Upplåtelseformer och boendeformer i Sverige

Med upplåtelseform avses den rättsliga form genom vilken en person disponerar sin bostad. De vanligaste formerna i Sverige är hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt. Det finns också kooperativ hyresrätt, som är mindre vanlig.

Hyresrätt och bostadsrätt är upplåtelseformer. Äganderätt innebär att bostaden eller fastigheten ägs direkt av den enskilde. Begreppet boendeform används ibland bredare och kan även avse hur boendet är organiserat, exempelvis gemenskapsboende.

Hyresrätt

Hyresrätt innebär att en hyresgäst hyr en bostad av en hyresvärd. Hyresvärden kan vara exempelvis ett kommunalt bostadsbolag, ett privat fastighetsbolag, en bostadsrättsförening eller en privatperson.

En person kan också hyra en privatägd eller hyrd bostad av någon annan. Om hela bostaden upplåts är det normalt fråga om andrahandsuthyrning. Om hyresvärden själv bor kvar i bostaden och bara upplåter en del av den, är den som hyr normalt inneboende.

Reglerna om hyressättning, uppsägning och besittningsskydd kan skilja sig beroende på vilken typ av uthyrning det är. Den som hyr en privatpersons bostad eller är inneboende har i vissa fall ett svagare besittningsskydd än den som hyr en vanlig hyresrätt.

Bostadsrätt

Bostadsrätt innebär att en bostadsrättsförening äger huset eller fastigheten och att en medlem i föreningen har en bostadsrätt till en viss lägenhet.

En bostadsrätt är en nyttjanderätt till lägenheten utan tidsbegränsning, tillsammans med medlemskap och ekonomisk andel i bostadsrättsföreningen. Bostadsrättshavaren äger alltså normalt inte själva lägenheten som fast egendom, utan rätten att använda den.

En bostadsrätt kan normalt överlåtas, exempelvis genom försäljning eller gåva. Den som förvärvar bostadsrätten måste bli medlem i bostadsrättsföreningen. Föreningens möjligheter att vägra medlemskap är reglerade i bostadsrättslagen och föreningens stadgar.

Kooperativ hyresrätt

Kooperativ hyresrätt är en upplåtelseform som har drag av både hyresrätt och bostadsrätt. En kooperativ hyresrättsförening kan antingen äga huset eller hyra huset av en fastighetsägare. Föreningens medlemmar hyr sedan sina lägenheter av föreningen.

Vid inflyttning betalar medlemmen vanligen en upplåtelseinsats till föreningen. Insatsen återbetalas normalt vid avflyttning, enligt reglerna i lagen om kooperativ hyresrätt och föreningens stadgar. Insatsen kan dock påverkas av exempelvis obetalda avgifter eller skador som medlemmen ansvarar för.

En kooperativ hyresrätt får inte säljas på samma sätt som en bostadsrätt. När medlemmen flyttar lämnas lägenheten tillbaka till föreningen.

Äganderätt – både i småhus och flerbostadshus

Äganderätt innebär att en person äger sin bostad direkt. Det är vanligast att äga ett småhus, exempelvis en villa, ett radhus eller ett parhus. Ett småhus kan vara en egen fastighet eller ingå i en samfällighet eller annan gemensamhetsanläggning.

Sedan den 1 maj 2009 är det möjligt att bilda ägarlägenhetsfastigheter. En ägarlägenhet är en tredimensionellt avgränsad fastighet som omfattar en enskild lägenhet i ett flerbostadshus. Ägaren äger alltså själva lägenheten som fast egendom, till skillnad från en bostadsrätt där personen har en nyttjanderätt till en lägenhet som ägs av bostadsrättsföreningen.

Ägaren till en ägarlägenhet kan bland annat sälja, ge bort, belåna och hyra ut lägenheten utan bostadsrättsföreningens tillstånd. Uthyrningen kan dock omfattas av andra regler, exempelvis hyreslagstiftning.

Ägarlägenheter får bildas vid nyproduktion och vid ombildning av utrymmen som inte tidigare har använts som bostäder. Gemensamma delar av byggnaden, såsom tak, fasad, trapphus, ledningar och tekniska installationer, hanteras normalt genom gemensamhetsanläggningar. Ägarna är då normalt delägare i en samfällighet och kan vara medlemmar i en samfällighetsförening som förvaltar de gemensamma delarna.

Bygg- och bogemenskaper

Bygg- och bogemenskaper är inte egna upplåtelseformer i juridisk mening. De är i stället sätt att organisera utvecklingen, byggandet eller användningen av bostäder. Bostäderna kan exempelvis upplåtas med hyresrätt, bostadsrätt, kooperativ hyresrätt eller äganderätt.

En byggemenskap innebär att de som ska använda en byggnad gemensamt initierar, planerar och driver ett byggprojekt. Deltagarna kan påverka exempelvis bostädernas utformning, gemensamma lokaler och hållbarhetslösningar.

En bogemenskap, ibland kallad gemenskapsboende, är en boendeform där de boende har större möjligheter till samvaro, samarbete och gemensamt nyttjande av exempelvis kök, odling, tvättstuga eller andra gemensamma ytor. Formen kan se mycket olika ut och förekommer inom flera olika upplåtelseformer.

Bygg- och bogemenskaper