Regler om byggande

Säkerhet i händelse av brand

Kraven på säkerhet i händelse av brand är Boverkets minimikrav på säkerhet i händelse av brand vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader. Byggreglerna preciserar det tekniska egenskapskravet om säkerhet i händelse av brand i plan- och bygglagen, PBL. Du hittar samtliga undersidor till vägledningen i menyn.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter övergripande vägledning om vilka regler som gäller för säkerhet i händelse av brand i byggnader. Vägledningen beskriver även hur byggregelsystemet är uppbyggt samt hur kraven på säkerhet i händelse av brand, bland flera krav, ska uppfyllas. Sidan vänder sig till dig som professionellt arbetar med dessa frågor.

PBL och PBF ställer krav på säkerhet i händelse av brand 

Det grundläggande kravet på säkerhet i händelse av brand finns i plan- och bygglagen, PBL. Kravet på säkerhet i händelse av brand utvecklas och förtydligas i plan- och byggförordningen, PBF. I byggreglerna om brandskydd, Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:7) om säkerhet i händelse av brand i byggnader, preciseras sedan hur en byggnad ska vara projekterad och utförd, för att uppfylla det tekniska egenskapskravet säkerhet i händelse av brand.

4 §
   Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. hållbar mobilitet.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2026:745) .

4 a §
   En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

8 §
   För att uppfylla det krav på säkerhet i händelse av brand som anges i 8 kap. 4 § första stycket 2 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sätt som innebär att
   1. byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid,
   2. utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas,
   3. spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas,
   4. personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt, och
   5. hänsyn har tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand.

Illustration över regelhierarkin i plan- och bygglagstiftningen där det börjar med PBL, sedan PBF och slutligen föreskrifter. Illustrationen visar på regelhierarkin i plan- och bygglagstiftningen. Illustration: Boverket / Tryckcentrum i Blekinge

Syftet med byggreglerna om brandskydd och säkerhetsnivån i reglerna

Byggreglerna om brandskydd syftar till att ge ett grundläggande skydd för medborgarna avseende säkerhet i händelse av brand i byggnader. Tyngdpunkten i reglerna ligger på personsäkerhet och innebär enbart ett grundläggande skydd i andra hänseenden. Det är därför viktigt att tänka på att reglerna inte nödvändigtvis innebär ett välavvägt och kostnadsoptimalt brandskydd i alla tänkbara hänseenden. En byggherre eller en verksamhetsutövare bör ta ställning till om ytterligare byggnadstekniskt brandskydd behövs utöver kraven i reglerna med hänsyn till exempelvis önskat egendomsskydd, skydd mot anlagda bränder i utsatta byggnader, mål för att upprätthålla kontinuitet i en verksamhet och kostnader för försäkringspremier.

Utöver PBL finns andra lagstiftningar en byggnad ska uppfylla. Detta kan innebära att högre krav än vad som följer av byggreglerna om brandskydd i vissa fall ska ställas på det byggnadstekniska brandskyddet utifrån dessa lagstiftningar.

Strukturen i byggreglerna om brandskydd

Byggreglerna om brandskydd har tre avdelningar:

  • Avdelning I. Övergripande bestämmelser
  • Avdelning II. Uppförande av nya byggnader
  • Avdelning III. Ändring av byggnader

Nedan beskrivs de tre avdelningarna.

Avdelning I. Övergripande bestämmelser

Avdelning I innehåller övergripande bestämmelser och består av följande två kapitel:

  • 1 kap. Allmänt
  • 2 kap. Dimensionerande förutsättningar, tekniska system och övriga anordningar

I första kapitlet finns regler om bland annat projektering, kontroll och dokumentation. Vägledning till reglerna i första kapitlet finns på sidan Allmänt om reglerna om säkerhet i händelse av brand.

Allmänt om reglerna om säkerhet i händelse av brand

I andra kapitlet finns regler om dimensionerande förutsättningar, tekniska system och övriga anordningar. Vägledning till reglerna i andra kapitlet finns på sidan Dimensionerande förutsättningar och tekniska system.

Dimensionerande förutsättningar och tekniska system

Avdelning II. Uppförande av nya byggnader

Avdelning II innehåller regler för uppförande av nya byggnader och består av följande sex kapitel:

  • 3 kap. Bärförmåga vid brand
  • 4 kap. Skydd mot uppkomst av brand
  • 5 kap. Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgaser inom byggnad
  • 6 kap. Skydd mot brandspridning mellan byggnader
  • 7 kap. Möjlighet till utrymning vid brand
  • 8 kap. Räddningspersonalens säkerhet vid brand

Kapitlens ordning och innehållet i kapitlen följer de fem punkterna i 3 kap. 8 § PBF.

8 §
   För att uppfylla det krav på säkerhet i händelse av brand som anges i 8 kap. 4 § första stycket 2 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sätt som innebär att
   1. byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid,
   2. utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas,
   3. spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas,
   4. personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt, och
   5. hänsyn har tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand.

Var och en av dem fem punkterna motsvaras av ett kapitel i reglerna om brandskydd, förutom punkt 2 som har delats upp på fjärde och femte kapitlet. Vägledning till kapitlen i avdelning II finns på sidan som beskriver respektive kapitel.

Bärförmåga vid brand

Skydd mot uppkomst av brand

Skydd mot brandspridning inom byggnad

Skydd mot brandspridning mellan byggnader

Möjlighet till utrymning vid brand

Räddningspersonalens säkerhet vid brand

Avdelning III. Ändring av byggnader

Avdelning III innehåller regler som gäller vid ändring av byggnader och består av följande kapitel:

  • 9 kap. Allmänt vid ändring av byggnader
  • 10 kap. Särskilt vid ändring av byggnader

I nionde kapitlet finns regler om hur anpassning av kraven på nya byggnader får göras vid ändringar och hur kraven i övrigt ska tillämpas vid ändring av byggnader. I tionde kapitlet finns särskilda regler som inskränker hur anpassningar av säkerhetsnivån får göras i vissa situationer. Vägledning till reglerna om ändring finns på sidan Anpassning av krav på brandskydd vid ändring och sidan Begränsningar i anpassningsutrymmet vid ändring.

Anpassning av krav på brandskydd vid ändring

Begränsningar i anpassningsutrymmet vid ändring

Om hierarkin i reglerna för uppförande av nya byggnader

Vart och ett av tredje till och med åttonde kapitlet i byggreglerna om brandskydd innehåller följande tre delar:

  • Föreskrifter som utgör funktionskrav.
  • En föreskrift som anger hur funktionskraven ska verifieras.
  • Föreskrifter med preciserade krav.

Vilka bestämmelser som utgör funktionskrav respektive preciserade krav framgår av rubriksättningen i författningen.

Funktionskrav

Funktionskraven i varje kapitel är en nedbrytning och utveckling av det överordnande kravet i 3 kap. 8 § PBF. I varje kapitel finns funktionskraven samlade i början av kapitlet under rubriken Funktionskrav.

Funktionskraven ska alltid uppfyllas. Den överordnade punkten i PBF ska anses vara uppfylld då samtliga funktionskrav i kapitlet har uppfyllts tillsammans med kraven i första och andra kapitlet och vid ändring med hänsyn till hur kraven får anpassas enligt nionde och tionde kapitlet.

Vissa funktionskrav har kompletterats med formuleringen särskild hänsyn ska tas till eller motsvarande, tillsammans med en lista över särskilda förutsättningar, parametrar, scenarier och liknande som ska beaktas vid verifiering av funktionskravet. Avsikten är att ytterligare utveckla funktionskravet för att ge stöd för tillämparen vid verifieringen samt tydligare koppla samman funktionskraven och de preciserade kraven. Avsikten är inte att en sådan lista ska vara heltäckande, det kan därför finnas ytterligare aspekter som hänsyn behöver tas till.

Verifiering av funktionskrav

Vart och ett av tredje till och med åttonde kapitlet i reglerna om brandskydd innehåller en föreskrift som fastslår hur funktionskraven i kapitlet får uppfyllas. I varje kapitel finns denna föreskrift under rubriken Verifiering.

Funktionskraven får uppfyllas på två sätt:

  1. Genom en utformning som följer de preciserade kraven i kapitlet, i den mån de är tillämpliga.
  2. Genom en funktionsbaserad utformning som verifieras genom analytisk dimensionering.

Båda verifieringsmetoderna är tillåtna tillvägagångssätt för att visa att funktionskraven är uppfyllda. De två metoderna kan också kombineras. Det innebär att vissa delar av brandskyddet i en byggnad kan var utformat enligt de preciserade kraven, medan andra delar kan vara utformade genom en funktionsbaserad utformning som verifieras med analytisk dimensionering.

Illustration med pyramid med PBF i toppen, därefter funktionskrav, därefter analytisk dimensionering och preciserade krav. I figuren åskådliggörs hierarkin i byggreglerna om brandskydd och hur reglerna förhåller sig till PBF. Föreskriften om verifiering i respektive kapitel beskriver relationen mellan funktionskraven och de preciserade kraven samt reglerar möjligheten till analytisk dimensionering. Illustration: Boverket / Tryckcentrum i Blekinge

De preciserade kraven får enbart tillämpas för att verifiera funktionskraven om ett preciserat krav finns för en viss situation och byggnadsdel. Eftersom antalet tänkbara situationer och byggnadsdelar är i det närmaste oändligt har det inte varit möjligt att formulera de preciserade kraven lika omfattande och heltäckande som funktionskraven. Det innebär att funktionsbaserade utformningar behöver tas fram och verifieras genom analytisk dimensionering om det saknas tillämpliga preciserade krav. Tillämparen behöver då gå till funktionskraven och genom analytisk dimensionering till exempel jämföra med den säkerhetsnivå som hade följt av de preciserade kraven för en liknande situation.

Ett exempel är att det i femte kapitlet i byggreglerna om brandskydd finns funktionskrav som syftar till skydd mot utvändig brandspridning. I de preciserade kraven finns dock bara klasser för fasader och för tak. Det finns alltså inga preciserade krav för andra typer av utvändiga konstruktioner, till exempel solpaneler som täcker stora delar av ett tak eller en fasad. Men funktionskravet gäller ändå, och verifiering att funktionskravet uppfylls behöver därför ske genom analytisk dimensionering. Ytterligare ett exempel är funktionskravet i fjärde kapitlet i byggreglerna om brandskydd att förbränningsanordningar ska vara utformade så att sannolikheten för uppkomst av brand begränsas. Även om de preciserade kraven enbart omfattar eldstäder, omfattar funktionskravet alla typer av förbränningsanordningar.

Det är alltså nödvändigt att avgöra om en given situation täcks in av de preciserade kraven, och därför är ett tillämpligt sätt att uppfylla funktionskraven.

En byggnad kan utformas helt utifrån preciserade krav om de är tillämpliga för samtliga delar av byggnaden. För delar av en byggnad som inte omfattas av de preciserade kraven, eller i de fall byggherren själv önskar att inte följa ett eller flera preciserade krav, krävs att en funktionsbaserad utformning tas fram och verifieras genom analytisk dimensionering.

De preciserade kraven är inte direkt tillämpliga om det är fråga om byggnadsklass 0 eller verksamhetsklass 0. Denna byggnadsklass och verksamhetsklass kräver alltid analytisk dimensionering.

Preciserade krav

De preciserade kraven får tillämpas som ett sätt att uppfylla funktionskraven i den mån de är tillämpliga. I varje kapitel finns de preciserade kraven samlade under rubriken Preciserade krav.

Vid tillämpning av de preciserade kraven behöver byggnaden delas in i en byggnadsklass och en eller flera verksamhetsklasser.

De preciserade kraven ska betraktas som en helhet som tillsammans och på erfarenhetsmässig grund definierar den säkerhetsnivå som är acceptabel för att uppfylla funktionskraven. Om ett eller flera preciserade krav inte följs behöver byggherren ta ansvar för att den funktionsbaserade utformningen uppfyller funktionskraven.

Analytisk dimensionering

De preciserade kraven är formulerade så att de i så stor utsträckning som möjligt ska beskriva den säkerhetsnivå som ska uppnås. Detta innebär att säkerhetsnivån som följer av de preciserade kraven blir nivåsättande för den säkerhetsnivå som uppfyller funktionskraven. Vid analytisk dimensionering kan därför de preciserade kraven användas som referens för den säkerhetsnivå som den funktionsbaserade utformningen ska uppnå.

När en funktionsbaserad utformning tillämpas är det viktigt att analysera brandskyddet inom det aktuella området ur ett helhetsperspektiv och identifiera vilka funktionskrav som berörs av en funktionsbaserad utformning.

Det är inte ovanligt att ett enda preciserat krav har betydelse för att flera funktionskrav inom ett kapitel ska vara uppfyllda. Till exempel kan det preciserade kravet som anger att avståndet från en tillträdesväg till den mest avlägsna delen i ett utrymme ska begränsas (8 kap. 9 §) ha betydelse både för funktionskravet om tillgången till släckmedel (8 kap. 2 §) och funktionskravet att räddningspersonal ska kunna förflytta sig säkert i byggnaden (8 kap. 1 §).

På motsvarande sätt är ofta flera preciserade krav av betydelse för att ett och samma funktionskrav ska vara uppfyllt. Till exempel är de preciserade kraven för utformning av trappor (7 kap. 26 §) och utformning av allmänbelysning (7 kap. 38 §) båda av betydelse för funktionskravet om att personer ska kunna förflytta sig säkert vid utrymning (7 kap. 4 §).

En avvikelse från ett preciserat krav kan ha påverkan på olika funktionskrav beroende på vad avvikelsen handlar om och vad det är fråga om för byggnad och verksamhet. Till exempel kan en alternativ utformning av ett brandlarm beröra både funktionskravet om tillförlitlighet i tekniska system och funktionskravet om varseblivning.

Du kan läsa mer om analytisk dimensionering i vägledningen på sidan Analytisk dimensionering.

Analytisk dimensionering

Byggreglerna gäller vid uppförande av byggnader och får anpassas vid ändring

Byggreglerna om säkerhet i händelse av brand gäller vid uppförande av byggnader. Vid ändring av en befintlig byggnad är utgångspunkten att den ändrade delen ska uppfylla samma krav som vid uppförande av nya byggnader. Kravnivån får dock anpassas om det finns skäl för detta.

Byggherren har ansvaret för att kraven uppfylls

Det är byggherren som ansvarar för att kraven i PBL, PBF och byggreglerna om brandskydd uppfylls. Dessa är Boverkets minimikrav på byggnader utifrån plan- och bygglagstiftningen. Det är naturligtvis tillåtet och möjligt att bygga bättre än vad minimikraven i reglerna anger.

5 §
   Byggherren ansvarar för att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra, och den projektering som ligger till grund för åtgärden, uppfyller de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrif-
ter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Lag (2026:712) .

5 a §
   Byggherren ska se till att en åtgärd som är lov- eller anmälningspliktig kontrolleras enligt den kontrollplan och den avfallshanteringsplan som byggnadsnämnden fastställer i start-
beskedet. Lag (2026:712) .

5 b §
   Om det är uppenbart för byggherren att en byggbedömare som använts för lovprövningen har åsidosatt sina uppgifter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 §, ska byggherren meddela det till bygg-
nadsnämnden. Lag (2026:712) .

5 c §
   Om sådana uppgifter om byggherren, byggbedömare, kontrollansvariga eller certifierare som avses i 9 kap. 86 §
2-4 ändras eller kompletteras efter att ansökan kommit in till byggnadsnämnden, ska byggherren utan dröjsmål se till att de ändrade eller nya uppgifterna lämnas till nämnden. Lag (2026:712) .

Byggnadsnämndens roll

Byggnadsnämnden har enligt PBL ansvaret för att handlägga lov- och anmälansärenden. Vid handläggningen av en ansökan om lov, prövar nämnden om kraven för lov är uppfyllda. Om förutsättningarna för lov är uppfyllda, ska byggnadsnämnden bevilja lovet. Genom att byggnadsnämnden beviljar ett lov, så har nämnden alltså bedömt att alla förutsättningar för lov som prövats är uppfyllda. I ärenden med enbart bygganmälan prövar byggnadsnämnden inte om kraven är uppfyllda utan bedömer om åtgärden kan antas uppfylla kraven. 

Byggnadsnämnden ansvarar också för att bedöma om de tekniska egenskapskraven inför startbesked kan antas vara uppfyllda och om alla förutsättningar för slutbesked är uppfyllda. De bedömer också om varsamhetskravet är uppfyllt och om förvanskningsförbudet efterlevs. I dessa situationer gör byggnadsnämnden en bedömning om kraven i PBL och föreskrifter kan antas komma att uppfyllas, samt ger ett godkännande att en åtgärd anses slutförd, om alla krav som gäller för åtgärden är uppfyllda.

23 §
   Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt startbesked god-
känna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas. Startbesked får ges endast efter prövning av byggherrens förslag till kontrollplan och avfallshanteringsplan, behovet av sakkunnig-
kontroll och det som har framkommit vid det tekniska samrådet eller annars vid handläggningen av ärendet.

Startbesked ska ges om
   1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
   2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
   3. en kopia av ett beslut om skyddsrum enligt 3 kap. 1 § första stycket lagen (2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen har visats upp för nämnden, om en underrättelse krävs enligt 3 kap. 2 § samma lag och ett sådant beslut inte har visats upp tidigare,
   4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
   5. de villkor som har ställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap.
83 § är uppfyllda. Lag (2026:712) .

23 a §
   Om en byggbedömare har använts för prövningen av lov eller för kontroll vid genomförandet av en åtgärd som avser en sådan nybyggnad som avses i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § 2, ska startbeskedet i frågor som omfattas av byggbedömarens ansvar ges utan prövning av om kraven i
8 kap. 1 § 1 och 3 och 4 § är uppfyllda. Lag (2026:712) .

23 b §
   När byggnadsnämnden ger startbesked enligt 23 § för nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus, får nämnden samtidigt ge startbesked för en tillbyggnad efter en ansökan enligt 9 kap. 53 § eller för inredning av ytterligare en bostad efter en ansökan enligt 9 kap. 54 §. Lag (2025:974) .

23 c §
   Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § 2 får påbörjas om åtgärden kan antas komma att uppfylla de tekniska egenskapskrav som gäller enligt 8 kap. 4-7 §§ och föreskrifter om tekniska egenskapskrav som har meddelats med stöd av denna lag. Lag (2026:442) .

34 §
   Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses vara slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om byggherren har
   1. visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, avfallshanteringsplanen, startbeskedet och kompletterande villkor är uppfyllda,
   2. visat att en klimatdeklaration för byggnadsverket har lämnats in enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte krävs en klimatdeklaration, och
   3. lämnat in byggbedömarens redogörelse för genomförda kontroller och ett intyg om att utformningskraven enligt
8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt
8 kap. 4 § är uppfyllda.

Om en byggbedömare används ska byggnadsnämnden inte pröva om utformningskraven enligt 8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § är uppfyllda.

Byggnadsnämnden ska inte ge slutbesked om nämnden har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. och den brist som föranlett ingripandet inte är åtgärdad. Lag (2026:712) .

Utformningskrav, tomtkrav och tekniska egenskapskrav

Utformningskrav är ett flertal krav i kapitel 8 i PBL som prövas vid ansökan om lov. Det finns även krav på tomter som prövas i lovet. Det som är prövat och beslutat i bygglovet ska inte prövas igen vid den bedömning som görs inför startbesked.

1 §
   En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

9 §
   En obebyggd tomt som ska bebyggas med en byggnad ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med en byggnad som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta. Lag (2025:974) .

De tekniska egenskapskraven bedöms vid tekniskt samråd och inför start- och slutbesked. Det gäller både som en del i en lovprocess om åtgärden kräver lov, och om en åtgärd enbart kräver en anmälan.

4 §
   Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. hållbar mobilitet.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2026:745) .

4 a §
   En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

Om en åtgärd bara kräver anmälan, bedöms även utformningskraven och tomtkraven inför startbeskedet.

3 §
   En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden omfattas av krav på
   1. bygglov, rivningslov eller marklov, eller
   2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.

Kravet på startbesked gäller även för en åtgärd med frivilligt lov enligt 9 kap. 52-54 §§, om sökanden har begärt ett startbesked för åtgärden. Lag (2025:974) .

3 a §
   Om byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 3 § för en viss del av en åtgärd, får en annan del av åtgärden inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar den delen. Lag (2022:909) .

23 §
   Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt startbesked god-
känna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas. Startbesked får ges endast efter prövning av byggherrens förslag till kontrollplan och avfallshanteringsplan, behovet av sakkunnig-
kontroll och det som har framkommit vid det tekniska samrådet eller annars vid handläggningen av ärendet.

Startbesked ska ges om
   1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
   2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
   3. en kopia av ett beslut om skyddsrum enligt 3 kap. 1 § första stycket lagen (2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen har visats upp för nämnden, om en underrättelse krävs enligt 3 kap. 2 § samma lag och ett sådant beslut inte har visats upp tidigare,
   4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
   5. de villkor som har ställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap.
83 § är uppfyllda. Lag (2026:712) .

23 a §
   Om en byggbedömare har använts för prövningen av lov eller för kontroll vid genomförandet av en åtgärd som avser en sådan nybyggnad som avses i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § 2, ska startbeskedet i frågor som omfattas av byggbedömarens ansvar ges utan prövning av om kraven i
8 kap. 1 § 1 och 3 och 4 § är uppfyllda. Lag (2026:712) .

23 b §
   När byggnadsnämnden ger startbesked enligt 23 § för nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus, får nämnden samtidigt ge startbesked för en tillbyggnad efter en ansökan enligt 9 kap. 53 § eller för inredning av ytterligare en bostad efter en ansökan enligt 9 kap. 54 §. Lag (2025:974) .

23 c §
   Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § 2 får påbörjas om åtgärden kan antas komma att uppfylla de tekniska egenskapskrav som gäller enligt 8 kap. 4-7 §§ och föreskrifter om tekniska egenskapskrav som har meddelats med stöd av denna lag. Lag (2026:442) .

Byggreglerna om säkerhet i händelse av brand preciserar det tekniska egenskapskravet om säkerhet i händelse av brand. Det innebär att kraven som ställs i byggreglerna när det gäller säkerhet i händelse av brand ska bedömas vid tekniskt samråd och inför start- och slutbesked. Kraven på säkerhet i händelse av brand prövas alltså inte i lov eftersom de är tekniska egenskapskrav.

Lovbeslut före och startbesked efter 1 juli 2026​

Om beslut om lov meddelas före 1 juli 2026, och man då har valt äldre regler, ska äldre regler tillämpas även vid startbeskedet. Detta gäller även om startbeskedet ges efter 1 juli​ 2026. 

Äldre vägledning om Boverkets byggregler (BBR)

Jämförelsetabeller för byggregler om brandskydd

Konsekvensutredningar

När Boverket tar fram nya byggregler görs även en konsekvensutredning. Den kan liknas med förarbetena till en lag.

Konsekvensutredningen är en bra källa till information om hur Boverket har resonerat om de nya reglerna. Där finns bland annat en beskrivning av de rättsliga förutsättningarna, författningskommentarer till varje bestämmelse och en utredning av deras konsekvenser. Här beskrivs bland annat förändringar i förhållande till BBR, EKS, BBRAD och BBRBE. Du kan ladda ner konsekvensutredningen för BFS 2024:7 som pdf-fil på sidan om föreskriften i Boverkets författningssamling.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:7) om säkerhet i händelse av brand i byggnader (i Boverkets författningssamling)

Film om säkerhet i händelse av brand

Filmen spelades in vid införandet av de nya reglerna och ger en introduktion till deras struktur, innehåll och bakgrund.

Senast granskad 1 juli 2026 • Senast ändrad 1 juli 2026 • Publicerad 16 december 2024
Boverket (2026). Brandskydd. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/brandskydd/ Hämtad 2026-07-11