Så fungerar reglerna om byggande

Krav på byggnadsverk och tomter finns i plan- och bygglagen, PBL, plan- och byggförordningen, PBF, och Boverkets byggregler. Byggherren ansvarar för att kraven uppfylls. Det finns olika typer av krav: utformningskrav, tomtkrav och tekniska egenskapskrav.  Byggnadsnämnden prövar och bedömer kraven i olika skeden: vid lovprövningen och i samband med startbesked.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter övergripande vägledning om hur systemet med föreskrifter och allmänna råd är uppbyggt. Sidan vänder sig till dig som professionellt arbetar med dessa frågor.

Byggregelsystemet och sambandet mellan PBL, PBF och föreskrifter

Byggregelsystemet anger samhällets minimikrav på byggnadsverk och tomter. Det finns också krav på allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader.

Plan- och bygglagen (2010:900), PBL, anger de övergripande kraven och ansvarsfördelningen inom byggområdet. På förordningsnivå preciseras lagkraven i plan- och byggförordningen (2011:338), PBF.

Med stöd av bemyndiganden i PBF preciseras kraven ytterligare i Boverkets föreskrifter. Boverkets byggregler innehåller föreskrifter som preciserar krav på byggnadsverk och tomter inom olika sakområden. Kraven omfattar utformningskrav, tomtkrav och tekniska egenskapskrav. Det finns också föreskrifter om aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder.

Utformningskrav, tomtkrav och tekniska egenskapskrav

Det finns olika typer av krav som prövas eller bedöms i olika skeden:

  • Utformningskrav – handlar om byggnadens utformning till exempel avseende tillgänglighet och användbarhet.
  • Tomtkrav – handlar om hur tomter ska ordnas till exempel avseende säkerhet, tillgänglighet och användbarhet.

Utformningskrav och tomtkrav prövas vid handläggningen av en ansökan om bygglov. Om förutsättningarna för lov är uppfyllda, ska nämnden bevilja lovet. Ett beviljat och lagakraftvunnet bygglov är bindande i delar som har prövats i lovet och ger byggherren en rätt att få bygga i enlighet med lovet.

  • Tekniska egenskapskrav – handlar om byggnadens funktion och prestanda, till exempel avseende bärförmåga, brandsäkerhet, fuktskydd och ventilation.

De tekniska egenskapskraven tas upp inför startbesked. Men byggnadsnämnden gör inte någon prövning av om de tekniska egenskapskraven är uppfyllda. Byggnadsnämnden har endast att bedöma om de krav som gäller för åtgärden kan antas komma att uppfyllas. Ett startbesked har den begränsade rättsföljden att en byggherre får påbörja åtgärden. Byggherrens ansvar för att uppfylla de tekniska egenskapskraven påverkas därmed inte av ett startbesked.

Föreskrifter och allmänna råd

Boverkets föreskrifter preciserar lagar från riksdagen och förordningar från regeringen. Lagar, förordningar och föreskrifter är bindande regler som ska följas.

Boverkets byggregler är formulerade som funktionskrav. De nya byggreglerna, som trädde i kraft 2025 och 2026, innehåller som princip inte några allmänna råd. Undantag finns för sakområdena bärförmåga, stadga och beständighet, säkerhet i händelse av brand samt hållbar mobilitet. Allmänna råd är inte bindande. Ett allmänt råd är ofta en rekommendation om hur man kan eller bör göra, för att uppfylla ett krav i en lag, förordning eller föreskrift.

Boverket får skriva föreskrifter för de områden där det finns ett så kallat bemyndigande. Det innebär att en förordning anger att Boverket får ge ut föreskrifter. Inom byggområdet har Boverket ett omfattande bemyndigande. 

För att ge ut allmänna råd behöver en myndighet inte ha något bemyndigande, utan Boverket får ge ut allmänna råd inom sitt verksamhetsområde. Detsamma gäller vägledning. Sådan kan Boverket alltså ta fram när det finns ett behov. Vägledningar i sig har inte någon juridiskt bindande status utan utgör endast ett hjälpmedel för att förstå gällande regler.

Du kan läsa mer om regelhierarkin och hur det går till när Boverket inför nya eller ändrade regler på sidan Boverkets regelskrivning.

Boverkets regelskrivning

Hur gäller föreskrifterna och de allmänna råden

Det skiljer sig mellan Boverkets olika föreskrifter och allmänna råd när reglerna gäller, och för vad. Författningen anger föreskrifternas tillämpningsområde.

Flertalet av Boverkets byggregelförfattningar som preciserar utformningskrav och tekniska egenskapskrav i PBL och PBF gäller vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader. De preciserade kraven i Boverkets föreskrifter gäller alltså inte vid flyttning av byggnader. Boverkets föreskrifter inom sakområdet bärförmåga, stadga och beständighet gäller i vissa fall även för andra anläggningar än byggnader. Inom sakområdena energihushållning och hållbar mobilitet finns krav även för vissa befintliga byggnader så kallade retroaktiva krav.

Byggherren har ansvaret för att kraven uppfylls

Kraven i plan- och bygglagstiftningen utgör samhällets minimikrav. Det är naturligtvis tillåtet och möjligt att bygga bättre än vad minimikraven i reglerna anger. Det är byggherren som ansvarar för att en åtgärd utförs enligt kraven i plan- och bygglagen och de föreskrifter och beslut som meddelats enligt plan- och bygglagen. 

5 §
  Byggherren ansvarar för att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra, och den projektering som ligger till grund för åtgärden, uppfyller de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrif-
ter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Lag (2026:712) .

5 a §
  Byggherren ska se till att en åtgärd som är lov- eller anmälningspliktig kontrolleras enligt den kontrollplan och den avfallshanteringsplan som byggnadsnämnden fastställer i start-
beskedet. Lag (2026:712) .

5 b §
  Om det är uppenbart för byggherren att en byggbedömare som använts för lovprövningen har åsidosatt sina uppgifter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 §, ska byggherren meddela det till bygg-
nadsnämnden. Lag (2026:712) .

5 c §
  Om sådana uppgifter om byggherren, byggbedömare, kontrollansvariga eller certifierare som avses i 9 kap. 86 §
2-4 ändras eller kompletteras efter att ansökan kommit in till byggnadsnämnden, ska byggherren utan dröjsmål se till att de ändrade eller nya uppgifterna lämnas till nämnden. Lag (2026:712) .

Byggnadsnämndens roll

Byggnadsnämnden har enligt PBL ansvaret för att handlägga lov- och anmälningsärenden. Vid handläggningen av en ansökan om lov, så är det byggnadsnämnden som ansvarar för prövningen om kraven för lov är uppfyllda. Om förutsättningarna för lov är uppfyllda, ska byggnadsnämnden bevilja lovet. I anmälningsärenden prövar byggnadsnämnden inte om kraven är uppfyllda utan bedömer endast om åtgärden kan antas uppfylla kraven. 

85 §
  Byggnadsnämnden prövar ansökningar om lov och förhandsbesked. Lag (2025:974) .

Byggnadsnämnden ansvarar också för att bedöma om de tekniska egenskapskraven inför startbesked kan antas vara uppfyllda och om alla förutsättningar för slutbesked är uppfyllda. I dessa situationer gör byggnadsnämnden en bedömning om de krav som gäller för åtgärden kan antas komma att uppfyllas, respektive ett godkännande att en åtgärd anses slutförd, om alla krav som gäller för åtgärden är uppfyllda.

23 §
  Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt startbesked god-
känna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas. Startbesked får ges endast efter prövning av byggherrens förslag till kontrollplan och avfallshanteringsplan, behovet av sakkunnig-
kontroll och det som har framkommit vid det tekniska samrådet eller annars vid handläggningen av ärendet.

Startbesked ska ges om
   1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
   2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
   3. en kopia av ett beslut om skyddsrum enligt 3 kap. 1 § första stycket lagen (2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen har visats upp för nämnden, om en underrättelse krävs enligt 3 kap. 2 § samma lag och ett sådant beslut inte har visats upp tidigare,
   4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
   5. de villkor som har ställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap.
83 § är uppfyllda. Lag (2026:712) .

23 a §
  Om en byggbedömare har använts för prövningen av lov eller för kontroll vid genomförandet av en åtgärd som avser en sådan nybyggnad som avses i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § 2, ska startbeskedet i frågor som omfattas av byggbedömarens ansvar ges utan prövning av om kraven i
8 kap. 1 § 1 och 3 och 4 § är uppfyllda. Lag (2026:712) .

23 b §
  När byggnadsnämnden ger startbesked enligt 23 § för nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus, får nämnden samtidigt ge startbesked för en tillbyggnad efter en ansökan enligt 9 kap. 53 § eller för inredning av ytterligare en bostad efter en ansökan enligt 9 kap. 54 §. Lag (2025:974) .

23 c §
  Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § 2 får påbörjas om åtgärden kan antas komma att uppfylla de tekniska egenskapskrav som gäller enligt 8 kap. 4-7 §§ och föreskrifter om tekniska egenskapskrav som har meddelats med stöd av denna lag. Lag (2026:442) .

34 §
  Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses vara slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om byggherren har
   1. visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, avfallshanteringsplanen, startbeskedet och kompletterande villkor är uppfyllda,
   2. visat att en klimatdeklaration för byggnadsverket har lämnats in enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte krävs en klimatdeklaration, och
   3. lämnat in byggbedömarens redogörelse för genomförda kontroller och ett intyg om att utformningskraven enligt
8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt
8 kap. 4 § är uppfyllda.

Om en byggbedömare används ska byggnadsnämnden inte pröva om utformningskraven enligt 8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § är uppfyllda.

Byggnadsnämnden ska inte ge slutbesked om nämnden har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. och den brist som föranlett ingripandet inte är åtgärdad. Lag (2026:712) .

Krav vid flyttning av byggnad

Med nybyggnad avses uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats. Det kan ibland vara svårt att avgöra om en åtgärd ska räknas som ett uppförande av en ny byggnad, eller en flyttning av en byggnad. Det är viktigt att avgöra vilket som gäller, eftersom olika krav ska ställas för uppförande respektive flyttning.

4 §
   /Upphör att gälla U:2027-01-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,
komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2025:974) .

4 §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,

bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,

byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vattenbruket, fisket eller renskötseln,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad,

komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,

medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,

miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,

nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,

omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spår-trafik och vägar,

planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,

sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,

studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning,
större byggnadsändring: en lov- eller anmälningspliktig ändring av en byggnad som innebär en stor ekonomisk investering och så omfattande åtgärder att hela eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden förnyas,

tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,

underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2026:746) .

Utgångspunkten är att kraven enligt PBL och PBF vid uppförande av nya byggnader även gäller vid flyttning av en byggnad. Om byggnadsnämnden bedömer att åtgärden är en flyttning av en tidigare uppförd byggnad, får kraven under vissa förutsättningar anpassas och avsteg från kraven göras. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 267–268)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats) 

7 §
   /Upphör att gälla U:2027-01-01/
Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Vidare får avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.

Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska tillämpas också på andra anläggningar än byggnader.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2014:224) .

7 §
   /Träder i kraft I:2027-01-01/
Vid en ändring av en byggnad som innebär att bostäder inreds på en vind eller i suterräng gäller inte kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 för den bostaden. Lag (2026:746) .

23 §
  /Upphör att gälla U:2027-01-01 genom förordning (2026:1265) ./
I fråga om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska 8 kap. 7 §
första stycket andra meningen plan- och bygglagen (2010:900)
tillämpas på så sätt att det är möjligt att anpassa eller göra avsteg från kraven i 8 kap. 1 § 3 och 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen med hänsyn till plan- och bygglagens bestämmelser om varsamhet och förbud mot förvanskning och därutöver
   1. vid ombyggnad endast om det är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven, och
   2. vid annan ändring av en byggnad eller vid flyttning av en byggnad i den utsträckning det är lämpligt med hänsyn till byggnadens förutsättningar.

Senast granskad • Senast ändrad • Publicerad
Boverket (2026). Så fungerar reglerna om byggande. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/byggregelsystemet/ Hämtad 2026-11-09.