Bristen på särskilda boenden för äldre är fortsatt stor

Totalt 117 kommuner bedömer i 2026 års bostadsmarknadsenkät att de har ett underskott på särskilda boendeformer för äldre. Det är i nivå med hur det har sett ut de senaste tio åren. Många kommuner uppger att de har svårt att hinna med att färdigställa bostäder i takt med behovet.

Det här är ett särskilt boende för äldre

Det är kommunen som har ansvar för att inrätta särskilda boendeformer med service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Det framgår av 8 kap 4 § socialtjänstlagen (2025:400) (SoL). För att få bostad i särskilt boende (SÄBO) krävs en individuell behovsprövning (biståndsprövning) och ett beslut av kommunen. Ansökan om särskilt boende, eller äldreboende som det också kallas, görs hos kommunen.

Ett särskilt boende är ett boende för äldre som behöver service och omvårdnad dygnet runt. Där finns det personal som kan hjälpa till att underlätta de äldres behov. Det omfattar allt stöd som behövs i vardagen, inklusive sjukvårdsinsatser av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkarbesök. 

Det finns möjligheter att bo i ett särskilt boende permanent, men för den som bara behöver bo en kortare tid finns det så kallat korttidsboende.

Boendet är ofta utformat som en egen lägenhet eller rum, med tillgång till gemensamma utrymmen som matsal, vardagsrum, trädgård och uteplats. 

Ett särskilt boende kan drivas av kommunen själv eller ett privat företag eller ideell organisation som är godkänd av kommunen.

Äldreboende (på Seniorval.se)

Antal bostäder i särskilt boende

I årets bostadsmarknadsenkät uppger 278 kommuner att det sammanlagt finns drygt 89 000 bostäder som är klassade som särskilda boendeformer för äldre. Utav dem är 81 procent bostäder där kommunen själv är utförare och 19 procent av bostäderna köps in av kommunen genom exempelvis privata utförare. Antalet platser i korttidsboende är drygt 5 900 fördelat på 279 kommuner. Enligt vår statistik kan vi konstatera att antalet korttidsplatser har minskat betydlig sedan förra året då 270 kommuner rapporterade att de hade 7 106 korttidsplatser.

Några kommuner, 10 stycken, har antingen inte uppgett antalet bostäder eller inte besvarat frågan överhuvudtaget. Det innebär att det faktiska antalet bostäder är något högre än 89 000. Detsamma gäller för korttidsbostäderna. 

Fortsatt många kommuner som inte har tillräckligt med SÄBO

De senaste tio åren har antalet kommuner som uppger att de har ett underskott på SÄBO legat runt 110–120. I år är antalet kommuner med underskott 117. Undantagen är åren 2021 och 2022 då pandemins konsekvenser visar sig i siffrorna.

De kommuner som bedömer att de har balans i utbudet av särskilda boendeformer är också i nivå med hur det har sett ut de senaste tio åren – omkring 140 kommuner. I årets bostadsmarknadsenkät uppger 142 kommuner att utbudet av särskilda boendeformer är i balans.  

Under pandemin ökade antalet kommuner med överskott på platser och de har sedan fortsatt att ligga lite högre jämfört med före pandemin. I år är antalet kommuner med överskott på SÄBO 25 stycken.  

Utbud av bostäder i särskilda boendeformer för äldre. Antal kommuner 2017–2026. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2026, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Specialbostäder för äldre

SCB:s statistik över specialbostäder visar att antalet färdigställda specialbostäder genom nybyggnad år 2019–2023 var det största sedan mer än 20 år tillbaka. Under 2024 och 2025 sjönk antalet färdigställda specialbostäder tillbaka de nivåer som det var åren före 2019.

Observera att i statistiken för specialbostäder ingår både särskilda bostäder för äldre och bostäder för personer med funktionsnedsättning, vilket gör att det inte går att utläsa siffrorna specifikt för de olika typerna av specialbostäder.

När det gäller kommunernas förväntningar på antalet påbörjade särskilda bostäder för äldre syns en ökning de senaste två åren.

Specialbostäder

Svårt för kommunerna att planera för särskilda boenden

Cirka 56 procent av de kommuner som har besvarat frågan om framtida bostadsbehov bedömer att behovet av särskilda boendeformer kommer att vara täckt om två år. I förra årets enkät var motsvarande siffra 61 procent och året dessförinnan 55 procent.  

På fem års sikt räknar 45 procent av kommunerna att behovet av denna boendeform kommer att vara tillgodosett. Det är samma andel som förra året.  

Flera kommuner uppger i sina svar att det finns olika svårigheter med planeringen av särskilda boenden. På två års sikt svarar 16 procent av kommunerna att de inte kan göra en bedömning, och inom fem år är andelen 31 procent. Jämfört med förra årets enkät är siffrorna i stort oförändrade. 

”För närvarande finns ett överskott av platser. Flera insatser görs dock för att motverka underskott framöver. Om behovet kommer vara täckt om fem år beror på volymutvecklingen och hur väl kommunen lyckas i att tillskapa planerade platser i tid. Om kommunen i alla led lyckas med det planerade tillskapandet av nya platser är bedömningen att behovet kommer vara täckt, även om fem år.” 

”2024 hade vi underskott av platser och kösituation till våra äldreboenden. Med anledning av prognoserna om ökat antal invånare över 80 år de närmaste 15 åren så togs initiativ till en förstudie kring framtidens äldreboenden i kommunen. Trots ökat antal äldre så upplevde vi 2025 plötsligt ett överskott av platser, då vi för första gången på många år stod med flera tomma platser. Men sett till befolkningsprognoserna är ändå bedömningen att vi behöver fler boendeplatser till 2033 och om prognoserna stämmer kommer inte behovet vara täckt om två år, men om fem år då det finns avsatta medel för om/nybyggnation.” 

Olika insatser i väntan på fler platser 

Antalet äldre förväntas öka i hela landet enligt befolkningsprognosen, särskilt i gruppen 80 år och äldre. Därmed bedöms också behovet av olika insatser inom äldreomsorgen att öka. Kommunerna uppskattar att fler kommer att behöva mer vård, framför allt inom demensvård där brukarna har ett stort omsorgsbehov. Nuvarande lokaler bedöms ej tillgodose kommande behov – det byggs inte i takt med antalet ökande äldre i många kommuner. 

I flera kommuner står kommunens särskilda bostäder inför stora upprustningsbehov och omstrukturering vilket också försvårar bedömningen av tillgången på särskilt boende i förhållande till uppskriven behovsprognos. 

När underskottet inte är tillräckligt stort för att motivera ett nybygge, men det ändå saknas tillräckligt med bostäder använder kommunerna olika sätt att lösa situationen. Några kommuner anger att lösningen bland annat är att inrätta extra korttidsplatser, låta personer stanna kvar på korttidsplatser längre än nödvändigt samt att öka hemtjänstinsatserna i hemmet. Andra kommuner uppger att de exempelvis samverkar med privata aktörer och köper platser för att minimera underskottet.  

Samma åtgärder sker i väntan på platser där kommunen har nya boenden på gång. I många kommuner är det projekt på gång men byggprocessen är långsam. Försenade byggprocesser är ett problem. Nya boenden planeras men hinner inte färdigställas i den takt som behoven uppstår. 

LOV - Lagen om valfrihetssystem (2008:962)

LOV - Lagen om valfrihetssystem (2008:962) reglerar vad som ska gälla när upphandlande myndigheter konkurrensutsätter delar av sin verksamhet genom att inrätta ett system där brukaren får välja mellan olika verksamheter som ska utföra den hjälp hen har fått beviljad. 

Enligt Socialstyrelsens lägesrapport 2025 ”Vård och omsorg för äldre” var den genomsnittliga väntetiden, från beslut om särskilt boende till att få ett erbjudande om inflyttning, 66 dagar för kvinnor och 57 dagar för män år 2024. År 2024 uppgick andelen personer 65 år och äldre som väntade längre än 90 dagar på ett första erbjudande om särskilt boende för äldre till 26 procent för kvinnor och 21 procent för män. 

Äldre personer får vänta relativt länge på att flytta till SÄBO, detta i förhållande till deras behov och återstående livslängd. Det innebär att många har en lång väntan innan de kan få den vård och omsorg som de behöver. I oktober 2024 bodde 84 300 personer över 65 år på SÄBO och 153 400 hade hemtjänst. 7 300 personer hade en korttidsplats.  

Bland de allra äldsta personerna, 80 år och äldre, har det skett en tydligare minskning både vad gäller hemtjänst och boende på SÄBO. Andelen äldre med hemtjänst har sjunkit från 21,3 procent 2014 och 2015 till 17,5 procent år 2024, enligt Socialstyrelsens rapport. Kvinnor är i majoritet bland dem som får hemtjänst eller bor på SÄBO.  

Enligt Socialstyrelsen kan minskningen av insatser för personer 80 år och äldre bero på flera faktorer. En förbättrad hälsa ger längre tid med självständighet, det kan vara en ökad användning av alternativa lösningar inklusive privata tjänster samt eventuella resursbegränsningar inom kommunal äldreomsorg.  

Flera faktorer påverkar i vilken utsträckning det kommer att behövas fler platser inom särskilt boende. Av kommunernas kommentarer i bostadsmarknadsenkäten framgår bland annat att: 

”Tillgången på tillgängliga lägenheter och alternativa boendeformer så som seniorbostäder och trygghetsboenden påverkar i vilken mån äldre personer i behov av insatser kan bo kvar med hemtjänst.” 

”Att göra tillförlitliga prognoser för lokalbehov för förvaltningens verksamheter är komplext, eftersom behovet av insatser inte enbart följer befolkningstillväxten. Även om befolkningsprognoser ger en viss vägledning om hur många invånare kommunen kommer att ha i framtiden, säger de väldigt lite om hur många som kommer att vara i behov av insatser. Det beror på att efterfrågan på boendeformer och andra insatser i hög grad påverkas av faktorer som inte alltid följer befolkningskurvan. Dessutom är brist på medarbetare en stor fråga, det räcker inte att ʺbaraʺ bygga särskilda boenden om inte bemanning finns.” 

Färre bostäder förväntas tillkomma den närmaste tvåårsperioden 

Totalt 83 kommuner bedömer att det sammanlagt kommer att tillkomma knappt 5 700 bostäder i särskilda boendeformer för äldre under 2026–2027. Det är sju kommuner färre än förra året som planerar att bygga och cirka 800 färre förväntade bostäder jämfört med förväntningarna inför 2025–2026, då antalet förväntade bostäder var cirka 6 500. Cirka 3 000 av bostäderna förväntas bli påbörjade under 2026, och 2  700 bostäder har planerad byggstart 2027.  

Kommunernas förväntningar på antalet påbörjade bostäder har historiskt varit högre än vad som faktiskt har påbörjats. Under de senaste åren har det varit svårare för kommunerna att göra bedömningar av byggandet. 

Förväntat tillskott per 1000 invånare av särskilda bostäder för äldre 2026–2027, indelning per kommungrupp. Källa Bostadsmarknadsenkäten 2026, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Kommungruppen ”Övriga kommuner med färre än 25 000 invånare” står för den högsta siffran när det gäller planerade särskilda bostäder i förhållande till befolkningen de senaste tre åren. Här är också andelen kommuner med underskott på SÄBO bland det lägsta inom de olika kommungrupperna (35 procent). Dessa kommuner förväntar sig att påbörja drygt 700 respektive drygt 600 bostäder under de närmaste två åren. 

Liksom förra året är ”Storgöteborg” den kommungrupp där det förväntas tillkomma minst antal bostäder inom särskilda boendeformer för äldre (260 bostäder).  

Störst andel kommuner med underskott på SÄBO finns i ”Storgöteborg” (69 procent), och ”Övriga kommuner med fler än 75  000 invånare” (61 procent). 

Bara en liten del av kommunerna har inrättat individuellt behovsprövat trygghetsboende 

Kommunerna har möjlighet att inrätta en särskild boendeform för äldre som framför allt behöver stöd och hjälp i sitt boende, lättillgänglig service samt hjälp att bryta ofrivillig isolering. Bestämmelsen finns i 8 kap. 4 § andra stycket socialtjänstlagen och boendeformen kallas individuellt behovsprövat trygghetsboende (benämndes tidigare ”biståndsbedömt trygghetsboende”). Det är frivilligt för kommunen att erbjuda denna boendeform. 

Ett individuellt behovsprövat trygghetsboende är aktuellt när det inte längre fungerar att bo kvar hemma med enbart hemtjänst, men när behovet ännu inte är så omfattande att ett särskilt boende med heldygnsvård är motiverat. Till skillnad från särskilt boende ingår varken mat, service, omvårdnad eller sjukvård i själva boendeformen. Enligt lagstiftningen finns det inte krav på personal dygnet runt, men det ska finnas personal tillgänglig vissa tider på dygnet. Behov av service- och omsorgsinsatser för de boende tillgodoses i form av hemtjänst och hemsjukvård, på samma sätt som i vanligt boende. 

I år uppger 30 kommuner att de har inrättat boendeformen. 

Av de 30 kommuner som infört boendeformen, bedömer 19 kommuner att de har balans, fem kommuner bedömer att de har ett underskott och sex kommuner att de har ett överskott.  

Få kommuner ser ett behov av individuellt behovsprövat trygghetsboende 

Av de 246 kommuner som hittills inte har inrättat boendeformen uppger 32 kommuner att det finns ett behov av individuellt behovsprövat trygghetsboende. 129 kommuner uppger att det inte finns något behov.  

Inom de närmaste tre åren uppger 19 kommuner att de planerar att inrätta eller bygga mer av boendeformen. Kommunerna planerar att tillföra nya platser genom omvandling av särskilda boendeformer för äldre, befintliga ej behovsprövade trygghetsbostäder, seniorbostäder, nyttja outhyrda lägenheter i det befintliga bostadsbeståndet eller nyproduktion. 

Flera kommuner uppger att de utreder frågan om individuellt behovsprövat trygghetsboende, och att de även diskuterar olika typer av mellanboendeformer. Några kommuner planerar för trygghetsboende men har ännu inte bestämt om de ska vara behovsprövade eller ej. Andra tycker exempelvis att kommunens befintliga trygghets- och seniorboenden uppfyller behovet. Några kommuner skriver att de har haft boendeformen men avvecklat den av olika anledningar.

Bristen på särskilda boenden för äldre är fortsatt stor