Hygieniska krav på material i installationer för tappvatten

NYA REGLER 1 JULI 2025: Tappvatteninstallationer ska uppfylla hygieniska krav för att skydda människors hälsa och säkerställa dricksvattnets kvalitet.

Sidan vänder sig till

Den här sidan vänder sig till dig som söker vägledning om hygieniska krav för vatten- och avloppsinstallationer.

Hygieniska krav på material i kontakt med dricksvatten

Byggherren ansvarar för att välja lämpliga material och byggprodukter så att dricksvattnets kvalitet säkerställs.

Plan- och bygglagen (PBL) och plan- och byggförordningen (PBF) ställer krav på byggnadsverk. Med byggnadsverk menas både byggnader och andra anläggningar, till exempel

• bassänger i vattenverk
• flockningskammare
• distributionsledningar från vattenverk till förbindelsepunkter.  

För byggnaders tappvatteninstallationer gäller dessutom Boverkets byggregler.

Krav på byggprodukter i kontakt med dricksvatten i PBL och PBF

I PBL och PBF finns krav på att ett byggnadsverk ska vara projekterat och utfört så att det inte medför en oacceptabel risk för människors hygien eller hälsa.

PBF har även särskilda krav för att sälja byggprodukter i kontakt med dricksvatten. Produkten får inte:

• äventyra människors hälsa,
• påverka vattnets färg, lukt eller smak,
• främja mikrobiell tillväxt
• eller läcka föroreningar.

Plan- och byggförordning (2011:338) 4 kap. 12 §

12 §
   /Upphör att gälla U:2026-12-31/
En byggprodukt som kommer i kontakt med dricksvatten och är avsedd att användas i installationer för uttag, beredning, lagring eller distribution av dricksvatten får inte
   1. direkt eller indirekt äventyra skyddet av människors hälsa,
   2. ha en negativ inverkan på vattnets färg, lukt eller smak,
   3. främja mikrobiell tillväxt, eller
   4. läcka föroreningar till vattnet i högre grad än vad som är nödvändigt för det avsedda syftet med byggprodukten.
Förordning (2024:134).

12 §
   /Träder i kraft I:2026-12-31/
En byggprodukt som kommer i kontakt med dricksvatten och är avsedd att användas i installationer för uttag, beredning, lagring eller distribution av dricksvatten får inte
   1. direkt eller indirekt äventyra skyddet av människors hälsa,
   2. ha en negativ inverkan på vattnets färg, lukt eller smak,
   3. främja mikrobiell tillväxt, eller
   4. läcka föroreningar till vattnet i högre grad än vad som är nödvändigt för det avsedda syftet med byggprodukten.

En byggprodukt som kommer i kontakt med dricksvatten ska anses uppfylla kraven i första stycket om produkten är tillverkad av slutmaterial som är testade och godkända i enlighet med kommissionens genomförandebeslut (EU) 2024/368 av den 23 januari 2024 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 vad gäller förfaranden och metoder för testning och godkännande av slutmaterial som används i produkter som kommer i kontakt med dricksvatten. Förordning (2026:22).

Krav på material i kontakt med dricksvatten i Boverkets byggregler

Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall, BFS 2024:8 – 8 kap. Vatten- och avloppsinstallationer, 3 §

3 §

Installationer för tappvatten ska vara utförda av material som gör att ohälsosamma koncentrationer av skadliga ämnen inte kan utlösas i tappvattnet.

Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall, BFS 2024:8 – 8 kap. Vatten- och avloppsinstallationer, 6 §

6 §

Installationer för tappvatten ska vara utformade så att den mikrobiella tillväxten i tappvattnet inte främjas.

Installationer för tappvatten ska vara gjorda av material som inte främjar mikrobiell tillväxt i tappvattnet.

Installationer för tappvarmvatten ska vara utformade så att en vattentemperatur på lägst 50 °C kan uppnås vid tappstället.

Cirkulationsledningar för tappvarmvatten ska vara utformade så att temperaturen på tappvarmvattnet i cirkulationsledningarna inte understiger 50 °C i någon del av installationen.

Boverkets byggregler ställer krav på material i byggnadens tappvatteninstallationer, det vill säga ledningar, installationer och anordningar från förbindelsepunkten till och med byggnadens tappställen. Med tappvatteninstallationer avses både kall- och varmvatteninstallationer.

Exempel på byggprodukter som kan komma i kontakt med dricksvatten i byggnader är

• kopplingar,
• vattenledningar,
• kranar,
• vattenmätare och
• varmvattenberedare.

Kraven omfattar även vatteninstallationer på tomt och fastighet som förbinder byggnaden med allmän eller enskild dricksvattenanläggning.  

Tappvatteninstallationer ska vara utförda av material som

• inte utlöser ohälsosamma ämnen till tappvattnet och
• inte främjar mikrobiell tillväxt.

En tappvatteninstallation består ofta av flera olika byggprodukter. Även om varje produkt uppfyller kraven var för sig innebär det inte automatiskt att installationen som helhet gör det. Det är därför viktigt att säkerställa att produkterna fungerar tillsammans. Om produkter kombineras på fel sätt kan till exempel invändig galvanisk korrosion uppstå.

Mer information finns i konsekvensutredningen till Boverkets författning om Hygien, Hälsa och Miljö.  

Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall

Produktinformation om byggprodukter i kontakt med dricksvatten

Byggherren ansvarar för att välja byggprodukter med dokumenterade och bedömda egenskaper så att kraven i bygglagstiftningen kan uppfyllas. Tillverkare, importörer och distributörer ska tillhandahålla produktinformation som visar att produkten uppfyller kraven.

Ett svenskt typgodkännande som omfattar hygienkrav för material i kontakt med dricksvatten är ett sätt att visa att en byggprodukt uppfyller de svenska kraven. Typgodkännandet är frivilligt.

Ackrediterade typgodkännandeorgan (på Swedacs webbplats)

Typgodkännanden för tappvattenprodukter (på RISE:s webbplats)

Typgodkännanden (på Kiwas webbplats)

Det är få produkter som används av vattenproducenter som har ett svenskt typgodkännande.

Få koll på regelverket för material i kontakt med dricksvatten (på Svenskt Vattens webbplats)

Det finns andra sätt att bedöma om en byggprodukt uppfyller kraven. Vilka bedömningsunderlag som kan användas för att visa att en byggprodukt i kontakt med dricksvatten uppfyller kraven i Sverige framgår av Boverkets vägledning.

Dricksvattendirektivet - PBL kunskapsbanken - Boverket

Nya regler för byggprodukter i kontakt med dricksvatten

Den 31 december 2026 börjar en ny europeisk märkning för byggprodukter i kontakt med dricksvatten att tillämpas. Märkningen visar att produkten uppfyller de hygieniska minimikraven enligt EU dricksvattendirektiv. Från och med den 31 december 2032 ska alla byggprodukter som omfattas av reglerna vara märkta.

Under perioden 31 december 2026–31 december 2032 gäller nationella övergångsbestämmelser. De innebär att produkter som den 31 december 2026 uppfyller gällande nationella krav får fortsätta att säljas under övergångsperioden.

Observera att märkningen inte innebär att produkten uppfyller andra nationella krav, exempelvis krav på beständighet, se sida om Vatten- och avloppsinstallationers beständighet.

Läs mer i Boverkets vägledning:

Dricksvattendirektivet - PBL kunskapsbanken - Boverket

Dricksvattenkvalitet

Livsmedelsverket ansvarar för regler och riktvärden för dricksvattnets kvalitet.

Vattenproducenten ansvarar för att dricksvattnet uppfyller kvalitetskraven. Den som har egen brunn eller annan liten dricksvattenanläggning för privat bruk ansvarar själv för att kontrollera dricksvattnet. 

Om tappkallvattnet inte uppfyller kraven vid tappstället kan det bero på att

• dricksvattnet som levereras till förbindelsepunkten från en allmän va-anläggning är bristfälligt eller
• vattnet har försämrats av fastighetsinstallationerna.

Livsmedelsverket reglerar vilka dricksvattenprover som ska tas och när. Prov ska tas alltid på kallt tappvatten. Varmt tappvatten har ofta en sämre kemisk sammansättning och ska därför inte användas till matlagning och dryck. 

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (på Livsmedelsverkets webbplats)

Dricksvatten från små dricksvatten­­anläggningar för privat bruk (på Livsmedelsverkets webbplats)

Krisberedskap för dig med egen dricksvattenanläggning

Förorening av tappvatten

Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall, BFS 2024:8 – 8 kap. Vatten- och avloppsinstallationer, 5 §

5 §

Installationer för tappvatten ska vara utformade så att tappvattnet inte kan förorenas av gaser eller vätskor genom återströmning eller på annat sätt.

Vattnet ska skyddas mot föroreningar

Ur hälsosynpunkt är det viktigt att tappvattnet inte kontamineras av andra vätskor eller gaser. Med andra vätskor avses alla vätskor som inte är tappvatten, alltså även avloppsvatten.

Det är tillåtet att koppla ihop tappvatteninstallationer med installationer för andra vätskor, om det kan göras utan risk för förorening av tappvattnet. Detta innebär att exempelvis vattenburna värmesystem kan anslutas till tappvattensystemet, förutsatt att risken för förorening har eliminerats. 

Återströmningsskydd kan användas för att hindra förorenat vatten och andra vätskor från att komma in i tappvatteninstallationer.

Vad är återströmningsskydd och varför behövs de?

Återströmning innebär att förorenade vätskor trycks eller sugs in i en installation, och återströmningsskydd är en funktion som förhindrar detta. Backventil är ett exempel på en produkt som motverkar att vätska trycks in i installationer, och vacuumventil är ett motsvarande exempel på en produkt som motverkar återsugning av vätska in i installationer.

Vilket återströmningsskydd man ska välja beror på hur farligt det förorenade vattnet är, och behovet av att kunna kontrollera om återströmningsskyddet fungerar. 

Var ska återströmningsskydd placeras?

Återströmningsskydd bör placeras där det finns risk för förorenat vatten eller andra vätskor att tränga in i vatteninstallationen. Det kan exempelvis vara vid tvättställ, vattenutkastare, wc-stolar och installationer för påfyllning av värmesystem. 

Det kan även finnas en backventil vid anslutningen från va-huvudmannens ledningsnät till byggnadens vattenledningsnät. 

Installationer för övrigt vatten 

Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall, BFS 2024:8 – 1 kap. Allmänt, 5 §

5 §

I denna författning avses med

avfallsanordning: fast anordning för hantering av avfall,

boendeenhet: del av en bostad som är upplåten för enskilt bruk i bostäder där vissa bostadsfunktioner delas,

högsta tillåtna fukttillstånd: den övre gräns där fukt inte kan förväntas orsaka skador som påverkar hygien eller hälsa,

luftväxling: utbyte av luft i byggnader,

skadedjur: djur som kan orsaka skador, lukt, obehag eller mikrobiell växt som kan påverka hygien eller hälsa,

tappkallvatten: kallt vatten av dricksvattenkvalitet,

tappvarmvatten: uppvärmt tappkallvatten,

tappvatten: vatten som utgör tappkallvatten eller tappvarmvatten, och

övrigt vatten: vatten som inte uppfyller kraven för tappvatten men som används i en byggnad i stället för tappvatten.

Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall, BFS 2024:8 – 8 kap. Vatten- och avloppsinstallationer, 16 §

16 §

Installationer för övrigt vatten ska vara utformade så att mikrobiell tillväxt i vattnet inte främjas.

Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall, BFS 2024:8 – 8 kap. Vatten- och avloppsinstallationer, 17 §

17 §

Installationer för övrigt vatten ska vara märkta så att de inte kan förväxlas med installationer för tappvatten.

Övrigt vatten är vatten som inte uppfyller kraven för tappvatten men som används i en byggnad i stället för tappvatten, exempelvis regnvatten, recirkulerat vatten och sjövatten. Sådant vatten kan användas där kraven på vattnets kvalitet beror på användningsområdet men där det inte behöver vara tappvatten, såsom till toalettspolning och i tvättmaskiner.

Krav på installationer för övrigt vatten motiveras av hälsorisker, särskilt risken för mikrobiell tillväxt, såsom legionella, och förväxling med tappvatteninstallationer. Däremot finns inte krav på att övrigt vatten ska användas. 

Mikrobiell tillväxt kan förekomma i installationer för övrigt vatten, särskilt där aerosoler (vattenångor) sprids, exempelvis i duschar. Därför ska installationer för övrigt vatten utformas så att mikrobiell tillväxt inte främjas.

Installationerna för övrigt vatten ska märkas i sin helhet, inklusive vid tappställen, så att de inte förväxlas med tappvatteninstallationer.