Mer balans på bostadsmarknaden för ungdomar – men utmaningar kvarstår

Den positiva trenden gällande bostadsmarknadsläget för ungdomar fortsätter enligt bostadsmarknadsenkäten 2026. Antalet kommuner som anger underskott på bostadsmarknaden för ungdomar minskar för nionde året i rad och en majoritet bedömer att det råder balans på bostadsmarknaden. Samtidigt som läget har förbättrats finns ett fortsatt underskott i många kommuner runt om i landet, speciellt i storstadskommuner.

Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden är i allmänhet sämre

Gruppen ungdomar är olikartad och inkluderar individer med mycket spridda bakgrunder och förutsättningar. I allmänhet är det dock en grupp som kan ha det svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. De har ofta sämre ekonomiska förutsättningar än många andra på bostadsmarknaden, exempelvis genom att de saknar en bostad med inbytesvärde. I och med sin ålder har de sällan stått länge i bostadsbolagens (eller bostadsförmedlingarnas) bostadsköer och de har kanske inte heller hunnit skapa kontakter som annars underlättar att få en bostad.

Antalet kommuner som uppger balans eller överskott fortsätter öka

I bostadsmarknadsenkäten ger kommunerna en bedömning av läget på bostadsmarknaden för ungdomar. I årets svar fortsätter de trender som har observerats under tidigare år, där färre kommuner bedömer att det råder underskott på bostadsmarknaden samtidigt som fler kommuner bedömer balans eller överskott.

Bland de 283 kommuner som har svarat på frågan i årets enkät är det likt förra året flest kommuner (140) som anger att det råder balans på bostadsmarknaden. Det står i stor kontrast till läget för tio år sedan, då knappt 40 kommuner gjorde samma bedömning. Några kommuner, som i årets enkät har gått från att bedöma underskott till att bedöma balans, nämner att unga i stor utsträckning lämnar kommunen för studier eller arbete.

Även antalet kommuner som bedömer överskott på bostadsmarknaden för ungdomar fortsätter öka stadigt och det är dubbelt så många som gör denna bedömning jämfört med två år sedan. I årets enkät är det 29 kommuner som bedömer överskott, varav de flesta är kommuner med mindre än 25 000 invånare som har upplevt en befolkningsminskning under det senaste året. 

Samtliga kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget för ungdomar i bostadsmarknadsenkäten 2018–2026. Det är 283 kommuner som har svarar på frågan. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2026, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Ett minskade men fortfarande betydande underskott

Antalet kommuner som bedömer underskott har stadigt minskat sedan toppnoteringen 2018, då en stor majoritet av kommunerna (230) angav att det rådde underskott på den lokala bostadsmarknaden för ungdomar. Trots minskningen är det fortfarande många kommuner som rapporterar underskott för ungdomar och situationen skiljer sig åt i olika delar av landet. I år är det totalt 114 kommuner som uppger att det råder underskott och situationen är speciellt ansträngd i de kommuner som tillhör storstadsregionerna.

Underskottet är störst i storstadsregionerna

Storstadsregionerna (Storgöteborg, Stormalmö och Storstockholm) innefattar 51 kommuner och i år är det cirka 80 procent av dem som bedömer att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar. Detta kan jämföras med att det är cirka 30 procent i kommunerna utanför storstadsregionerna som gör samma bedömning. Förra året bedömde ungefär 90 procent av kommunerna i storstadsregionerna att det rådde underskott, men årets minskning drivs främst av att det nu är sex kommuner i Storstockholm som bedömer att det råder balans jämfört med en kommun förra året.

Om man bortser från kommuner som ligger i storstadsregionerna är bedömningarna av underskott på bostadsmarknaden färre i nästan alla kommungrupper jämfört med 2024 års enkät. Tidigare år har högskolekommuner med mer än 75 000 invånare utmärkt sig med ett högre underskott, men i år är läget där mer likt läget i de övriga kommungrupperna än i storstadsregionerna.

Samtliga kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget för ungdomar i bostadsmarknadsenkäten, fördelat på kommungrupperna. Det är 283 kommuner som har svarar på frågan. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2026, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Underskottet beror främst på dyra lediga bostäder

I de kommuner som bedömer att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar anger flest kommuner, cirka 70 procent, att underskottet beror på att lediga bostäder är för dyra för ungdomar. Andra vanliga orsaker är ett generellt underskott på bostäder samt en brist på små lediga bostäder. I fritextsvaren lyfter flera kommuner att långa bostadsköer missgynnar ungdomar som inte har hunnit samla på sig så mycket kötid.

Vad beror underskottet för ungdomar på? Fördelning av de 114 kommuner som svarat att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar (procent per svarsalternativ). Det är möjligt att välja flera svarsalternativ. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2026, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Ungefär en tredjedel av kommunerna gör någon insats för att underlätta för ungdomar

Det finns olika saker som en kommun kan göra för att underlätta för unga att skaffa en egen bostad. Det kan innefatta att försöka utöka utbudet genom nybyggnation av bostäder som är riktade mot ungdomar eller genom insatser som gör den ekonomiska tröskeln till en egen bostad lägre, till exempel rabatterade hyror för personer som är under en särskild ålder.

I årets enkät är det 107 kommuner som anger att de arbetar med någon typ av insats för att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad. Det är något färre än förra året och är en fortsättning på en längre nedgående trend. Jämförelsevis var det för fem år sedan ungefär 170 kommuner som angav att de arbetade med någon typ av insats.

Under flera år angav flest kommuner att de arbetade med insatser kopplade till bostadsbyggande, men i årets och förra årets enkät har det skett ett visst skifte bort från insatser kopplade till nyproduktion eller ombyggnation. Likt förra året är det flest kommuner, cirka 20 procent, som anger att de använder hyresrabatter för att underlätta för ungdomar att få en egen bostad. Nästan lika många kommuner anger att de arbetar med bostadsinformation särskilt riktad till ungdomar, vilket är en betydlig ökning jämfört med förra året då knappt 11 procent svarade likadant.  

De vanligaste insatserna för att underlätta för ungdomar att skaffa egen bostad (procent per svarsalternativ). Kommuner kan välja flera svarsalternativ. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2025 och 2026, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Utöver svarsalternativen som kommunerna kan välja i enkäten så omnämns också andra insatser i fritextsvar. I en del kommuner finns möjligheten att ställa sig i bostadskö från en yngre ålder och några kommuner har även förtur till vissa bostäder för ungdomar.

Knappt en fjärdedel uppger att det finns särskilda ungdomsbostäder i kommunen

Av 285 svarande kommuner är det 65 som har svarat ja på frågan om det finns särskilda ungdomsbostäder i kommunen. Det är ungefär lika många som under de två senaste åren. Av kommunerna som har svarat ja är cirka två tredjedelar högskoleorter eller kommuner i storstadsregioner.