Samverkan om bostadsförsörjning inom och mellan kommunerna

Arbetet med bostadsförsörjningen ser mycket olika ut bland kommunerna. Vissa har fasta samarbetsgrupper med olika kompetenser för till exempel bostäder, planfrågor och skola. Andra samarbetar inför specifika projekt. Det visar 2026 års bostadsmarknadsenkät. 

Nästan alla kommuner samverkar internt kring bostadsförsörjningen

282 kommuner svarar att de har en samverkan eller samarbete inom kommunen mellan olika förvaltningar och sakområden i planeringen för bostadsförsörjningen. Antalet har legat på ungefär samma nivå de senaste åren, från 260 till årets 282 kommuner. Förra året var antalet 276.

Det är bara fyra kommuner som svarar att de inte har någon samverkan inom kommunen (varav tre ligger i Västra Götalands län), vilket är en minskning med tre kommuner jämfört med förra årets enkät. I likhet med tidigare år är det kommuner med färre än 25 000 invånare som inte har någon samverkan inom kommunen. Fyra kommuner har lämnat frågan obesvarad. En av de fyra kommuner som inte har någon samverkan anger som skäl att kommunen är liten, en annan att ingen fått uppdraget att samordna arbetet.

De flesta kommuner har således en intern samverkan eller ett samarbete mellan olika förvaltningar och sakområden i planeringen för bostadsförsörjning. Det sker inte minst mellan den förvaltning som har hand om samhällsplaneringsfrågor och socialförvaltning, det kommunala bostadsbolaget och kommunledning/kommunstyrelse. Även andra förvaltningar kan vara inblandade, till exempel äldre- och fritidsförvaltningar.

En majoritet av kommunerna (184 stycken) uppger att de arbetar aktivt med att tillvarata socialtjänstens kunskap i den fysiska planeringen. Det är en kraftig uppgång jämfört med förra årets enkät, då 148 kommuner svarade detsamma. 99 kommuner svarar nej på frågan. Övriga sju kommuner har inte svarat på frågan.

På vilket sätt detta sker varierar. Många kommuner lyfter att socialtjänsten är med i arbetet med att ta fram riktlinjer eller handlingsplan för bostadsförsörjningen. Det kan också handla om att socialtjänsten är med i diskussioner kring bostadsbehov för olika grupper. Ett annat vanligt svar är att man tillvaratar socialtjänstens kunskap i samhällsplaneringen, i framtagandet av detalj- och översiktsplaner, eller som rådgivare när det kommer till frågor om till exempel trångboddhet, segregation och hemlöshet.

Samverkan över kommungränserna

Bostadsförsörjningen är ett kommunalt ansvar, men eftersom flera kommuner kan ingå i en gemensam bostadsmarknad kan det behövas ett utvecklat samarbete mellan kommuner och inom regioner, vilket dessutom framgår av bostadsförsörjningslagen. I 2026 års bostadsmarknadsenkät är det 185 kommuner som svarar att man samverkar med andra kommuner i planeringen för bostadsförsörjningen, en ökning gentemot förra året med hela 30 kommuner – det innebär att antalet ökat med 43 kommuner sedan 2023 (då antalet var 142).

Antalet kommuner som svarar att de inte har någon samverkan med andra kommuner i planeringen fortsätter följaktligen att minska, och är nu nere i 99 kommuner, jämfört med 128 kommuner i förra årets enkät. Det är framför allt kommuner med färre än 25 000 invånare som inte har någon sådan samverkan (74 kommuner hör till denna kommungrupp) men här återfinns även 11 kommuner belägna i Storstockholm och Storgöteborg. Kommuner kan dock ha olika uppfattning om vad som ska räknas som samverkan. Detta har framkommit i tidigare enkäter när kommuner som själva angett att de inte har någon samverkan över kommungränsen explicit nämnts av andra kommuner just som en samverkanspartner.

Kommunerna har i en flervalsfråga fått svara på om de har olika former av mellankommunal samverkan. Det flest kommuner angett är utbyte av information om bostadsbyggande och bostadsbehov, något 124 kommuner svarat att de har. Näst vanligast är samarbete kring kollektivtrafik (103 kommuner) följt av gemensam regionplanering (86 kommuner), gemensamma analyser av bostadsmarknaden (73 kommuner), samarbete i bostadssociala frågor (41 kommuner) och gemensam exploatering vid kommungränsen (17 kommuner).

56 kommuner har angett annan typ av samverkan. Här nämns bland annat kunskaps- och erfarenhetsutbyte, marknadsföring, beredskapsfrågor, gemensamma aktiviteter och särskilda samverkansgrupper som till exempel Sverigeförhandlingen, Stockholm Nordost, LA-Linköping, Skånskt bostadsforum och Familjen Helsingborg. Några kommuner tar upp att de ingår i ett kommunalförbund. Det är en form av samverkan mellan kommuner och/eller regioner där kommunala angelägenheter och även myndighetsutövning kan överföras till förbundet. Kommunalförbundet kan sägas bilda ett slags ”specialkommun” och fungerar i princip på samma sätt.

Fler kommuner samverkar med andra kommuner kring personer som utsatts för våld av närstående

I 2026 års bostadsmarknadsenkät svarar 201 kommuner att de samverkar med andra kommuner inom det egna länet när det gäller personer som utsatts för våld av närstående och som på grund av hotbild behöver flytta till annan kommun. Det innebär att antalet fortsätter att öka. 2025 var det 193 kommuner som svarade samma sak, året dessförinnan var det 166 kommuner. I 2022 års bostadsmarknadsenkät var antalet 151.

115 kommuner svarar att de har ett sådant samarbete som sträcker sig också utanför det egna länet. Det är en ökning med en kommun jämfört med förra året, året dessförinnan var antalet 97.

Följdaktligen minskar också antalet kommuner som svarar att de inte har någon sådan samverkan med andra kommuner. I år är det 49 kommuner, förra året var det 61 kommuner och för två år sedan var det 79 kommuner som inte samverkade med andra kommuner kring personer som utsatts för våld av närstående.