Kommunernas arbete med särskilda boendelösningar

Kommunerna arbetar på många olika sätt för att bidra till långsiktiga boendelösningar för personer som själva har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden. Enligt bostadsmarknadsenkäten 2026 kan det handla om att erbjuda sociala kontrakt eller andrahandskontrakt. Kommunerna samarbetar även ofta med hyresvärdar för att kunna tillhandahålla bostäder till hushåll som inte har möjlighet att få tag i en bostad på egen hand. 

Särskilda boendelösningar – sociala kontrakt

Kommuner arbetar med olika typer av långsiktiga boendelösningar för personer som inte själva kan anskaffa en permanent boendelösning. Dessa särskilda boendelösningar förmedlas genom socialtjänsten och benämns ofta med samlingsnamnet ”sociala kontrakt” och innefattar träningslägenheter, försökslägenheter, bostad först eller motsvarande. Det rör sig vanligtvis om lägenheter i vanliga bostadshus som är kopplade till någon form av hyresavtal, men det kan också vara tillfälliga bostäder eller lägenheter som ligger samlade i en och samma trappgång eller bostadshus. Det vanligaste är att kommunen använder sig av andrahandskontrakt med begränsat besittningsskydd, där boendet är förenat med tillsyn eller särskilda villkor och regler. 

Sociala kontrakt beviljas till personer eller familjer som av olika skäl har svårt att hävda sig på den ordinarie bostadsmarknaden. Bidragande faktorer till att man blir utestängd från bostadsmarknaden kan vara att man inte uppfyller hyresvärdars inkomstkrav för att få ett kontrakt, eller att det är långa kötider till de lägenheter som man har råd att efterfråga. Psykisk ohälsa, skuldsättning eller tidigare vräkning kan också försvåra chanserna att själv anskaffa en bostad. Ibland hjälper också kommunen personer som har pågående behandling för beroende, men som inte kan få ett eget kontrakt under behandlingsperioden. 

Nästan alla kommuner hyr ut bostäder i andra hand efter beslut enligt socialtjänstlagen

I årets bostadsmarknadsenkät svarar 265 kommuner att de hyr ut bostäder i andra hand, efter behovsprövning enligt socialtjänstlagen, till personer som inte själva kan anskaffa en permanent boendelösning. Det är ungefär lika många som förra året, då 262 kommuner svarade likadant. Av de resterande kommunerna är det 17 som svarar nej och 8 kommuner som inte har besvarat frågan. Merparten av kommuner som svarar nej är mindre kommuner med färre än 25 000 invånare. 

Antalet bostäder som hyrs ut i andra hand med och utan behovsprövning

I enkäten har de kommuner som svarar att de hyr ut bostäder i andra hand med eller utan behovsprövning också möjligheten att ange hur många bostäder det rör sig om. Det är dock inte alla kommuner som har svarat ja på frågan om de hyr ut lägenheter i andra hand som har angett hur många bostäder som finns för uthyrning, så antalen bör ses som en uppskattning. 

Enligt kommunerna fanns det den 1 januari 2026 strax över 14 700 bostäder för andrahandsuthyrning efter beslut enligt socialtjänstlagen, vilket är snarlikt antalet i föregående års enkät. Likt tidigare år är det mindre vanligt med uthyrning i andra hand utan beslut eller behovsprövning enligt socialtjänstlagen. Det är 84 kommuner som anger att de hyr ut bostäder i andra hand utan individuell behovsprövning och det rör sig totalt om strax över 4 200 bostäder. Det är en minskning jämfört med i fjol, då 98 kommuner svarade ja på frågan och angav att det totalt fanns cirka 5 700 bostäder för uthyrning. 

Boverket har följt utvecklingen av sociala kontrakt sedan 2008. Länge ställdes samma fråga till kommunerna: Hyr kommunen ut bostäder i andra hand till personer som inte blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden? När lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, bosättningslagen, trädde i kraft blev det oklart om boenden som kommunerna hyrde ut i andra hand till denna grupp också skulle räknas in när kommunerna besvarade frågan i bostadsmarknadsenkäten. Därför delade Boverket upp frågan i två så att den ena frågan avser bostäder som hyrs ut av socialtjänsten där beslut har fattats enligt socialtjänstlagen och den andra frågan handlar om bostäder som hyrs ut av kommunen utan stöd av socialtjänstlagen, det vill säga där det inte grundar sig på något biståndsbeslut eller behovsprövning. Kommunerna anger det totala antalet bostäder som hyrs ut i andra hand med eller utan beslut, samt hur stort antal av dessa bostäder som hyrs ut till anvisande nyanlända personer. Uthyrning utan beslut i socialtjänstlagen har visat sig vanligt förekommande när det gäller andrahandsuthyrning till nyanlända som anvisats kommunen. På senare år har ukrainska flyktingar som faller under massflyktsdirektivet tillkommit, och även för den här gruppen har kommunerna lite olika boendelösningar och kontrakt, som tidigare framför allt har kunnat tillföras den senare kategorin. 

Årets enkätresultat representerar dock något av ett trendbrott då det är fler kommuner än tidigare som anger att socialförvaltningen med stöd i socialtjänstlagen hyr ut bostäder i andra hand till nyanlända personer som har anvisats till kommunen enligt bosättningslagen. I årets enkät anger 137 kommuner att de hyr ut bostäder på detta vis och totalt innefattar det strax över 5 600 bostäder. Det är en stor ökning jämfört med 2025, då 82 kommuner angav att det totalt hyrdes ut cirka 3 700 bostäder på detta sätt. Det har samtidigt skett en minskning av antalet kommuner som anger att de hyr ut bostäder utan beslut enligt socialtjänstlagen till anvisade nyanlända. Det har gått från 98 kommuner och totalt cirka 4 800 bostäder i 2024 års enkät till 84 kommuner och totalt strax över 3 400 bostäder i årets enkät. 

Vad som kan ha bidragit till trendbrottet är svårt att bedöma. När det gäller anvisade nyanlända personer så har anvisningsantalen generellt minskat de senaste åren och trenden har gått mot att kommunerna upplever att de har goda möjligheter att erbjuda bostäder vid anvisning av nyanlända. En möjlig bidragande faktor till ökningen skulle kunna vara att skyddsbehövande från Ukraina som anvisades till kommunen enligt bosättningslagen kan ha fått förlängda kontrakt där beslut i stället har tagits enligt socialtjänstlagen. Något annat att ha i åtanke är att frågan gällande andrahandsuthyrning med beslut enligt socialtjänstlagen är något annorlunda formulerad i årets enkät i och med den nya socialtjänstlagen.

Fler kommuner samarbetar med hyresvärdar för att få fram bostäder till personer som inte själva kan skaffa en permanent boendelösning

De flesta kommuner samarbetar med hyresvärdar för att få fram bostäder till hushåll som inte själva kan anskaffa en permanent boendelösning. I årets enkät svarar 244 kommuner att de samarbetar med kommunala bostadsföretag och 123 kommuner svarar att de samarbetar med privata hyresvärdar. I jämförelse med förra årets enkät är det fler kommuner som anger att de har ett regelbundet samarbete. Det rör sig om en ökning med ungefär 30 kommuner för kommunala hyresvärdar och 20 kommuner för privata hyresvärdar.

Cirka 3 700 barn bor i andrahandslägenheter med sociala kontrakt

Det är 157 kommuner som har svarat att det finns hushåll med hemmavarande barn i de bostäder som kommunen hyr ut i andra hand efter beslut i socialtjänstlagen. Enligt kommunernas svar fanns det den 1 januari 2026 cirka 2 200 hushåll med hemmavarande barn och i dessa hushåll ingick strax över 3 700 barn. Jämfört med förra årets enkätresultat är det en ökning i antalet hushåll men en minskning med cirka 200 sett till det totala antalet barn som bor i dessa hushåll. 

Avhysningar sker främst bland hushåll utan barn – men även barnfamiljer drabbas

Det förekommer att hushåll som beviljats en bostadslösning, i form av ett andrahandskontrakt med särskilda villkor, bryter mot villkoren och blir avhysta. Boverket ställde frågan om det under 2025 förekommit några avhysningar bland de hushåll som hyr i andra hand av kommunen. Ungefär lika många kommuner som förra året, cirka 140, anger att inga sådana avhysningar har skett. Det är 82 kommuner som anger att det har skett avhysningar, vilket är ungefär lika många som förra året. Det är lika många kommuner som förra året (15) som har angivit att det har skett avhysningar av hushåll med barn. 

Andrahandskontrakt som en väg in på den ordinarie bostadsmarknaden

Ett av målen med kommunernas boendelösningar är att underlätta för personer att långsiktigt etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden. Av de 265 kommuner som hyr ut lägenheter i andra hand efter behovsprövning svarar 143 att de alltid har som mål att hushållen ska ta över hyreskontraktet och bo kvar utan tillsyn och utan särskilda villkor eller regler. Det är 102 kommuner som svarar att det är målet i vissa fall. Kommunerna har sammantaget uppgett att knappt 1 500 hushåll fick ta över sitt hyreskontrakt under år 2025, vilket är cirka 300 fler hushåll än under år 2024. 

Ungefär hälften av kommunerna har direktägda bostäder

En del av kommunernas sociala boendelösningar utgörs av direktägda bostäder. Direktägda bostäder är bostäder som inte ägs av kommunen via något allmännyttigt kommunalt bostadsbolag, utan som kommunen har förvärvat direkt och som är registrerade med kommunens organisationsnummer. Vanligtvis fungerar dessa bostäder som genomgångsbostäder. På frågan om kommunen direktäger bostäder, till exempel i form av bostadsrätter eller småhus, svarar 147 kommuner att de gör det. Baserat på kommunernas bedömningar rör det sig om cirka 13 000 bostäder som ägs direkt av kommunerna.

Det är fyra kommuner som anger att de har köpt in enskilda hyresbostäder, bostadsrätter eller småhus under 2025 för att tillgodose behovet av bostäder för personer som inte själva kan skaffa sig en permanent bostadslösning. Totalt handlar det om strax under 30 bostäder. 271 kommuner anger att de inte har gjort något sådant förvärv och resterande har inte svarat. 

I vilken utsträckning och på vilket sätt direktägda bostäder används som en social boendelösning får tolkas med försiktighet. Av fritextsvaren framgår att det dels skiljer sig vilka typer av bostäder kommunerna har inkluderat i sina uppgifter, dels vilka personer de räknar som personer som själva inte kan skaffa sig en permanent bostadslösning.