Om regler för byggande

Om Boverkets nya byggregler

Boverket har gett ut ett antal nya grundförfattningar med byggregler som har ersatt motsvarande regler i BBR och EKS. I samband med att de nya författningarna trädde i kraft under 2025 var det under en övergångsperiod möjligt att tillämpa de äldre reglerna i BBR och EKS. Möjligheten att tillämpa de äldre reglerna upphörde den 1 juli 2026. 

Separata författningar

Inom ramen för Boverkets översyn av Boverkets byggregler (BFS 2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, har Boverket gett ut ett antal grundförfattningar med regler som har ersatt motsvarande regler i BBR och EKS.

Författningarna har en likartad struktur och reglerna är utformade enligt samma regelmodell. ”Boverkets nya byggregler” kan användas som ett samlingsnamn för de regler som är utformade enligt regelmodellen och som har ersatt motsvarande regler i BBR och EKS.

Boverkets nya byggregler består av flera författningar

Författningarna utgår från en uppdelning av reglerna i olika sakområden och innebär att varje sakområde regleras i en egen författning. Boverkets nya byggregler består av reglerna i nedanstående grundförfattningar med eventuella ändringsförfattningar.

Boverkets föreskrifter om aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder (BFS 2024:4)

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. (BFS 2024:6)

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i händelse av brand i byggnader (BFS 2024:7)

Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall (BFS 2024:8)

Boverkets föreskrifter om säkerhet vid användning av byggnader (BFS 2024:9)

Boverkets föreskrifter om skydd mot buller i byggnader (BFS 2024:10)

Boverkets föreskrifter om bostäders lämplighet för sitt ändamål (BFS 2024:11)

Boverkets föreskrifter om byggnaders tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga (BFS 2024:12)

Boverkets föreskrifter om krav på tomter m.m. (BFS 2024:13)

BBR 31 innehåller regler om energihushållning

I takt med att Boverket gett ut grundförfattningar med nya regler har motsvarande bestämmelser i EKS och BBR upphört att gälla.

De äldre vägledningarna kan du ta del av i PDF-format.

Äldre vägledning om Boverkets byggregler (BBR)

Äldre vägledning om EKS

Genom Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2024:6) om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. upphävdes EKS. Anledningen till detta är att reglerna i BFS 2024:6 fullt ut ersatte reglerna i EKS.

Till skillnad från EKS har inte BBR upphävts. Detta beror på att Boverket ännu inte har gett ut några nya regler om energihushållning som ersätter reglerna i BBR. Kraven på energihushållning regleras alltså fortsatt i BBR. Nu gällande regler om energihushållning framgår av den senaste ändringsförfattningen; Boverkets föreskrifter (BFS 2024:14) om ändring av Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR 31.

En ny grundförfattning om energihushållning samordnas med EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD). Arbetet med energireglerna följer Boverkets gemensamma regelmodell för byggregler. När den nya författningen träder i kraft den 1 oktober 2026 har samtliga regler i BBR ersatts av nya regler. Boverkets nya byggregler kommer då ha ersatt samtliga äldre regler i BBR och EKS.

Direktiv för byggnaders energiprestanda, EPBD

Likartad kapitelindelning och upplägg

Författningarna som innehåller Boverkets nya byggregler har utformats efter en gemensam regelmodell. Författningarna har också en likartad struktur och disposition.

  • Den första avdelningen innehåller övergripande bestämmelser med definitioner, kontroll, projektering och utförande.
  • Efterföljande avdelning innehåller regler som är unika för varje författning.
  • Den sista avdelningen innehåller bestämmelser för ändring av byggnader.

Funktionskrav och mindre detaljreglering

Boverkets nya byggregler baseras på funktionskrav. Reglerna innehåller i huvudsak inte längre några allmänna råd eller hänvisningar till specifika standarder. Det innebär att Boverket anger vilka funktioner och egenskaper som ska uppnås, men inte hur dessa ska uppfyllas.

Upplägget ger större utrymme för teknisk utveckling, nya lösningar, material och metoder samt minskar risken för att byggandet låses till etablerade arbetssätt. Med detta sagt utgör inte Boverkets nya byggregler något hinder mot att även fortsättningsvis använda sig av mer eller mindre etablerade byggmetoder och arbetssätt. Boverkets nya byggregler öppnar upp för byggherren att välja de lösningar som önskas så längre kraven uppfylls.

Byggregelsystemet i sin helhet

Byggregelsystemet består av lagar, förordningar och föreskrifter som tillsammans anger samhällets minimikrav på byggnadsverk och tomter. Systemet säkerställer att byggnader uppfyller krav på säkerhet, hälsa, tillgänglighet, användbarhet och lämplighet för sitt ändamål.

Byggregelsystemet

Sambandet mellan PBL, PBF och föreskrifter

Plan- och bygglagen (2010:900), PBL, anger de övergripande kraven och ansvarsfördelningen inom byggområdet. På förordningsnivå preciseras lagkraven i plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. Med stöd av bemyndiganden i PBF preciseras kraven ytterligare i Boverkets föreskrifter. Till exempel preciseras byggherrens ansvar samt de utformningskrav, tekniska egenskapskrav och tomtkrav som ställs på byggnader i Boverkets nya byggregler.

Utformningskrav, tomtkrav och tekniska egenskapskrav

 Det finns olika typer av krav som prövas eller bedöms i olika skeden:

  • Utformningskrav – handlar om byggnadens utformning.
  • Tomtkrav – gäller egenskaper och åtgärder på tomter till exempel tillgänglighet, säkerhet och användbarhet.
  • Tekniska egenskapskrav – avser byggnadens funktion och prestanda, till exempel bärförmåga, brandsäkerhet, fuktskydd och god ventilation.  

Vid handläggningen av en ansökan om bygglov ska nämnden pröva om kraven för lov är uppfyllda. Prövningen omfattar bland annat utformningskrav och tomtkrav. Om förutsättningarna för lov är uppfyllda, ska byggnadsnämnden bevilja lovet. Ett beviljat och lagakraftvunnet bygglov är bindande och ger byggherren en rätt att få bygga enligt lovet.

Inför startbesked gör inte byggnadsnämnden någon prövning av om de tekniska egenskapskraven är uppfyllda. Byggnadsnämnden har endast att bedöma om de krav som gäller för åtgärden kan antas komma att uppfyllas. Ett startbesked har den begränsade rättsföljden att en byggherre får påbörja åtgärden. Byggherrens ansvar för att uppfylla de tekniska egenskapskraven påverkas därmed inte av ett startbesked.

Byggherrens ansvar

Kraven i plan- och bygglagstiftningen utgör samhällets minimikrav. Det är naturligtvis tillåtet och möjligt att bygga bättre än vad minimikraven i reglerna anger. Det är byggherren som ansvarar för att en åtgärd utförs enligt kraven i plan- och bygglagen och de föreskrifter och beslut som meddelats enligt plan- och bygglagen. 

5 §
   Byggherren ansvarar för att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra, och den projektering som ligger till grund för åtgärden, uppfyller de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrif-
ter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Lag (2026:712) .

5 a §
   Byggherren ska se till att en åtgärd som är lov- eller anmälningspliktig kontrolleras enligt den kontrollplan och den avfallshanteringsplan som byggnadsnämnden fastställer i start-
beskedet. Lag (2026:712) .

5 b §
   Om det är uppenbart för byggherren att en byggbedömare som använts för lovprövningen har åsidosatt sina uppgifter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 §, ska byggherren meddela det till bygg-
nadsnämnden. Lag (2026:712) .

5 c §
   Om sådana uppgifter om byggherren, byggbedömare, kontrollansvariga eller certifierare som avses i 9 kap. 86 §
2-4 ändras eller kompletteras efter att ansökan kommit in till byggnadsnämnden, ska byggherren utan dröjsmål se till att de ändrade eller nya uppgifterna lämnas till nämnden. Lag (2026:712) .

Byggnadsnämndens roll

Byggnadsnämnden har enligt PBL ansvaret för att handlägga lov- och anmälningsärenden. Vid handläggningen av en ansökan om lov, så är det byggnadsnämnden som ansvarar för prövningen om kraven för lov är uppfyllda. Om förutsättningarna för lov är uppfyllda, ska byggnadsnämnden bevilja lovet. I anmälningsärenden prövar byggnadsnämnden inte om kraven är uppfyllda utan bedömer endast om åtgärden kan antas uppfylla kraven. 

85 §
   Byggnadsnämnden prövar ansökningar om lov och förhandsbesked. Lag (2025:974) .

Byggnadsnämnden ansvarar också för att bedöma om de tekniska egenskapskraven inför startbesked kan antas vara uppfyllda och om alla förutsättningar för slutbesked är uppfyllda. I dessa situationer gör byggnadsnämnden en bedömning om de krav som gäller för åtgärden kan antas komma att uppfyllas, respektive ett godkännande att en åtgärd anses slutförd, om alla krav som gäller för åtgärden är uppfyllda.

23 §
   Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt startbesked god-
känna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas. Startbesked får ges endast efter prövning av byggherrens förslag till kontrollplan och avfallshanteringsplan, behovet av sakkunnig-
kontroll och det som har framkommit vid det tekniska samrådet eller annars vid handläggningen av ärendet.

Startbesked ska ges om
   1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
   2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
   3. en kopia av ett beslut om skyddsrum enligt 3 kap. 1 § första stycket lagen (2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen har visats upp för nämnden, om en underrättelse krävs enligt 3 kap. 2 § samma lag och ett sådant beslut inte har visats upp tidigare,
   4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
   5. de villkor som har ställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap.
83 § är uppfyllda. Lag (2026:712) .

23 a §
   Om en byggbedömare har använts för prövningen av lov eller för kontroll vid genomförandet av en åtgärd som avser en sådan nybyggnad som avses i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § 2, ska startbeskedet i frågor som omfattas av byggbedömarens ansvar ges utan prövning av om kraven i
8 kap. 1 § 1 och 3 och 4 § är uppfyllda. Lag (2026:712) .

23 b §
   När byggnadsnämnden ger startbesked enligt 23 § för nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus, får nämnden samtidigt ge startbesked för en tillbyggnad efter en ansökan enligt 9 kap. 53 § eller för inredning av ytterligare en bostad efter en ansökan enligt 9 kap. 54 §. Lag (2025:974) .

23 c §
   Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § 2 får påbörjas om åtgärden kan antas komma att uppfylla de tekniska egenskapskrav som gäller enligt 8 kap. 4-7 §§ och föreskrifter om tekniska egenskapskrav som har meddelats med stöd av denna lag. Lag (2026:442) .

34 §
   Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses vara slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om byggherren har
   1. visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, avfallshanteringsplanen, startbeskedet och kompletterande villkor är uppfyllda,
   2. visat att en klimatdeklaration för byggnadsverket har lämnats in enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte krävs en klimatdeklaration, och
   3. lämnat in byggbedömarens redogörelse för genomförda kontroller och ett intyg om att utformningskraven enligt
8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt
8 kap. 4 § är uppfyllda.

Om en byggbedömare används ska byggnadsnämnden inte pröva om utformningskraven enligt 8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § är uppfyllda.

Byggnadsnämnden ska inte ge slutbesked om nämnden har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. och den brist som föranlett ingripandet inte är åtgärdad. Lag (2026:712) .

Projektering och utförande

I de övergripande bestämmelserna för respektive författning ingår delar om projektering och utförande.

Projektering inom bygg är processen att planera och förbereda ett byggprojekt så att det faktiska byggandet kan påbörjas. Det innefattar att ta fram ritningar, specifikationer och andra handlingar som behövs för att bygga ett hus, en anläggning eller annan byggnad.

Det är vid utförandet som den faktiska åtgärden genomförs. Åtgärderna som genomförs vid utförandet bygger på den projektering av byggnaden som har gjorts inför uppförandet.

Exempel från Boverkets föreskrifter om bostäders lämplighet för sitt ändamål (BFS 2024:11):

8 §

Byggnader ska projekteras

  • 1. på ett fackmässigt sätt,
  • 2. så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i denna författning uppfylls, och
  • 3. så att förutsatt underhåll kan ske.

Projekteringen ska dokumenteras.

Första och andra styckena gäller inte om det är obehövligt.

9 §

Byggnader ska utföras

  • 1. på ett fackmässigt sätt, och
  • 2. enligt gällande handlingar.

10 §

Vid ändring av en byggnad ska det klarläggas om

  • 1. byggnaden har sådana brister avseende kraven på lämplighet för sitt ändamål som kan åtgärdas inom ramen för den planerade åtgärden,
  • 2. den planerade åtgärden kan medföra en försämring av egenskaperna i fråga om lämplighet för sitt ändamål i den befintliga byggnaden, och
  • 3. ändringen kommer att medföra en negativ påverkan på byggnadens kulturvärden och hur en sådan negativ påverkan kan undvikas.

Kontroll

De övergripande bestämmelserna innehåller även delar om kontroll av projekteringen, utförandet samt den färdiga byggnaden. Kontroller är viktiga för att minska förekomsten av fel, brister och skador.

Exempel från Boverkets föreskrifter om skydd mot buller i byggnader (BFS 2024:10):

11 §

Kontroll av att kraven på skydd mot buller uppfylls ska göras

  • 1. under projektering och utförande enligt 12–14 §§,
  • 2. i den färdiga byggnaden enligt 15 §, eller
  • 3. med en kombination av punkt 1 och 2.

Kontroll ska utföras fackmässigt.

Resultatet av kontrollen ska dokumenteras.

12 §

Vid kontroll under projektering ska det kontrolleras att dimensionerande förutsättningar, projekteringsmetoder, provningsmetoder och beräkningar är relevanta och redovisade i handlingarna.

13 §

Vid kontroll under utförande ska det kontrolleras att arbetet utförs enligt gällande handlingar.

14 §

Byggprodukter och material ska kontrolleras när de tas emot på byggarbetsplatsen. Kontroll ska göras av att byggprodukter och material har förutsatta egenskaper.

För byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper kan kontrollen inskränkas till identifiering, kontroll av märkning och granskning av dokumentationen av de bedömda egenskaperna.

15 §

Vid kontroll i den färdiga byggnaden ska kontroll göras genom provning, mätning eller besiktning.

Kontroller

Fackmässighet

I Boverkets nya byggregler ställs krav på fackmässighet vid projektering, utförande och kontroll. Kravet på fackmässighet innebär att den som projekterar något, utför ett arbete eller kontrollerar det som har gjorts, ska ha den kompetens som kan krävas av en yrkesmässig och seriös person inom det aktuella yrkesområdet. 

Fackmässig projektering

Projektering ska utföras på ett fackmässigt sätt så att kraven i byggreglerna uppfylls och så att förutsatt underhåll kan ske. Till följd av kravet på fackmässighet ska byggherren på vetenskapliga grunder kunna visa att kraven i byggreglerna är uppfyllda. Byggherren kan ta hjälp av lämpliga branschpublikationer och standarder för att uppfylla kraven. Men kraven kan även uppfyllas på annat sätt. Generellt krävs det då en mer omfattande projektering och tillgång till högre kompetens inom byggherreorganisationen. 

Dokumentation av projekteringen

Projekteringen ska dokumenteras om det inte är obehövligt. Byggreglernas krav på dokumentation och fackmässig projektering innebär att byggherrens handlingar ska vara av tillräckligt god kvalitet. Projekteringshandlingarna ska ha en sådan kvalitet att en fackman ska kunna utläsa vad som ska byggas. Handlingarna ska också ha en utformning som gör det möjligt för en fackman att bedöma om det som projekterats uppfyller de krav som gäller för åtgärden.

Fackmässigt utförande

Byggnader ska utföras på ett fackmässigt sätt och enligt gällande handlingar. Kravet på fackmässighet vid utförande innebär att utföraren ska ha den kompetens som krävs för att kunna utföra arbetet enligt gällande handlingar.   

Fackmässig kontroll

Kontroll av att kraven i byggreglerna uppfylls kan göras under projektering, utförande och i färdig byggnad. Kontrollen ska utföras fackmässigt. Det innebär bland annat att kontrollen behöver anpassas och utföras vid lämpliga tillfällen beroende på vilka krav som ska kontrolleras. Det går därför inte att generellt ange i vilket eller i vilka skeden som olika kontroller ska äga rum. Kravet på fackmässiga kontroller innebär dock att de flesta krav behöver kontrolleras under projekteringen.

Särskilda krav på kontroll enligt konstruktionsreglerna

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2024:6) om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. innehåller bestämmelser om kontroll som något skiljer sig från hur kraven på kontroll i övrigt regleras i Boverkets nya byggregler. För att uppfylla de krav på kontroll som gäller enligt BFS 2024:6 är det inte tillåtet att utföra kontroll i färdig byggnad. Kontrollen måste istället ske under projektering och vid utförande. För byggnader i säkerhetsklass 2 eller 3 ska det enligt BFS 2024:6 också göras en dimensioneringskontroll.

Dimensioneringskontroll

Krav ställs på att den dimensionering som ingår i projekteringen ska dokumenteras så att en dimensioneringskontroll kan utföras. Dimensioneringskontrollen syftar till att eliminera grova fel och består i att någon annan än den som har utfört dimensioneringen kontrollerar dimensioneringsförutsättningar, handlingar och andra viktiga parametrar.

Exempel på föreskrifter

Nedan finns exempel från Boverkets föreskrifter (BFS 2024:8) om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall:

8 §

Byggnader ska projekteras

  • 1. på ett fackmässigt sätt,
  • 2. så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i denna författning uppfylls, och
  • 3. så att förutsatt underhåll kan ske.

Första stycket gäller inte om det är obehövligt.

Vid ändring av byggnad får erfarenheter från den befintliga byggnaden användas.

10 §

Byggnader ska utföras

  • 1. på ett fackmässigt sätt, och
  • 2. enligt gällande handlingar.

13 §

Kontroll av att kraven på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall uppfylls ska göras

  • 1. under projektering och utförande enligt 14–16 §§,
  • 2. i den färdiga byggnaden enligt 17 §, eller
  • 3. med en kombination av punkt 1 och 2.

Kontroll ska utföras fackmässigt.

Resultatet av kontrollen ska dokumenteras.

Vägledningar 

För att underlätta tillämpningen finns vägledningar till respektive författning.

 Aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder

Bostäders lämplighet

Säkerhet i händelse av brand

Bärförmåga, stadga och beständighet

Krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall

Krav på skydd mot buller i byggnader

Krav på säkerhet vid användning

Tillgänglighet och användbarhet

Tomter

Jämförelsetabeller 

Jämförelsetabeller visar de nya bestämmelsernas motsvarighet i äldre regler och underlättar arbetet under projekt- och byggprocessen.

Jämförelsetabeller för de nya byggreglerna

Webbutbildningar

Interaktiva webbutbildningar finns för dig som vill ha ett komplement till vägledningssidorna om Boverkets nya byggregler.

Webbutbildningar Boverkets nya byggregler

Filmer och föreläsningar 

I Boverkets videokanal finns filmer och inspelade föreläsningar som ger information om de nya byggreglerna och aktuella förändringar inom regelområdet.

Nya byggregler (Boverkets videokanal)

Begreppsbank

Boverkets begreppsbank samlar och förklarar centrala begrepp inom planering, byggande och förvaltning, vilket skapar en enhetlig förståelse och stöd för korrekt tillämpning

Boverkets begreppsbank 

Vad gör Boverket just nu kopplat till de nya byggreglerna?

För att bättre förstå hur tillämpningen av de nya byggreglerna fungerar i praktiken arbetar Boverket aktivt med uppföljning. Boverket tar bland annat del av erfarenheter från kommunernas handläggning i ärenden där de nya byggreglerna tillämpas. Boverket strävar också efter att identifiera både möjligheter och utmaningar som finns hos byggherren och dennes organisation vid tillämpningen av de nya byggreglerna. 

Boverket följer kontinuerligt utvecklingen inom byggområdet och kan komma att göra ändringar i regelverket när det behövs.

Vanliga frågor och svar

Behöver du mer stöd i ditt arbete med byggregler och vägledningar? Om Boverkets information inte räcker finns det andra aktörer att vända sig till. För många vanliga frågor finns också svar samlade på Boverkets webbplats.

Vem svarar på frågor som Boverket inte kan svara på?

Frågor och svar

Var man kan följa oss?

Vill du hålla dig uppdaterad om Boverkets nyheter, vägledningar och förändringar i byggreglerna? Följ oss på Linkedin eller prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få senaste informationen direkt. På så sätt får du enkelt tips och viktiga uppdateringar inom bygg- och planeringsområdet.

Boverket på Linkedin

Prenumerera på Boverkets nyhetsbrev

Senast granskad 1 juli 2026 • Senast ändrad 3 februari 2026 • Publicerad 25 november 2024
Boverket (2026). Om Boverkets nya byggregler. https://www.boverket.se/sv/byggande/regler-for-byggande/om-boverkets-nya-byggregler/ Hämtad 2026-07-13