Uppdrag om livscykel-GWP och gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan i EPBD

Det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda innehåller nya krav på beräkning och redovisning av livscykel-GWP för nya byggnader. Det finns även krav på gränsvärden för nya byggnaders klimatpåverkan. Boverket har nu lämnat författningsförslag för att genomföra kraven i direktivet i svensk rätt. 

Rapportering

Inom ramen för Boverkets uppdrag att ta fram vissa underlag för Sveriges genomförande av EU:s omarbetade direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD) redovisade Boverket i maj 2026 ett författningsförslag på lag- och förordningsnivå till regeringen. Förslaget gäller kraven på livscykel-GWP och gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan i EPBD. 

Länk till rapporten.

Regeringsuppdraget

I december 2024 fick Boverket ett regeringsuppdrag om att lämna författningsförslag om genomförande av krav på att beräkna och redovisa livscykel-GWP för nya byggnader enligt EPBD. Även författningsförslag om gränsvärden för nya byggnaders klimatpåverkan ska lämnas medan koldioxidupptag och kolinlagring ska beaktas. Dessa uppdrag ingår i regeringsuppdraget om den nationella byggnadsrenoveringsplanen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2026. Boverket ska också ta fram förslag till färdplan om införandet av gränsvärden för kumulativ livscykel-GWP för nya byggnader i enlighet med EPBD. Den delen av uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2026.

Uppdrag till Boverket att ta fram underlag till den nationella byggnadsrenoveringsplanen enligt direktivet om byggnaders energiprestanda (på Regeringskansliets webbplats)

EU-krav om livscykel-GWP och gränsvärden

Kraven i EPBD innebär att livscykel-GWP ska beräknas och redovisas i byggnadens energideklaration

• från och med den 1 januari 2028 för alla nya byggnader som är större än 1 000 kvadratmeter
• från och med 1 januari 2030 för alla nya byggnader.

Senast 2030 ska medlemsstaterna även ha infört gränsvärden för byggnaders högsta tillåtna klimatpåverkan.

Vad som ska ingå i beräkningen av livscykel-GWP framgår av bilaga III i EPBD. EU-kommissionen har dock tagit fram en delegerad EU-förordning som ersätter bilaga III. Den delegerade EU-förordningen om livscykel-GWP trädde i kraft den 24 maj 2026. I den förtydligas vilka krav som ska ställas på beräkningen av byggnadens klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv (livscykel-GWP). Blanda annat preciseras vilka livscykelmoduler och byggdelar som ska ingå. Den delegerade EU-förordningen gäller direkt i alla EU:s medlemsländer och påverkar därmed hur Sveriges regler behöver ändras för att uppfylla EU-kraven i EPBD.

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2026/52 (på EU-kommissionens webbplats)

Boverkets förslag

I Boverkets rapport till regeringen lämnas förslag på att implementera reglerna i plan- och bygglagen som ett nytt tekniskt egenskapskrav. Kravet omfattar både att beräkna och redovisa livscykel-GWP och gränsvärden för byggnadens avgivning av växthusgaser för byggskedet. Kravet ska gälla alla nya bygglovspliktiga byggnader som omfattas av energideklaration. Nuvarande lagstiftning om klimatdeklaration föreslås upphävas.

Boverkets förslag innebär att Sverige följer de obligatoriska kraven enligt den delegerade EU-förordningen om beräkning och redovisning av livscykel-GWP. Några nationella val lämnas. Bland annat föreslås att bruttoarea används och en metod för att eliminera dataluckor.

Förslag lämnas att gränsvärden införs den 1 januari 2030 och differentieras för olika byggnadstyper. Gränsvärdet förslås omfatta byggskedet (modul A1–A5). Systemgränsen för vilka byggdelar som ingår i gränsvärdet skiljer sig något jämfört med redovisning av livscykel-GWP. För byggnader med referensvärden föreslås gränsvärden mellan 150–250 kg CO2eq/m2 BTA. För kategorin övriga byggnader, där referensvärdens saknas, föreslås ett gränsvärde på 295 kg CO2eq/m2 BTA. För byggnader med specifika, klimatdrivande förutsättningar finns möjlighet till ett påslag på gränsvärdet i det enskilda fallet.

Boverket beskriver även en indikativ utsläppsbana för framtida gränsvärden mellan 2030–2050 som ska bidra till EU:s mål om klimatneutralitet.

I utredningen har ett stort fokus varit på en kostnadseffektiv implementering i linje med EU:s mål om klimatneutralitet till 2050, med ett särskilt fokus på förutsättningarna för små och medelstora företag.  

Boverket har utrett olika alternativ för implementeringen av EU-rätten. Den samlade bedömning av den samhällsekonomiska analysen är att författningsförslaget är samhällsekonomiskt motiverat och sannolikt lönsamt. Gränsvärdesnivåerna enligt Boverkets förslag är medelstrikt och balanserar ambition och genomförbarhet. Det innebär en viss kostnadsökning för byggherren. Gränsvärdesnivåerna bedöms ge incitament för företag att vidta åtgärder samtidigt som risken för att företag slås ut bedöms som liten. Ett tuffare gränsvärde bedömer Boverket ger för stora risker att företag slås ut, särskilt små och medelstora företag. Ett mildare gränsvärde bedöms inte ge någon styrande effekt då utsläppen bedöms minska till den nivån utan gränsvärden.

Byggnader som omfattas av livscykel-GWP

Nedan ges exempel på byggnader för vilka det krävs att livscykel-GWP beräknas och redovisas från och med 2030. Kravet gäller alla byggnader med en användbar golvarea över 50 kvadratmeter. Notera att kravet börjar gälla redan från och med 1 januari 2028 men då enbart för byggnader med en användbar golvarea över 1000 m².

• småhus (i de flesta fall)
• flerbostadshus
• LSS-boende
• parkeringshus, garage (om avsedda att värmas till mer än 10 °C)
• förskola, skola och universitet (tex. grundskola, gymnasium, högskola, och folkhögskola)
• museum
• idrottshall (tex. padelhall, gymnastikhall, ishall eller simhall)
• tandläkarmottagning
• djurklinik
• hotell, vandrarhem
• restaurang, café
• kontor
• mataffär
• byggvaruhus
• handelslokal (för tex. möbler, elektronik, fordon, kläder, byggvaror)
• Lager (om avsedda att värmas till över 10 °C)
• gym
• mässhall

Hur förhåller sig en nollutsläppsbyggnad enligt EPBD till kravet på beräkning och redovisning av livscykel-GWP?

En nollutsläppsbyggnad är, enligt EPBD, en byggnad med mycket hög energiprestanda, som släpper ut noll eller mycket lite driftsrelaterade växthusgasutsläpp. Begreppet nollutsläppsbyggnad avser byggnadens användning av energi under driften och de klimatutsläpp som blir följden av denna energianvändning.

Kravet på beräkning av livscykel-GWP är ett annat krav i direktivet, som rör redovisning av byggnadens klimatpåverkan under hela dess livscykel. Beräkning av livscykel-GWP omfattar utsläpp av växthusgaser från byggskedet, användningsskedet och slutskedet. Klimatpåverkan från driftenergi en av flera delar som beräknas i användningsskedet.

Hur förhåller sig energiklass A0 till gränsvärden för byggnaders utsläpp av växthusgaser i de föreslagna reglerna från Boverket?

Kraven på en nollutsläppsbyggnad och energiklassning av byggnader styrs av reglerna om energihushållning och värmeisolering samt reglerna om energideklaration för byggnader.

Gränsvärden för byggnaders utsläpp av växthusgaser föreslås regleras i plan- och bygglagen och utgör inte ett kriterium för att en byggnad ska kunna erhålla energiklassen A0 (nollutsläppsbyggnad). Gränsvärdet för maximala växthusgasutsläpp som Boverket föreslagit omfattar byggskedet, medan utsläpp av växthusgaser från energianvändningen under driften inte ingår.

Vad händer nu

Boverkets författningsförslag är en del av ett regeringsuppdrag som handlar om hur det omarbetade direktivet för byggnaders energiprestanda (EPBD) kan bli en del av svensk lagstiftning. Efter att Boverket har lämnat lag- och förordningsförslag till regeringen så bereds ärendet vidare av Regeringskansliet.