Värdeöverföring från allmännyttiga bostadsföretag

Det finns särskilda regler som begränsar hur mycket värde allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag får föra över till ägaren eller andra bolag. Syftet är att säkerställa att bolagen även fortsättningsvis har resurser att bidra till kommunens långsiktiga bostadsförsörjning. Här kan du läsa mer om vad som räknas som värdeöverföring, hur begränsningen fungerar och vilka undantag som gäller.

Vad är värdeöverföringar i allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag?

I lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (AKBL) finns bestämmelser som begränsar hur mycket värde som får föras över från bolaget till ägaren eller andra bolag. Syftet är att säkerställa att den allmännyttiga bostadsverksamheten inte töms på resurser, utan även fortsättningsvis kan bidra till kommunens långsiktiga bostadsförsörjning. En värdeöverföring kan exempelvis vara vinstutdelning eller överföring av koncernbidrag. Dessa får sammantaget inte överstiga ett visst belopp per räkenskapsår.

Vad är en värdeöverföring enligt ABL?

Värdeöverföring definieras enligt 17 kap. 1 § aktiebolagslagen (2005:551) (ABL) som:

1. vinstutdelning
2. förvärv av egna aktier
3. minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna, och
4. någon annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget.

Överföringar av koncernbidrag från ett allmännyttigt bostadsbolag till moderbolag och systerbolag är normalt en värdeöverföring. Läs mer om koncernbidrag under fliken "Fördjupning".

Hur beräknas högsta tillåtna värdeöverföring?

Begränsningsregeln i 3 § AKBL anger hur mycket ett allmännyttigt bostadsaktiebolag som mest får föra över under ett räkenskapsår. Sammanfattningsvis ser begränsningsregeln ut så här:
Högsta belopp för värdeöverföringar = tillskjutet kapital x (genomsnittlig statslåneränta + 1 procentenhet), dock högst hälften av bolagets resultat.

Det innebär att värdeöverföringar från ett allmännyttigt bostadsaktiebolag under ett räkenskapsår inte får överstiga ett belopp som motsvarar den genomsnittliga statslåneräntan under föregående räkenskapsår med ett tillägg av en procentenhet räknat på det kapital som ägaren skjutit till i bolaget som betalning för aktier. Värdeöverföringarna får dock inte överstiga hälften av bolagets resultat för föregående räkenskapsår.

Vad är tillskjutet kapital i begränsningsregeln?

Tillskjutet kapital är det kapital som aktieägaren sammanlagt har skjutit till i bolaget som betalning för aktier, det vill säga i princip aktiekapitalet. Med tillskjutet kapital avses såväl kontanta medel som apportegendom, och medlen kan ha skjutits till både vid bolagets bildande och senare.

Medel som tillförts genom betalning av aktier till överkurs ska också räknas med, liksom tillskott genom kvittning. Däremot ska aktiekapital som tillkommit genom fondemission inte räknas med. Aktieägartillskott ska inte heller räknas med. 

Ett exempel på vad som ingår i tillskjutet kapital och hur man beräknar högsta belopp för värdeöverföringar finns under fördjupning.

Vilka undantag finns?

I AKBL finns viktiga undantag som innebär att ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag, oberoende av begränsningsregeln, får:

1. Föra över hälften av nettoöverskottet från fastighetsförsäljningar (4 § AKBL).Bolaget får föra över hälften av det nettoöverskott som uppkommit på grund av avyttring av fastigheter under föregående räkenskapsår.

2. Föra över överskott som används till vissa bostadspolitiska åtgärder (5 § 1 stycket AKBL). Bolaget får föra över överskott som uppkommit under föregående räkenskapsår om överskottet används till åtgärder som:

   1. sker inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar, och
   2. främjar integration och social sammanhållning, eller
   3. tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar.

3. Föra över värden mellan allmännyttiga bostadsbolag inom samma koncern (5 § 2 stycket AKBL). Värdeöverföringar är tillåtna om de görs mellan allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag inom samma koncern.

I förarbetena till lagen finns några exempel på åtgärder som kan utgöra undantag. Det är till exempel åtgärder som ökar variationen inom ett bostadsområde med ett ensidigt utbud av bostäder, eller finansierar behovet av särskilda lokaler eller fritidsanläggningar som fotbollsplaner, lekplatser och mötesplatser för att främja integration och social sammanhållning.

Sanktioner saknas

Det finns ingen sanktion i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag om ett bostadsbolag lämnar värdeöverföringar i strid mot bestämmelserna. Vid överträdelser kan länsstyrelsen exempelvis uppmärksamma och påtala detta för kommunen. En kommunmedlem har också enligt kommunallagen (2017:725) rätt att få lagligheten av kommunens beslut prövad genom att överklaga det hos förvaltningsrätten. 

Vad gäller för räkenskapsåret 2025?

Skatteverket har för år 2025 fastställt den genomsnittliga statslåneräntan till 2,36 procent.

För räkenskapsåret 2026, med beslut om utdelning under 2025, är högsta belopp för värdeöverföringar 3,36 procent räknat på tillskjutet kapital, dock högst hälften av bolagets resultat.

När publiceras nästa rapport?

Nästa rapport över de allmännyttiga kommunala bostadsbolagens värdeöverföringar för räkenskapsåret 2025 publiceras i december 2026. 

Vem gör vad?

Länsstyrelserna

Länsstyrelserna samlar årligen in uppgifter från de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen och överlämnar dessa till Boverket senast den 1 oktober. I underlaget till Boverket redogör länsstyrelserna även för hur de genomförda värdeöverföringarna förhåller sig till gällande regelverk, genom att bedöma om värdeöverföringarna är tillåtna eller inte.

Boverket

Boverket sammanställer årligen länsstyrelsernas uppgifter och lämnar en skriftlig rapport till regeringen. Boverket bistår dessutom Länsstyrelserna i deras insamlingsarbete genom att ge stöd och vägledning.