Bostadsförmedling, förtur och service

Det vanligaste sättet att söka bostad i Sverige är direkt hos bostadsbolaget, oavsett om det är kommun- eller privatägt, det visar bostadsmarknadsenkäten för 2026. I några kommuner, främst i storstadsregionerna, kan det finnas en kommunal bostadsförmedling som förmedlar bostäder till anslutna bostadsbolag. 

De flesta kommuner har en egen kö för allmännyttan

Det finns inget enhetligt system för att söka bostad i Sverige. Det betyder att fastighetsägare och bostadsföretag har stor frihet att själva avgöra vilka villkor som ska gälla för att bevilja någon ett hyreskontrakt och hur förmedling av lediga bostäder ska gå till. Det innebär att uthyrningsvillkoren kan skilja sig mycket åt mellan olika bostadsbolag, även när det gäller fastighetsägare som är anslutna till en bostadsförmedling. Inte heller där finns några krav på gemensamma uthyrningsvillkor.

Det vanligaste sättet att söka bostad är att ansöka direkt hos det enskilda bostadsbolaget, oavsett om det är kommun- eller privatägt. Det stora flertalet kommuner, 229 stycken, svarar att det kommunala bostadsbolaget har en egen kö – en minskning med 12 kommuner jämfört med förra årets bostadsmarknadsenkät. Så få kommuner har det inte varit de senaste tio åren. Som lägst har antalet varit 239 kommuner och som högst 255 kommuner som svarat att det kommunala (eller allmännyttiga) bostadsbolaget har en egen kö. Någon tendens kan dock inte urskiljas i svaren, det har varierat från år till år.

Många kommuner har också en lista med hyresvärdar på sin webbplats, vilket 176 kommuner uppger att de har, en ökning med tre kommuner sedan förra året och med nio kommuner jämfört med året dessförinnan. Antalet kommuner som hänvisar till privata, digitala plattformar eller annonsplatser för uthyrning av bostäder fortsätter att öka, från 50 kommuner i 2022 års bostadsmarknadsenkät till 114 kommuner i årets enkät, en uppgång från förra året med fem kommuner. Antalet kommuner som har ett samarbete med privata, digitala plattformar ligger liksom förra året på 20 kommuner.

Många kommuner (80 stycken) uppger att de även erbjuder annan service. Vad denna service består i varierar. I kommentarerna till frågan har kommunerna bland annat angivit att man har olika former av rådgivning, som inflyttarlotsar eller inflyttarservice, men även olika former av ”boskolor” och hjälp med att söka bostad. En del kommuner erbjuder tolkhjälp. Servicen kan även bestå i att man tillhandahåller information, till exempel om lediga tomter.

Precis som i de senaste årens enkäter är det ingen kommun som uppger att de inte har någon service eller information för dem som söker bostad i kommunen.

Möjligt att ansöka om förtur i en majoritet av kommunerna

Det går att ansöka om förtur till bostad i en majoritet av Sveriges kommuner. Antalet kommuner som svarar att det går att ansöka om förtur har ökat något de senaste åren, från 155 kommuner i 2022 års enkät till 165 i år. 120 kommuner svarar att det inte finns någon sådan möjlighet. Övriga fem kommuner har inte besvarat frågan. De kommuner som svarat nej på frågan återfinns bland samtliga kommungrupper, de flesta av dem (62 stycken) i kommuner med färre än 25 000 invånare, men 36 av dem återfinns i de tre storstadskommunerna. Som skäl till att man inte erbjuder förtur anger kommunerna bland annat likabehandlingsprincipen, att politiska beslut saknas eller att frågan inte varit aktuell men också att det saknas behov eller att det finns lediga bostäder att tillgå.  

De vanligaste sätten att ansöka om förtur är att vända sig till det allmännyttiga kommunala bostadsbolaget eller till kommunen. Det förra alternativet har uppgetts av 122 kommuner och det senare av 62 kommuner. Som andra alternativ nämns även den kommunala bostadsförmedlingen och andra instanser, som socialförvaltningen och sjukvården.

Ofta är det samma instans som också tar ställning till om förtur ska beviljas, men inte nödvändigtvis. Det kommunala bostadsföretaget gör det i 124 kommuner, medan 69 kommuner svarar att kommunens socialförvaltning eller motsvarande gör det. 17 kommuner uppger att annan kommunal förvaltning tar beslut om förtur. I en del kommuner tas beslutet av bostadsförmedlingen, annat kommunalt bolag eller annan instans.

Beroende på förtursgrund är det vanligt att behovet måste styrkas med intyg från läkare, psykolog, kurator, socialsekreterare eller liknande, något 118 kommuner uppgett, en ökning med sju kommuner jämfört med förra året. I 45 kommuner krävs inget sådant intyg, en minskning med sex kommuner jämfört med förra året.

Antalet kommuner som inte beviljat någon förtur ökar något. Av de 165 kommuner där det finns möjlighet att ansöka om förtur till bostad svarar 26 kommuner att ingen fått förtur under 2025. Motsvarande siffra förra året var 22 kommuner, och året dessförinnan var antalet 15.

Vilka har fått förtur till bostad och hur många har fått det?

Liksom tidigare år är det de så kallade näringslivsförturerna som flest kommuner anger som grund till att ett hushåll fått förtur till bostad. Näringslivsförtur är när förtur till bostad beviljas personer som fått arbete i kommunen och som bor utom pendlingsavstånd. I år svarar 83 kommuner att de gett förtur av det skälet. De därefter vanligaste förtursgrunderna är kvinnor utsatta för våld av närstående, som fått förtur till bostad i 59 kommuner, samt personer med lättare funktionsnedsättning som behöver flytta till en bostad med bättre tillgänglighet (exempelvis med hiss), som fått förtur till bostad i 49 kommuner. Personer med andra medicinska skäl än de som inryms i de andra kategorierna har fått förtur i 38 kommuner och personer med andra förtursgrunder har fått det i 36 kommuner. Skäl som separation, hemlöshet eller trångboddhet är det få kommuner som sett som förtursgrund.

Vilka har fått förtur i er kommun under 2025? Kommunernas svar enligt bostadsmarknadsenkäten 2026. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Förändringarna är över lag små för respektive förtursgrund jämfört med tidigare års enkäter. Det man kan notera är att hemlösa fått förtur i 22 kommuner mot 31 kommuner förra året, och att andra medicinska skäl minskat från 55 kommuner till 38.

Osäkert hur många hushåll som fått förtur

109 kommuner har svarat på frågan hur många bostäder som fördelats genom förtur. Det totala antalet bostäder som fördelats genom förtur i dessa kommuner ligger i år på 1 917, vilket är något färre än förra året (då antalet var 2 031). Flest förturer har getts i Ludvika där 168 hushåll fått förtur till bostad, följt av Söderhamn med 150 förturer och Örebro med 126. I förra årets enkät toppade Göteborg listan med 352 förturer, följt av Ludvika med 221 och Örebro med 96. Här sticker Söderhamn ut, då kommunen förra året uppgav att man bara hade lämnat förtur till fem bostäder. Den höga siffran för Ludvika de senaste åren förklaras av kommunen med att företaget Hitachi finns i kommunen och att de expanderar kraftigt.

En ytterligare osäkerhet i hur många bostäder det verkligen handlar om som fördelats med förtur är att det är oklart om kommunerna räknat in förturer till bostäder reserverade för särskilda grupper (det kan till exempel handla om student-, ungdoms- eller seniorbostäder eller utsatta grupper). Många kommuner har också möjlighet att ge andrahandskontrakt för lägenheter som kommunen har förstahandskontrakt på. Den som får ett sådant andrahandskontrakt kan ibland ha möjlighet att överta kontraktet efter en tid.