Färre kommuner använder hyresgarantier

Kommunala hyresgarantier ska underlätta för hushåll som har betalningsförmåga men ändå har svårt att få ett förstahandskontrakt. Antalet kommuner som använder verktyget minskar, samtidigt som tillgången och inriktningen varierar kraftigt mellan olika kommungrupper. Hyresgarantierna används främst för personer med skulder och betalningsanmärkningar, men i många kommuner ersätts de i stället av andra stödformer. Det visar bostadsmarknadsenkäten 2026. 

En kommunal hyresgaranti är en extra säkerhet för hyresvärden

En kommunal hyresgaranti är ett borgensåtagande som ger hyresvärden extra trygghet och kan göra det möjligt för hushåll att få ett förstahandskontrakt. Den används när den sökande har betalningsförmåga men ändå nekas bostad, till exempel vid projektanställning i stället för tillsvidareanställning, betalningsanmärkningar eller för nyanlända med statlig etableringsersättning. Om hyresgästen inte kan betala hyran träder kommunen in och ersätter hyresvärden, varpå hyresgästen får en skuld till kommunen. Fram till den 10 december 2025 kunde kommunerna söka statligt bidrag enligt förordningen (2007:623) för sina ekonomiska åtaganden.  

Endast en femtedel av kommunerna erbjuder hyresgarantier

I 2026 års bostadsmarknadsenkät uppger 56 kommuner att de tillhandhöll kommunala hyresgarantier under 2025 i enlighet med lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter, 2 kap. 6 §. Det är färre än föregående år, då 66 kommuner svarade ja på frågan. Sett över en tioårsperiod har i genomsnitt 62 kommuner uppgett att de erbjuder hyresgarantier. Trenden är att kommuner som ställer ut hyresgarantier minskar över tid. I årets enkät svarar 227 kommuner nej på frågan om de använder hyresgarantier, vilket är 15 fler än föregående år. Antalet kommuner som valt att inte besvara frågan har också minskat något – från 12 kommuner 2025 till sju kommuner 2026. En tänkbar förklaring till varför färre kommuner går i borgen för hyran är att det kan bero på att efterfrågan på bostäder har minskat i kommuner med många tomma lägenheter och en minskad befolkning. Det är väl känt (även om det inte uttrycks i fritextsvaren) att när vakanserna ökar på en ort kan hyresvärdar ibland sänka tillträdeskraven, varpå behovet av att utfärda hyresgarantier minskar. 

Befolkningen har minskat i 16 av de kommuner som föregående år svarade ja men som i år svarar nej på frågan om de ställer ut hyresgarantier. Skellefteå är en av dessa kommuner där befolkningen minskat med 2 745 personer. Söderhamn är en annan, med en befolkningsminskning på 382 personer.

Framför allt är det kommuner som ingår i kommungruppen Övriga kommuner med färre än 25 000 invånare som har sett en minskad befolkning och samtidigt ändrat sitt svar från ja till nej. I 10 kommuner som ändrat sitt svar från ja till nej har befolkningen minskat två år i rad. Samtliga utom en kommun (Tjörn) tillhör kommungruppen Övriga kommuner med färre än 25 000 invånare.

Sambandet är dock inte entydigt. 10 kommuner har ändrat sitt svar från föregående år från nej till ja och av dem har åtta en minskad befolkning. Där exempelvis Sandviken på två år har tappat 615 invånare samtidigt som kommunen har börjat använda kommunala hyresgarantier.

Geografiska skillnader i tillgång till hyresgarantier

Användningen av hyresgarantier skiljer sig också åt mellan kommungrupper. Möjligheten att få hjälp av en hyresgaranti för att hyra en lägenhet varierar därmed beroende på var i landet hushållen bor. I kategorin Övriga kommuner med färre än 25 000 invånare återfinns flest kommuner som svarar ja på frågan om hyresgarantier; 32 kommuner i denna kommungrupp uppger att de ställer ut sådana. Jämfört med föregående år har en kommun tillkommit i Stormalmö där Höör och Lomma ställer ut hyresgarantier, medan tre kommuner samtidig har fallit bort i Storstockholm. Där endast två kommuner av 26, Nykvarn och Södertälje, ställde ut hyresgarantier förra året.

Andel kommuner per kommungrupp som ställer ut kommunala hyresgarantier i enlighet med lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter, januari 2026. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2026, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Även inriktningen av hyresgarantierna varierar beroende på var i landet, och i vilken typ av kommun, en person bor. Tydligast är detta när det gäller att gå i borgen för personer som tidigare har misskött sitt boende. Hyresgarantier som verktyg är mer spridda och mer använda i små kommuner. I den minsta kommungruppen är det 12 kommuner som uppger att de har kunnat ge stöd till personer med en störningshistorik. De minsta kommunerna (mindre än 25 000 invånare) använder i högre grad hyresgarantier för flera olika målgrupper. Det tyder på att små kommuner i större utsträckning använder hyresgarantier som ett socialt verktyg.

Det är för få kommuner i storstadsregionerna som använder hyresgarantier för att det ska vara möjligt att dra några säkra slutsatser om dessa används som ett socialt verktyg eller som ett mer begränsat komplement inom ramen för redan höga trösklar. Notabelt är att Nykvarn och Södertälje i gruppen Storstockholm inte går i borgen för hushåll som inte klarar fastighetsägarnas krav på inkomststorlek. Fyra kommuner i Storgöteborg uppger tvärt om att låg inkomst är ett skäl att erbjuda kommunal hyresgaranti.

Kommunernas skäl till att inte söka statligt bidrag

En kommun som har ställt ut en hyresgaranti har i efterhand kunnat ansöka om statligt bidrag. Bidraget uppgår till 5 000 kronor per utfärdad hyresgaranti. Av de kommuner som i årets enkät uppger att de har ställt ut kommunala hyresgarantier under 2025 är det inte alla som ansökte om det statliga bidraget. Av de kommuner som använder kommunala hyresgarantier var det förra året 22 som ansökte om det statliga bidraget, men endast 10 av dem beviljades stöd av Boverket. Det innebär att färre än hälften av de sökande fick bidrag, och att en stor andel kommuner som ställer ut hyresgarantier i praktiken själva bär kostnaderna om de behöver infria sina borgensåtaganden.

Sedan stödet infördes 2007 har i genomsnitt 14 kommuner per år beviljats detta bidrag. Det kan finnas flera orsaker till att kommuner som ansökt om bidrag inte har beviljats det. Det statliga stödet är nämligen förenat med särskilda villkor – bland annat krävs att borgensåtagandet gäller under en viss minimitid, att hyresgästen har ett förstahandskontrakt samt att hyresgästen inte uppbär försörjningsstöd.

Varför erbjuder inte kommunerna hyresgarantier?

Det klart vanligaste svaret på frågan varför kommuner inte erbjuder kommunala hyresgarantier är att frågan inte varit aktuell för övervägande. Det uppges av 131 kommuner och i diagrammet är stapeln betydligt längre än de övriga. Det näst vanligaste svaret är ”annan orsak”, vilket anges av 52 kommuner. Därefter följer: 

• att målgruppen bedöms saknas i kommunen (24 kommuner)
• att det statliga bidraget inte anses täcka den ekonomiska risken (20 kommuner)
• att målgruppen bedöms kunna lösa situationen med egen borgensman (15 kommuner)
• att hanteringen bedöms vara för administrativt betungande (13 kommuner)
• att kommunen saknar lämplig förvaltning eller organisation för att hantera och bedöma rätten till hyresgarantier (11 kommuner).

Diagrammet visar därmed att de flesta kommuner inte avstår från hyresgarantier på grund av ekonomiska eller administrativa hinder, utan framför allt därför att frågan inte bedömts som aktuell i kommunen.

Kommunernas skäl till att inte ställa ut kommunala hyresgarantier i enlighet med lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter, januari 2026. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2026, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

I enkäten fanns möjlighet att lämna fritextsvar. Utöver svaren på enkätens förtryckta alternativ spretar fritextsvaren åt olika håll. Några synpunkter återkommer dock. En är att ortens fastighetsägare inte accepterar kommunala hyresgarantier. Fastighetsägare ser hellre att kommunen står på förstahandskontraktet och hyr ut i andra hand. En annan är att kommunen använder sociala kontrakt eller andra insatser med stöd av socialtjänstlagen. Nytt jämfört med tidigare år är att fyra kommuner skriver att de använder depositioner och förskottshyror i stället för att gå i borgen. Deposition söks hos socialtjänsten i form av ekonomiskt bistånd.

I några fall har användningen av hyresgarantier diskuterats, men några riktlinjer har inte kommit på plats.

Kommunerna pekar på att det finns ett antal andra alternativ för den enskilde att erhålla ett hyresavtal på egen hand innan hyresgaranti eller mer ingripande åtgärder från en kommun behöver sättas in, såsom att en närstående, släkting eller annan privatperson går i borgen. Även andrahandsmarknaden, lägenheter med kortare kontrakt eller provperiod samt tidsbegränsade andrahandskontrakt kan ge möjlighet att bygga upp boendereferenser.

I två fall bedöms det inte råda brist på bostäder och då har hyresgarantier inte varit aktuella för övervägande.

En kommun anser att regelverket kring kommunala hyresgarantier utesluter de grupper som är i störst behov av det. Därför används inte kommunala hyresgarantier. En större stad i södra Sverige arbetar efter en egen modell med hyresgarantier som ges till personer med särskilda svårigheter på bostadsmarknaden. I enstaka fall anges att orsaken är okänd.

Hyresgarantierna hjälper främst personer med skulder och betalningsanmärkningar

På frågan om vilka grupper som främst har fått hjälp med kommunal hyresgaranti under de senaste fem åren är det, precis som tidigare år, personer med betalningsanmärkningar och personer med skulder som nämns oftast. Samtidigt har en tydlig förändring skett. Jämfört med föregående år har behovet av hyresgarantier för att stötta dessa grupper minskat. År 2025 svarade 43 respektive 41 kommuner ja på frågan om de använder hyresgarantier för att hjälpa dessa båda grupper. I årets enkät svarar 28 kommuner att de erbjuder hyresgarantier till personer med betalningsanmärkningar, medan 27 kommuner gör det till personer med skulder.

Antingen har personer med betalningsanmärkningar och skulder fått det lättare att skaffa en lägenhet på hyresmarknaden, eller så har kommunerna ändrat policy och dragit tillbaka detta stöd. Färre kommuner än tidigare uppger också att de stöttar personer som tidigare har misskött sitt boende. Detsamma gäller antalet kommuner som svarar att de hjälper dem som har låg inkomst eller fel slags anställningsform i förhållande till fastighetsvärdarnas förmedlingsprinciper, vilket också har minskat jämfört med förra året. Kommunernas samtliga svar redovisas i diagrammet nedan och jämförs med svarsfördelningen föregående år. 

Exempel på de främsta målgrupperna som kommunerna svarar att de har kunnat hjälpa med en kommunal hyresgaranti under de senaste fem åren, januari 2025 och 2026. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2025 och2026, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

I stort sett samtliga 13 kommuner som har angett svarsalternativet "annan målgrupp", svarar att det är flyktingar och nyanlända som har fått en hyresgaranti utställd.  

Ett fåtal kommuner har behövt fullfölja sitt åtagande som borgenär

Hyresgarantier leder i de flesta fall inte till att kommunen behöver infria sitt borgensåtagande, och när det sker rör det sig oftast om enstaka fall. Samtidigt finns en viss osäkerhet i kommunernas svar. Det är 15 kommuner som har lämnat svar på frågan om de har behövt infria sitt åtagande som borgenär. Av enkäten framgår inte hur många hushåll dessa kommuner totalt har gått i borgen för eller hur många månadshyror de har behövt betala. Deras svar visar att det oftast handlar om enstaka fall, medan några få kommuner anger något högre antal infriade borgensåtaganden. Som mest anges nivåer på exempelvis två till fyra fall, sex fall, 14 fall eller intervall om 10–15 fall. Sammantaget tyder detta på att infrianden sker relativt sällan och i begränsad omfattning. Flest antal infrianden rapporteras av Gotland, Laxå och Hudiksvall.

Ofta socialförvaltningen som informerar och handlägger hyresgarantierna

För att en kommun tidigare skulle kunna beviljas statligt bidrag krävs att hyresgarantier inte ställs ut till personer som får försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (2001:453). Samtidigt är det i de flesta fall socialtjänsten som anges som ansvarig för att handlägga de kommunala borgensåtagandena. Av de 22 kommuner som har ansökt om statligt bidrag uppger 19 att det är socialförvaltningen eller motsvarande organ som ansvarar för handläggningen. Bland de 56 kommuner som erbjuder kommunala hyresgarantier svarar 52 att socialförvaltningen har ansvaret. I två kommuner är det kommunledningskontoret som ansvarar, och i två ligger ansvaret hos en nämnd med ansvar för arbetsmarknadsfrågor eller integration. 

Det är 38 kommuner som uppger att information om möjligheten att få en kommunal hyresgaranti förmedlas via socialtjänsten. I 12 kommuner ges informationen av det kommunala bostadsbolaget, medan 13 kommuner anger att informationen finns tillgänglig på kommunens webbplats. Åtta kommuner uppger att det inte finns någon tillgänglig information om möjligheten att få en hyresgaranti. I samband med kommande reglerändringar kan det dock finnas skäl att både se över var ansvaret ska ligga och hur information om hyresgarantier ska utformas och förmedlas.