Tillgänglighet och användbarhet

Kravet på tillgänglighet och användbarhet ska medföra att byggnader kan nås och användas även av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Byggreglerna preciserar utformningskrav och tekniska egenskapskrav om tillgänglighet och användbarhet i plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen. Preciseringen i byggreglerna gäller för byggnader vid uppförande och ändring. I byggreglerna finns också precisering av krav på tomt. Du hittar samtliga undersidor till vägledningen i menyn.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter övergripande vägledning om vilka regler som gäller kring tillgänglighet och användbarhet och hur byggregelsystemet är uppbyggt, samt hur kraven om tillgänglighet och användbarhet, bland flera krav, ska uppfyllas. Den vänder sig till dig som professionellt arbetar med dessa frågor.

Filmer om tillgänglighet och användbarhet i byggnader

Föredrag från webbseminarium som sändes i oktober 2025. Frida Jorup, arkitekt på Boverket, går igenom de nya byggreglerna om byggnaders tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Föredrag från webbseminarium som sändes i oktober 2025. Frida Jorup, arkitekt på Boverket, går igenom de nya byggreglerna om byggnaders tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. (syntolkad)

Kraven på tillgänglighet och användbarhet preciseras i byggreglerna

De grundläggande kraven för byggnaders och byggnadsverks tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns i plan- och bygglagen, PBL. Kravet på tillgänglighet och användbarhet ska medföra att byggnader kan nås och användas även av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

1 §
  En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. hållbar mobilitet.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2026:745) .

4 a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

Krav på byggnadsverk

Kravet på tillgänglighet och användbarhet gäller inte i fråga om:

  • en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för,
  • ett fritidshus med högst två bostäder, och
  • tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven.

Från och med den 1 juli 2025 gäller kravet på tillgänglighet och användbarhet inte heller i fråga om upp till 80 procent av studentbostäderna i en byggnad. Men studentbostäderna ska kunna besökas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Studentbostäder är inte enbart bostäder avsedda för studerande på universitet eller högskola, utan även bostäder avsedda för studerande på annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning. 

6 §
   /Upphör att gälla U:2027-01-01/
Kraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 gäller inte i fråga om
   1. en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för,
   2. ett fritidshus med högst två bostäder,
   3. tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven, och
   4. högst 80 procent av
      a) det totala antalet studentbostäder i en byggnad, eller
      b) det antal studentbostäder som tillkommer i en byggnad när en åtgärd vidtas.

En studentbostad som omfattas av undantaget i första stycket 4 ska dock kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Lag (2025:519) .

6 §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
Kraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 gäller inte i fråga om
   1. en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för,
   2. ett fritidshus med högst två bostäder,
   3. tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven, och
   4. högst 80 procent av
      a) det totala antalet studentbostäder i en byggnad, eller
      b) det antal studentbostäder som tillkommer i en byggnad när en åtgärd vidtas.

En studentbostad som omfattas av undantaget i första stycket 4 och som inte ligger på en vind eller i suterräng ska dock kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Lag (2026:746) .

4 §
   /Upphör att gälla U:2027-01-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

4 §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,

bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,

byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,

komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,

medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,

miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,

nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,

omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,

planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,

sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,

studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
större byggnadsändring: en lov- eller anmälningspliktig ändring av en byggnad som innebär en stor ekonomisk investering och så omfattande åtgärder att hela eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden förnyas,

tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,

underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2026:746) .

Du kan läsa mer om undantaget från krav på tillgänglighet och användbarhet för studentbostäder på sidan tillgängliga studentbostäder .

Tillgängliga studentbostäder

Kraven i PBL preciseras i plan- och byggförordningen, PBF. Det finns i PBF särskilt reglerat om när det ställs krav på tillgänglig och användbar hiss. 

4 §
   /Upphör att gälla U:2027-01-01/
Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 1 § 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.

Trots första stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.

4 §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 1 § 3 plan- och bygglagen (2010:900) ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar. Förordning (2026:1265).

4 a §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
Vid uppförande av en ny byggnad behöver, trots 4 §, en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller en annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller en annan lyftanordning kan installeras utan svårighet.

Vid tillämpningen av första stycket ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.
Förordning (2026:1265).

4 b §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
Vid en ändring av en byggnad som efter ändringen har färre än fyra våningar eller vid flyttning av en byggnad som har färre än fyra våningar behöver, trots 4 §, en hiss eller en annan lyftanordning inte installeras i byggnaden för att göra en bostad tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. En befintlig hiss i en sådan byggnad får dock inte tas ur bruk.

Vid tillämpningen av första stycket ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.
Förordning (2026:1265).

18 §
   /Upphör att gälla U:2027-01-01/
För att uppfylla det krav på tillgänglighet och användbarhet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att byggnaden är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.

Trots andra stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.

18 §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
För att uppfylla det krav på tillgänglighet och användbarhet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att byggnaden är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar. Förordning (2026:1265).

18 a §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
Vid uppförande av en ny byggnad behöver, trots 18 § andra stycket, en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller en annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller en annan lyftanordning kan installeras utan svårighet.

Vid tillämpningen av första stycket ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.
Förordning (2026:1265).

18 b §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
Vid en ändring av en byggnad som efter ändringen har färre än fyra våningar eller vid flyttning av en byggnad som har färre än fyra våningar behöver, trots 18 § andra stycket, en hiss eller en annan lyftanordning inte installeras i byggnaden för att göra en bostad tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. En befintlig hiss i en sådan byggnad får dock inte tas ur bruk.

Vid tillämpningen av första stycket ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.
Förordning (2026:1265).

När krävs tillgänglig hiss?

Boverkets byggregler om byggnaders tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga preciserar kraven i PBL och PBF. I författningen preciseras kraven på byggnaden.

Boverkets föreskrifter om byggnaders tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, BFS 2024:12 (i Boverkets författningssamling)

Boverkets byggregler om krav på tomter med mera preciserar krav på tomter. Krav på tillgänglighet och användbarhet för obebyggda tomter som ska bebyggas finns i författningens kapitel 2.

Boverkets föreskrifter om krav på tomter m.m., BFS 2024:13 (i Boverkets författningssamling)

Du kan läsa vägledning till Boverkets föreskrifter om krav på tomter med mera på sidan Tomter.

Tomter

Illustration över regelhierarkin i plan- och bygglagstiftningen där det börjar med PBL, sedan PBF och slutligen föreskrifter. Illustrationen visar på regelhierarkin i plan- och bygglagstiftningen. Illustration: Boverket / Tryckcentrum i Blekinge

Nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga

Kraven gäller tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Exempel på nedsatt rörelseförmåga är nedsatt funktion i armar, händer, bål och ben liksom dålig balans. Personer med nedsatt rörelseförmåga kan behöva använda till exempel rullstol, rollator eller andra gånghjälpmedel. 

Exempel på nedsatt orienteringsförmåga är nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga. Nedsatt kognitiv förmåga kan till exempel vara nedsatt intellektuell förmåga och hjärnskada. 

Byggreglerna om tillgänglighet och användbarhet gäller inte för alla byggnader

Det finns några undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet redan i PBL. Då gäller inte heller Boverkets byggregler om tillgänglighet och användbarhet, och det handlar om tre fall.

  • Fritidshus med högst två bostäder behöver inte vara tillgängliga. Fritidshus definieras inte i PBL, PBF eller Boverkets byggregler.
  • Arbetslokaler behöver inte vara tillgängliga och användbara om det är obefogat med hänsyn till verksamhetens art. I en och samma arbetslokal kan vissa delar av lokalerna behöva vara tillgängliga medan andra delar kan undantas. Undantaget får göras i sådana delar av lokalen där full funktionsförmåga behövs för att kunna utföra arbetet. Undantaget kan vara motiverat för till exempel viss tung industri och för arbetsplatser med enbart servicepersonal. Men kontorslokaler i anslutning till sådana arbetslokaler ska alltid vara tillgängliga och användbara. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 495)
  • Entrén till ett en- eller tvåbostadshus behöver inte vara tillgängligt om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven. Undantaget gäller inte krav på tillgänglighet inne i en- eller tvåbostadshuset. 

Från och med den 1 juli 2025 gäller kravet på tillgänglighet och användbarhet inte heller i fråga om upp till 80 procent av studentbostäderna i en byggnad. Men studentbostäderna ska kunna besökas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Studentbostäder är inte enbart bostäder avsedda för studerande på universitet eller högskola, utan även bostäder avsedda för studerande på annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning. 

6 §
   /Upphör att gälla U:2027-01-01/
Kraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 gäller inte i fråga om
   1. en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för,
   2. ett fritidshus med högst två bostäder,
   3. tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven, och
   4. högst 80 procent av
      a) det totala antalet studentbostäder i en byggnad, eller
      b) det antal studentbostäder som tillkommer i en byggnad när en åtgärd vidtas.

En studentbostad som omfattas av undantaget i första stycket 4 ska dock kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Lag (2025:519) .

6 §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
Kraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 gäller inte i fråga om
   1. en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som lokalen är avsedd för,
   2. ett fritidshus med högst två bostäder,
   3. tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven, och
   4. högst 80 procent av
      a) det totala antalet studentbostäder i en byggnad, eller
      b) det antal studentbostäder som tillkommer i en byggnad när en åtgärd vidtas.

En studentbostad som omfattas av undantaget i första stycket 4 och som inte ligger på en vind eller i suterräng ska dock kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Lag (2026:746) .

4 §
   /Upphör att gälla U:2027-01-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

4 §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,

bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,

byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,

komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,

medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,

miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,

nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,

omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,

planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,

sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,

studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
större byggnadsändring: en lov- eller anmälningspliktig ändring av en byggnad som innebär en stor ekonomisk investering och så omfattande åtgärder att hela eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden förnyas,

tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,

underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2026:746) .

Du kan läsa mer om undantaget från krav på tillgänglighet och användbarhet för studentbostäder på sidan tillgängliga studentbostäder.

Tillgängliga studentbostäder

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats) 

Krav på tillgänglighet för olika slags byggnader i byggreglerna

De övergripande kraven finns i PBL, PBF och gäller för alla slags byggnader med de undantag som beskrivs under rubriken "Byggreglerna om tillgänglighet och användbarhet gäller inte för alla byggnader ovan". Det finns i byggreglerna - Boverkets föreskrifter (BFS 2024:12) om byggnaders tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga – preciseringar av kraven i PBL och PBF. Vissa av preciseringarna gäller alla slags byggnader det vill säga av de som inte är undantagna redan i PBL, medan andra gäller enbart en slags byggnad. 

1. Regler som gäller generellt oavsett vilken slags byggnad 

  • övergripande bestämmelser i 1 kap. Angående 1 kap. 6 § om dimensionerande mått finns dock i stycke två särskilda mått inne i enskilda bostäder. 
  • krav på entréer till byggnader (2 kap. 1 § och 3 kap. 1 §)
  • krav på kommunikationsutrymmen (2 kap. 2-5 §§ och 3 kap. 2-5 §§)
  • krav vid ändring av byggnader (4 kap. med undantag av 4 kap. 4-5 §§)

2. Dessutom finns särskilda regler som gäller just för publika lokaler

  • 2 kap. 6 § om samlingslokal och publikplatser
  • 2 kap. 7 § om toalettrum för allmänheten
  • 3 kap. 6 § om ljudmiljö och ljudöverföring
  • 3 kap. 7 § om fast inredning och utrustning i toalettrum 

3. Dessutom finns särskilda regler som gäller just för bostäder. Med bostäder avses permanenta bostäder, inte exempelvis hotell.

  • 1 kap. 6 § stycke två om särskilda dimensionerande mått inne i enskilda bostäder 
  • 2 kap. 8 § om utrymme för matlagning plats för fast inredning och utrustning
  • 2 kap. 9 § om rum för personhygien
  • 2 kap. 10 § om fritt utrymme för hjälp vid säng, undantaget studentbostäder
  • 2 kap. 11 § om takterrass
  • 2 kap. 12 § om bostäder i flera plan
  • 3 kap. 8 § om utrymme för matlagning fast inredning och utrustning
  • 3 kap. 9 § om rum för personhygien fast inredning och utrustning
  •  4 kap. 4 § om tillbyggnad i entréplan av en- eller tvåbostadshus
  • 4 kap. 5 § om ändringar av flerbostadshus med fler än två våningar

Byggreglerna om tillgänglighet och användbarhet gäller både vid uppförande och ändring 

I byggreglerna om tillgänglighet och användbarhet finns krav vid uppförande av nya byggnader. Det finns också krav vid ändring av byggnader. 

2 §

Föreskrifterna i 1 kap. gäller vid uppförande av nya byggnader och ändring av byggnader för den ändrade delen.

Föreskrifterna i 2 och 3 kap. gäller vid uppförande av nya byggnader.

Föreskrifterna i 4 kap. gäller vid ändring av byggnader.

Kraven gäller inte enbart för åtgärder som kräver bygglov eller anmälan. Om det är åtgärder som inte kräver bygglov eller anmälan får kraven anpassas och avsteg göras i den utsträckning som är skäligt med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. 

8 §
   /Upphör att gälla U:2027-01-01/
I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.

Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2011:335) .

8 §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, ska kraven

i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras om och i den utsträckning det är skäligt med hänsyn till åtgärdens art och omfattning.

Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av
16 kap. 2 § 4. Lag (2026:746) .

Närmare om ändring av byggnader

Vid ändring av en byggnad är utgångspunkten att samma krav gäller vid ändring som för nya byggnader, men kraven för nya byggnader är aldrig direkt tillämpbara vid ändring. Vid ändring ska hänsyn tas till byggnadens förutsättningar, ändringens omfattning samt bestämmelser om varsamhet och förbud mot förvanskning. Det finns en specialreglering i PBL och PBF när det gäller möjligheterna att anpassa och göra avsteg ifrån tillgänglighetskraven vid ändring av byggnader.

7 §
   /Upphör att gälla U:2027-01-01/
Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Vidare får avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.

Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska tillämpas också på andra anläggningar än byggnader.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2014:224) .

7 §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
Vid en ändring av en byggnad som innebär att bostäder inreds på en vind eller i suterräng gäller inte kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 för den bostaden. Lag (2026:746) .

23 §
  /Upphör att gälla U:2027-01-01 genom förordning (2026:1265)./
I fråga om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska 8 kap. 7 §
första stycket andra meningen plan- och bygglagen (2010:900)
tillämpas på så sätt att det är möjligt att anpassa eller göra avsteg från kraven i 8 kap. 1 § 3 och 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen med hänsyn till plan- och bygglagens bestämmelser om varsamhet och förbud mot förvanskning och därutöver
   1. vid ombyggnad endast om det är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven, och
   2. vid annan ändring av en byggnad eller vid flyttning av en byggnad i den utsträckning det är lämpligt med hänsyn till byggnadens förutsättningar.

I det första kapitlet i byggreglerna om tillgänglighet och användbarhet finns det övergripande bestämmelser som gäller för ändring av byggnader, för den ändrade delen. Det finns dessutom en särskild bestämmelse för ändring. Det är en bestämmelse som tydliggör byggherrens ansvar att i samband med projekteringen ta reda på den befintliga byggnadens egenskaper innan ändringsarbeten påbörjas.

I kapitel 4 i byggreglerna om tillgänglighet och användbarhet finns särskilda regler för ändring av byggnader. I kapitlet finns bestämmelser om 

  • anpassning vid ändring av byggnader
  • ändrad användning
  • varsamhet
  • förbud mot förvanskning
  • särskilt värdefull byggnad.

11 §

Vid ändring av en byggnad ska det klarläggas om

  • 1. byggnaden har sådana brister avseende kraven på tillgänglighet och användbarhet som kan åtgärdas inom ramen för den planerade åtgärden,
  • 2. den planerade åtgärden kan medföra en försämring av egenskaperna i fråga om tillgängligheten och användbarheten i den befintliga byggnaden, och
  • 3. ändringen kommer att medföra en negativ påverkan på byggnadens kulturvärden och hur en sådan negativ påverkan kan undvikas.

Anpassning av krav på tillgänglighet och användbarhet vid ändring

Varsamhet och förvanskning vid krav på tillgänglighet och användbarhet

Det finns också två specialbestämmelser med utformningskrav för tillgänglighet och användbarhet vid ändring. 

Den ena specialbestämmelsen reglerar fallet att entréplanet i ett en- eller tvåbostadshus byggs till. Bestämmelsen medger under vissa förutsättningar att kommunikationsutrymme mellan den tillbyggda delen och den befintliga byggnaden utformas med en nivåskillnad som inte är tillgänglig och användbar.

4 §

En tillbyggnad i entréplanet av ett en- eller tvåbostadshus får utformas med en nivåskillnad som inte är tillgänglig och användbar, i ett kommunikationsutrymme mellan den tillbyggda delen och den befintliga byggnaden om

  • 1. det finns skäl enligt 1 § eller med hänsyn till stads- och landskapsbilden,
  • 2. det inte medför att den befintliga bostaden försämras med avseende på tillgänglighet och användbarhet, och
  • 3. nivåskillnaden utan svårighet kan göras tillgänglig och användbar i efterhand.

Den andra specialbestämmelsen reglerar fallet att ett flerbostadshus med fler än två våningar ändras och ändringen innefattar större ingrepp i trapphus, omdisposition av planlösningar eller omfattande ingrepp i byggnadens stomme. Det ställs då krav på att installera tillgänglig och användbar hiss om sådan saknas. Kravet behöver dock inte uppfyllas under vissa, angivna förutsättningar.

5 §

Vid ändringar av flerbostadshus med fler än två våningar ska en tillgänglig och användbar hiss installeras, om sådan saknas. Kravet gäller om ändringen innefattar större ingrepp i trapphus, omdisposition av planlösningar eller omfattande ingrepp i byggnadens stomme.

Kravet i första stycket behöver inte uppfyllas om det finns skäl enligt 1 § 2, 4, 6 eller 7, eller om det med hänsyn till boendekvaliteter är olämpligt.

Byggherren har ansvaret för att kraven uppfylls

Det är byggherren som ansvarar för att kraven i PBL, PBF och byggreglerna uppfylls. Dessa är samhällets minimikrav på byggnader. Det är naturligtvis tillåtet och möjligt att bygga bättre än vad minimikraven i reglerna anger.

5 §
  Byggherren ansvarar för att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra, och den projektering som ligger till grund för åtgärden, uppfyller de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrif-
ter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Lag (2026:712) .

5 a §
  Byggherren ska se till att en åtgärd som är lov- eller anmälningspliktig kontrolleras enligt den kontrollplan och den avfallshanteringsplan som byggnadsnämnden fastställer i start-
beskedet. Lag (2026:712) .

5 b §
  Om det är uppenbart för byggherren att en byggbedömare som använts för lovprövningen har åsidosatt sina uppgifter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 §, ska byggherren meddela det till bygg-
nadsnämnden. Lag (2026:712) .

5 c §
  Om sådana uppgifter om byggherren, byggbedömare, kontrollansvariga eller certifierare som avses i 9 kap. 86 §
2-4 ändras eller kompletteras efter att ansökan kommit in till byggnadsnämnden, ska byggherren utan dröjsmål se till att de ändrade eller nya uppgifterna lämnas till nämnden. Lag (2026:712) .

Byggnadsnämndens roll

Byggnadsnämnden har enligt PBL ansvaret för att pröva och handlägga lov och anmälan. Vid prövningen av en ansökan om lov, prövar byggnadsnämnden om kraven är uppfyllda. Om förutsättningarna för lov är uppfyllda, ska byggnadsnämnden bevilja lovet. Genom att byggnadsnämnden beviljar ett lov, så har byggnadsnämnden alltså bedömt att alla förutsättningar som prövats är uppfyllda.

Byggnadsnämnden ansvarar också för att bedöma om de tekniska egenskapskraven, inför startbesked kan antas vara uppfyllda och om alla förutsättningar för slutbesked är uppfyllda. De bedömer också om varsamhetskravet och förvanskningsförbudet är uppfyllda. I dessa bedömningar gör byggnadsnämnden inte ett godkännande av att kraven är uppfyllda, utan de gör ett antagande.                                                                  

Byggnaders tillgänglighet och användbarhet både utformningskrav och tekniska egenskapskrav

Krav på tillgänglighet och användbarhet i byggnader finns som utformningskrav. Utformningskrav ska prövas vid bygglovet.

1 §
  En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

4 §
   /Upphör att gälla U:2027-01-01/
Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 1 § 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.

Trots första stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.

4 §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 1 § 3 plan- och bygglagen (2010:900) ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar. Förordning (2026:1265).

4 a §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
Vid uppförande av en ny byggnad behöver, trots 4 §, en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller en annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller en annan lyftanordning kan installeras utan svårighet.

Vid tillämpningen av första stycket ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.
Förordning (2026:1265).

4 b §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
Vid en ändring av en byggnad som efter ändringen har färre än fyra våningar eller vid flyttning av en byggnad som har färre än fyra våningar behöver, trots 4 §, en hiss eller en annan lyftanordning inte installeras i byggnaden för att göra en bostad tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. En befintlig hiss i en sådan byggnad får dock inte tas ur bruk.

Vid tillämpningen av första stycket ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.
Förordning (2026:1265).

Krav på tillgänglighet och användbarhet i byggnader finns också som tekniskt egenskapskrav. Tekniska egenskapskrav ska hanteras i samband med det tekniska samrådet och startbeskedet. Det som är granskat i bygglovet, det vill säga utformningskraven får inte tas upp igen inför startbeskedet.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. hållbar mobilitet.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2026:745) .

4 a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

18 §
   /Upphör att gälla U:2027-01-01/
För att uppfylla det krav på tillgänglighet och användbarhet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att byggnaden är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.

Trots andra stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.

18 §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
För att uppfylla det krav på tillgänglighet och användbarhet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att byggnaden är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar. Förordning (2026:1265).

18 a §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
Vid uppförande av en ny byggnad behöver, trots 18 § andra stycket, en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller en annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller en annan lyftanordning kan installeras utan svårighet.

Vid tillämpningen av första stycket ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.
Förordning (2026:1265).

18 b §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
Vid en ändring av en byggnad som efter ändringen har färre än fyra våningar eller vid flyttning av en byggnad som har färre än fyra våningar behöver, trots 18 § andra stycket, en hiss eller en annan lyftanordning inte installeras i byggnaden för att göra en bostad tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. En befintlig hiss i en sådan byggnad får dock inte tas ur bruk.

Vid tillämpningen av första stycket ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.
Förordning (2026:1265).

Om det är åtgärder som inte kräver bygglov men kräver anmälan gäller i stället att utformningskraven bedöms införs startbeskedet. Exempel på åtgärd som inte kräver bygglov men kräver anmälan är uppförande av komplementbostadshus.

Utformningskrav och tekniska egenskapskrav finns i olika kapitel i byggreglerna om tillgänglighet och användbarhet i byggnader. Uppdelningen har gjorts för att tydliggöra vad som är vad. Kapitel 2 innehåller utformningskrav vid uppförande av nya byggnader, medan kapitel 3 innehåller tekniska egenskapskrav vid uppförande av nya byggnader. I kapitel 4 om ändring finns två specialbestämmelser som är utformningskrav.

Certifiering av sakkunniga i tillgänglighet, TIL

Byggnadsnämnden kan kräva att en certifierad sakkunnig ska kontrollera att de tekniska egenskapskraven på tillgänglighet är uppfyllda, när byggherrens egenkontroll inte är tillräcklig. Uppgiften för en certifierad sakkunnig i tillgänglighet utifrån PBL är begränsad till att genomföra de kontroller av de tekniska egenskaperna som bestämts av byggnadsnämnden i kontrollplanen. En sakkunnig ska efter slutförd kontroll upprätta ett utlåtande och lämna det till den kontrollansvarige, som i sin tur ska lägga sakkunnigutlåtandet som en bilaga till det utlåtande som den kontrollansvarige ska lämna till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked.

9 §
  Med sakkunnig avses i denna lag en fysisk person som
   1. har den lämplighet och den särskilda sakkunskap och er-
farenhet som behövs i fråga om att kontrollera åtgärder inom dennes sakområde, och
   2. kan styrka sin lämplighet, sakkunskap och erfarenhet med ett certifikat. Lag (2026:712) .

8 §
  Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras
   1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller
   2. av en sakkunnig.

Vid bedömningen av behovet av sakkunnigkontroll ska särskild hänsyn tas till risken för att allvarliga personskador eller störningar för samhället eller miljön kan uppkomma om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskrivna krav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 16 kap. 11 § 3 meddela föreskrifter om att en åtgärd ska kontrolleras av en sakkunnig (obligatorisk sakkunnigkontroll). Lag (2026:712) .

8 §
  Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras
   1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller
   2. av en sakkunnig.

Vid bedömningen av behovet av sakkunnigkontroll ska särskild hänsyn tas till risken för att allvarliga personskador eller störningar för samhället eller miljön kan uppkomma om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskrivna krav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 16 kap. 11 § 3 meddela föreskrifter om att en åtgärd ska kontrolleras av en sakkunnig (obligatorisk sakkunnigkontroll). Lag (2026:712) .

8 a §
  Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av det avfall som uppkommer vid en åtgärd som avses i 3 § (avfallshanteringsplan) med uppgifter om
   1. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
   2. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur byggherren avser att möjliggöra
      a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
      b) att farliga ämnen hanteras och avlägsnas på ett säkert sätt.

Kravet på avfallshanteringsplan gäller inte om det är uppenbart att det saknas behov av en sådan plan. Lag (2026:712) .

11 §
  En kontrollansvarig ska
   1. biträda byggherren med att upprätta förslag till den kontrollplan som krävs enligt 6 §, och med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter som bygg- och rivningsåtgärderna kan ge upphov till,
   2. se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs,
   3. vid avvikelser från föreskrifter och villkor som avses i 2 informera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden,
   4. närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök,
   5. överlämna protokoll från arbetsplatsbesök till den eller de sakkunniga,
   6. dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet,
   7. lämna ett eget utlåtande, tillsammans med eventuella sakkunnigutlåtanden, till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked, och
   8. om den kontrollansvarige lämnar sitt uppdrag, meddela detta till byggnadsnämnden. Lag (2026:712) .

11 a §
  En kontrollansvarig får inte användas för kontroll av en åtgärd som omfattas av obligatorisk sakkunnigkontroll, om han eller hon tidigare har varit delaktig i projektet. Lag (2026:712) .

11 b §
  Om en kontrollansvarig inte utför sina uppgifter enligt
11 §, ska byggherren omedelbart meddela det till byggnadsnämnden. Lag (2026:712) .

11 c §
  Om en kontrollansvarig har lämnat sitt uppdrag, ska byggherren föreslå och byggnadsnämnden utse en ny. Lag (2026:712) .

12 §
  En sakkunnig ska
   1. kontrollera ett arbete utifrån de krav som gäller för åtgärden,
   2. utan dröjsmål meddela den som är kontrollansvarig om en åtgärd på ett betydande sätt avviker från de krav som gäller för åtgärden, och
   3. efter slutförd kontroll upprätta ett utlåtande och lämna det till den som är kontrollansvarig. Lag (2026:712) .

12 a §
  En sakkunnig får inte kontrollera ett arbete som han eller hon själv har varit delaktig i. I fråga om kontroll av sådana egenskapskrav som avses i 8 kap. 4 § första stycket 1,
2 och 4 får den sakkunnige inte vara anställd hos, närstående till eller i beroendeställning till byggherren, den som pro-
jekterar eller den som utför de åtgärder som kontrollen avser. Lag (2026:712) .

12 b §
  En sakkunnig som lämnar sitt uppdrag ska meddela det till byggherren, till den som är kontrollansvarig och till byggnadsnämnden. Lag (2026:712) .

12 c §
  Om en sakkunnig åsidosätter sina skyldigheter, ska byggherren omedelbart meddela det till byggnadsnämnden. Lag (2026:712) .

12 d §
  Om en sakkunnig har lämnat sitt uppdrag, ska byggherren föreslå och byggnadsnämnden utse en ny. Lag (2026:712) .

Certifierade sakkunniga

En person som är certifierad sakkunnig inom tillgänglighet kan även jobba med andra arbetsuppgifter. Den certifierade sakkunnige kan göra andra uppgifter än att genomföra de kontroller som av byggnadsnämnden i kontrollplanen bestämts ska utföras av certifierade sakkunniga. Till exempel kan en byggherre anlita en certifierad sakkunnig tillgänglighet som konsult för att i ett tidigt skede få fram uppgifter om vilka möjliga lösningar som finns för att byggnaden ska uppfylla tillgänglighetskraven. Dessa andra arbetsuppgifter regleras inte i PBL. 

Boverket har skrivit reglerna som anger vilka krav som gäller för att en person ska kunna bli certifierad som sakkunnig i tillgänglighet. Reglerna finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sakkunniga i tillgänglighet, TIL. Motiv till TIL finns i konsekvensutredningen till TIL. Konsekvensutredningen skrevs när reglerna togs fram, alltså före 2011. När konsekvensutredningen skrevs fanns inte uppdelningen mellan utformningskrav och tekniska egenskapskrav i PBL. Utformningskraven granskas i bygglovet och ingår inte i kontrollen som en certifierad sakkunnig TIL ska göra.

Du kan ladda ner konsekvensutredningen för BFS 2009:11 som pdf-fil på sidan om föreskriften i Boverkets författningssamling.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2009:11) om certifiering av fristående sakkunniga kontrollanter av tillgänglighet (i Boverkets författningssamling)

Företaget Kiwa Sverige sköter certifiering av sakkunniga i tillgänglighet. Boverket utfärdar alltså inga certifikat. 

Sakkunnig av tillgänglighet enligt TIL 2 (på Kiwas webbplats)

Byggprodukter och material

Kapitel 1 i byggreglerna om byggnaders tillgänglighet och användbarhet innehåller övergripande bestämmelser. Bland annat finns det bestämmelser om byggprodukter och material.

7 §

Med byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper avses i denna författning produkter som tillverkats för att permanent ingå i byggnadsverk och som antingen

  • 1. är CE-märkta,
  • 2. är typgodkända eller tillverkningskontrollerade enligt bestämmelserna i 8 kap. 22–23 §§ plan- och bygglagen (2010:900),
  • 3. har certifierats av ett certifieringsorgan som ackrediterats för uppgiften och för produkten i fråga enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, eller
  • 4. har tillverkats i en fabrik vars tillverkning och produktionskontroll och utfallet därav för byggprodukten fortlöpande övervakas, bedöms och godkänns av ett certifieringsorgan som ackrediterats för uppgiften och för produkten i fråga enligt förordningen (EG) nr 765/2008.

Såsom bedömning i enlighet med alternativ 3 eller 4 godtas även en bedömning utfärdad av ett organ inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Turkiet om organet på annat sätt än genom ackreditering för uppgiften enligt förordningen (EG) nr 765/2008, erbjuder motsvarande garantier i fråga om teknisk och yrkesmässig kompetens samt garantier om oberoende.

8 §

Byggprodukter och material ska ha kända och dokumenterade egenskaper i de avseenden som har betydelse för byggnadens förmåga att uppfylla kraven i denna författning.

Byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper ska anses ha kända och dokumenterade egenskaper i de avseenden som de är förhandsbedömda.

Egenskaper hos andra byggprodukter än byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper ska provas eller bedömas genom annan vedertagen metod. Inom Europeiska unionen vedertagen metod ska användas där sådan finns.

Kontroller av att kraven på tillgänglighet och användbarhet uppfylls

Projektering och utförande

Kapitel 1 i byggreglerna om byggnaders tillgänglighet och användbarhet innehåller övergripande bestämmelser. Bland annat finns det bestämmelser om projektering och utförande.

9 §

Byggnader ska projekteras

  • 1. på ett fackmässigt sätt,
  • 2. så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i denna författning uppfylls, och
  • 3. så att förutsatt underhåll kan ske.

Projekteringen ska dokumenteras.

Första och andra styckena gäller inte om det är obehövligt.

Vid ändring av en byggnad får erfarenheter från den befintliga byggnaden användas.

10 §

Byggnader ska utföras

  • 1. på ett fackmässigt sätt, och
  • 2. enligt gällande handlingar.

11 §

Vid ändring av en byggnad ska det klarläggas om

  • 1. byggnaden har sådana brister avseende kraven på tillgänglighet och användbarhet som kan åtgärdas inom ramen för den planerade åtgärden,
  • 2. den planerade åtgärden kan medföra en försämring av egenskaperna i fråga om tillgängligheten och användbarheten i den befintliga byggnaden, och
  • 3. ändringen kommer att medföra en negativ påverkan på byggnadens kulturvärden och hur en sådan negativ påverkan kan undvikas.

Projektering och utförande av tillgänglighet och användbarhet

Kontroll

Kapitel 1 i byggreglerna om byggnaders tillgänglighet och användbarhet innehåller övergripande bestämmelser. Bland annat finns det bestämmelser om kontroll.

12 §

Kontroll av att kraven på byggnaders tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga uppfylls ska göras

  • 1. under projektering och utförande enligt 13–15 §§,
  • 2. i den färdiga byggnaden enligt 16 §, eller
  • 3. med en kombination av punkt 1 och 2.

Kontroll ska utföras fackmässigt.

Resultatet av kontrollen ska dokumenteras.

13 §

Vid kontroll under projektering ska det kontrolleras att dimensionerande förutsättningar, projekteringsmetoder, provningsmetoder och beräkningar är relevanta och redovisade i handlingarna.

14 §

Vid kontroll under utförande ska det kontrolleras att arbetet utförs enligt gällande handlingar.

15 §

Byggprodukter och material ska kontrolleras när de tas emot på byggarbetsplatsen. Kontroll ska göras av att byggprodukter och material har förutsatta egenskaper.

För byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper kan kontrollen inskränkas till identifiering, kontroll av märkning och granskning av dokumentationen av de förhandsbedömda egenskaperna.

16 §

Vid kontroll i den färdiga byggnaden ska kontroll göras genom provning, mätning eller besiktning.

Kontroller av att kraven på tillgänglighet och användbarhet uppfylls

Mindre avvikelser från föreskrifterna i författningen

Kapitel 1 i byggreglerna om byggnaders tillgänglighet och användbarhet innehåller övergripande bestämmelser. Bland annat finns det bestämmelser om mindre avvikelser från föreskrifterna i författningen. Mindre avvikelser från kraven i föreskrifterna får i enskilda fall göras under vissa förutsättningar.

3 §

Mindre avvikelse får göras från föreskrifterna i denna författning i enskilda fall om

  • 1. det finns särskilda skäl,
  • 2. byggnaden ändå kan antas bli tekniskt tillfredsställande, och
  • 3. det inte finns någon avsevärd olägenhet från annan synpunkt.

Om mindre avvikelse enligt första stycket tillämpas ska skälen för detta dokumenteras i samband med den projektering som regleras i 9 §.

Mindre avvikelser från föreskrifter om tillgänglighet och användbarhet

Lovbeslut före och startbesked efter 1 juli 2026​

Om beslut om lov meddelas före 1 juli 2026, och man då har valt äldre regler, ska äldre regler tillämpas även vid startbeskedet. Detta gäller även om startbeskedet ges efter 1 juli​ 2026. 

Äldre vägledning om Boverkets byggregler (BBR)

Jämförelsetabell för krav på tillgänglighet

Konsekvensutredningar

När nya byggregler tas fram tas även en konsekvensutredning fram. Den kan liknas med förarbetet till en lag.

Konsekvensutredningen är en mycket bra källa till information om hur Boverket har resonerat om de nya reglerna. Där finns bland annat beskrivit kring de rättsliga förutsättningarna, författningskommentarer till varje föreskrift och utredning av deras konsekvenser. 

Du kan ladda ner konsekvensutredningen för BFS 2024:12 som pdf-fil på sidan om föreskriften i Boverkets författningssamling.

Boverkets föreskrifter om byggnaders tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, BFS 2024:12 (i Boverkets författningssamling)

Bostäder ska vara lämpliga för sitt ändamål

Bostäder ska vara lämpliga för sitt ändamål. Vilka bostadsfunktioner som ska finnas i en bostad regleras av kraven på bostäders lämplighet för sitt ändamål. Eftersom bostäder ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga innebär det att bostadsfunktionerna ska vara tillgängliga och användbara. 

Föreskrifter med krav på bostäders lämplighet finns i Boverkets föreskrifter om bostäders lämplighet för sitt ändamål (BFS 2024:11). Det är lämpligt att läsa föreskrifter om bostäders lämplighet för sitt ändamål tillsammans med föreskrifter om tillgänglighet och användbarhet i bostäder.

Bostäders lämplighet

Starka kopplingar till föreskrifter om säkerhet vid användning av byggnader 

Det finns starka kopplingar mellan krav på säkerhet vid användning av byggnader och krav på byggnaders tillgänglighet och användbarhet. Några bestämmelser i författningen med krav på säkerhet vid användning av byggnader är föreskrifter både till kravet avseende säkerhet vid användning och kravet avseende tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det är: 

  • belysning och bländning 
  • kontrastmarkering trappor, utformning och ljushetskontrast 
  • utstickande byggnadsdelar, byggas in eller utmärkas 
  • ledstänger, placering, utformning och ljushetskontrast 
  • markering av glasytor för att undvika sammanstötning.

Föreskrifter med krav på säkerhet vid användning av byggnader finns i Boverkets föreskrifter om säkerhet vid användning av byggnader (BFS 2024:9). Det är lämpligt att läsa föreskrifter om säkerhet vid användning av byggnader tillsammans med föreskrifter om tillgänglighet och användbarhet i bostäder.

Säkerhet vid användning

Retroaktiva krav

Det finns i PBL retroaktiva krav på tillgänglighet och användbarhet för lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. Retroaktiva krav innebär att det ställs krav utan samband med att lokalen eller den allmänna platsen skulle ändras. Retroaktiva krav benämns ibland förbättringskrav. 

2 §
   /Upphör att gälla U:2027-01-01/
Om inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska kraven i 1 § uppfyllas på så sätt att de,
   1. vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden,
   2. vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden, och
   3. vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls i fråga om ändringen.

När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.

/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/

2 §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
Vid nybyggnad ska kraven i 1 § uppfyllas för hela byggnaden. Vid flyttning av en byggnad ska kraven dock anpassas om och i den utsträckning det är skäligt med hänsyn till
   1. flyttningens syfte,
   2. byggnadens förutsättningar,
   3. resurshushållning, och
   4. bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i
13, 17 och 18 §§.

Första stycket gäller inte om något annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av
16 kap. 2 §. Lag (2026:746) .

/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/

2 a §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
Vid en ändring av en byggnad ska kraven i 1 § uppfyllas för det som ändras. Kraven ska dock anpassas om och i den utsträckning det är skäligt med hänsyn till
   1. ändringens omfattning,
   2. byggnadens förutsättningar,
   3. resurshushållning, och
   4. bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i
13, 17 och 18 §§.

Första stycket gäller inte om något annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av
16 kap. 2 §. Lag (2026:746) .

/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/

2 b §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots 2 och 2 a §§ alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Lag (2026:746) .

/Rubriken träder i kraft I:2027-01-01/

2 c §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
De krav som ska uppfyllas vid tillämpningen av 2 och
2 a §§ är de krav som gäller när byggnaden uppförs eller ändringen görs. Kraven enligt 2-2 b §§ ska uppfyllas så att de med normalt underhåll kan antas komma att fortsätta att vara uppfyllda under en ekonomiskt rimlig livslängd. Lag (2026:746) .

12 §
  Det som gäller i fråga om tomter enligt 9-11 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.

Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Lag (2011:335) .

De retroaktiva kraven preciseras i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser (i Boverkets författningssamling)

Enkelt avhjälpta hinder

Tillgänglighetskrav på tomt, allmän plats och område för andra anläggningar än byggnader

Det finns i PBL krav på tillgänglighet och användbarhet för obebyggda tomter som ska bebyggas, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader. 

9 §
  En obebyggd tomt som ska bebyggas med en byggnad ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med en byggnad som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta. Lag (2025:974) .

12 §
  Det som gäller i fråga om tomter enligt 9-11 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.

Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Lag (2011:335) .

Tillgänglighetskrav på tomter preciseras i Boverkets byggregler om krav på tomter m.m. I kapitel 2 finns krav på tillgänglighet och användbarhet för obebyggda tomter som ska bebyggas.

Boverkets föreskrifter om krav på tomter m.m. BFS 2024:13 (i Boverkets författningssamling)

Du kan läsa vägledning till Boverkets föreskrifter om krav på tomter med mera på sidan Tomter.

Tomter

Tillgänglighetskrav på allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader preciseras i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:5) om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader. 

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:5) om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader (i Boverkets författningssamling)

Arbetsmiljöregler, diskrimineringsregler och regler om bostadsanpassning kopplat till tillgänglighet 

Det finns angränsande regler som berör tillgänglighet och användbarhet.

Arbetsmiljöregler

Arbetsmiljöverket ger utifrån arbetsmiljölagen ut föreskrifter om arbetsplatsens utformning som innehåller regler om tillgänglighet för arbetstagare. 

Arbetsmiljöverkets webbplats

Tillgänglig arbetsmiljö (på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Diskrimineringsregler 

Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering i diskrimineringslagen. 

Diskrimineringslag (2008:567) (på Sveriges riksdags webbplats)

Vad är bristande tillgänglighet? (på Diskrimineringsombudsmannens webbplats)

Regler om bostadsanpassning

Personer med funktionsnedsättning kan få bidrag för att anpassa sin bostad, enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag (2018:222). Bidraget är till för att enskilda ska kunna anpassa sin bostad och området närmast omkring den med sådana åtgärder som är nödvändiga på grund av funktionsnedsättningen. Bidraget är ett komplement till bygglagstiftningens generella krav på tillgänglighet och användbarhet.

Lag (2018:22) om bostadsanpassningsbidrag (på Sveriges riksdags webbplats)

Bostadsanpassningsbidraget – en handbok

Senast granskad 1 juli 2026 Senast ändrad 1 juli 2026 Publicerad 16 december 2024
Boverket (2026). Tillgänglighet och användbarhet. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/tillganglighet-och-anvandbarhet/ Hämtad 2026-07-11