Intressanta iakttagelser i bostadsmarknadsenkäten 2026

Boverkets bostadsmarknadsenkät (BME) presenterar en unik sammanhållen bild av bostadsmarknaden i Sverige 2026. I år har 287 av 290 kommuner besvarat enkäten. Här presenteras några intressanta iakttagelser från enkäten. 

Sammanfattning av årets enkät

Bostadsmarknadsenkäten är en årlig nationell undersökning som riktar sig till landets 290 kommuner. Resultaten från enkäten ger en unik och sammanhållen bild av bostadsmarknaden i Sverige. Svaren i enkäten består av kommunernas bedömningar i olika frågor och speglar därmed bostadsmarknaden i hela landet.

Av 287 kommuner som har svarat i 2026 års enkät kan vi se följande iakttagelser:

• viss återhämtning i bostadsbyggande
• fler kommuner bedömer balans
• tydliga skillnader mellan storstäder och mindre kommuner
• fler bostäder behövs inom SÄBO, senior- och trygghetsbostäder
• stort behov av bostäder för personer med funktionsnedsättning  
• ökad balans på bostadsmarknaden för studenter.

Dessa och fler iakttagelser finns beskrivna på den här sidan. 

Förväntat bostadsbyggande – viss återhämtning

BME 2026 visar att efter flera år med lågt byggande räknar kommunerna med en viss återhämtning 2026–2027, särskilt för bostadsrätter och småhus, men från en historiskt låg nivå och med betydande osäkerhet.

Höga kostnader och svåra finansieringsvillkor begränsar byggandet – nästan alla kommungrupper pekar ut höga produktionskostnader, hårda lånevillkor för både hushåll och byggherrar, samt avsaknad av statliga stöd, som centrala hinder för bostadsbyggandet.

Läget på bostadsmarknaden i riket

Läget i riket: fler kommuner i balans

Det är första gången sedan 2001 som fler kommuner bedömer balans än underskott eller brist på bostadsmarknaden, men fortfarande bor en stor del av befolkningen i kommuner där bostadsmarknaden är i obalans – med underskott eller överskott. I 2026 års bostadsmarknadsenkät bedömer 130 kommuner att bostadsmarknaden är i balans, medan 157 kommuner anger obalans, i form av antingen underskott (102) eller överskott (55).

För första gången sedan 2001 är det fler kommuner som bedömer balans än underskott på bostadsmarknaden. Samtidigt ökar antalet kommuner med överskott, enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2001–2026. Enkäten använde begreppet ”brist” i stället för ”underskott” till och med 2013. Ändringen kan möjligen ha en marginell påverkan på svarsfördelningen. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Kommunernas fritextsvar visar att överskott på bostadsmarknaden är ett problem. Utbudet i vissa segment är betydligt större än efterfrågan. Det gäller både nyproducerade och dyrare hyresrätter, och bostäder på mindre orter. Detta leder, enligt kommunerna, till vakanser, svåruthyrda lägenheter och en ”mättnad” på marknaden. Flera kommuner lyfter att detta urholkar ekonomin i både allmännytta och privata bestånd, vilket i sin tur minskar möjligheterna att underhålla, anpassa eller ställa om beståndet och att bygga de bostäder som faktiskt behövs. Kommunerna betonar också att överskottet ofta sammanfaller med ett underskott på ”rätt” bostäder – till exempel större, prisrimliga hyresrätter, bostäder i markplan eller tillgänglighetsanpassade bostäder för äldre – vilket gör att flyttkedjor uteblir trots att det finns gott om bostäder.

Läget på bostadsmarknaden i riket

Behov och hinder

Trots att fler kommuner ser balans på bostadsmarknaden återstår stora utmaningar. Nästan 200 kommuner bedömer att det främst behövs bostäder med rimliga boendekostnader, bostäder för seniorer och tillgänglighetsanpassade bostäder. Kommunerna pekar också på hushållens ekonomi, höga boendekostnader och svårigheter att få lån som centrala hinder för att människor ska kunna få sina bostadsbehov tillgodosedda.

Läget på bostadsmarknaden i riket

Skillnader mellan storstäder och mindre kommuner

Bakom den mer balanserade bilden på riksnivå döljer sig tydliga skillnader mellan olika kommungrupper. I många mindre kommuner utanför storstadsregionerna ökar både andelen kommuner som bedömer balans och andelen som bedömer överskott. I storstadsregionerna är bilden annorlunda: där dominerar underskott i nästan alla kommuner och kommundelar, och många kommuner bedömer att underskotten kommer att bestå även om tre år.

Bostadsmarknaden i riket, regioner och kommuner

Stort behov av senior- och trygghetsbostäder

Det finns behov av fler seniorbostäder och trygghetsbostäder. Av de kommuner som har seniorbostäder uppger 45 procent att det behövs fler. Drygt hälften av kommunerna med trygghetsbostäder ser ett behov av fler trygghetsbostäder. Även i de kommuner som saknar senior- eller trygghetsbostäder är det många som ser ett behov. Samtidigt är det förväntade tillskottet den närmaste tvåårsperioden av exempelvis trygghetsbostäder ovanligt lågt, cirka 1 150 beräknas tillkomma.

Många kommuner saknar trygghetsbostäder

Många kommuner behöver fler seniorbostäder

Fortsatt många kommuner med underskott på bostäder för personer med funktionsnedsättning

Antalet kommuner som uppger att det inte finns tillräckligt med bostäder för personer med funktionsnedsättning har varierat från 140–160 kommuner de senaste tolv åren. De senaste tre åren kan man se en liten minskning av de kommuner som uppger ett underskott och i år är det 132 med underskott. Siffrorna om bedömningarna framåt har samtidigt varit något mer positiva de senaste två åren. Fler kommuner än tidigare bedömer att behovet är täckt, både på två års och fem års sikt. Sammanlagt 1 640 bostäder för personer med funktionsnedsättning förväntas påbörjas under 2026–2027. Det är 140 fler än förväntningarna för 2025–2026. 

Underskott på bostäder för personer med funktionsnedsättning

SÄBO hinner inte färdigställas i den takt som behoven uppstår

Antalet kommuner som uppger att de har ett underskott på särskilda boenden för äldre, SÄBO, har legat runt 110–120 de senaste tio åren. I årets enkät är det 117 kommuner med underskott. Det är svårt för kommunerna att bedöma det framtida behovet. I många kommuner är projekt på gång men byggprocessen är långsam och i väntan på platser arbetar kommunerna på olika sätt för att tillgodose behoven. Den vanligaste insatsen är att utöka hemtjänst, men det kan också handla om att låta personer stanna kvar på korttidsplatser eller köpa platser hos externa aktörer, både inom och utanför kommunen.

Bristen på särskilda boenden för äldre är fortsatt stor

Fler använder Bostad först för att motverka hemlöshet

Antalet kommuner som anger att de använder Bostad först som en åtgärd för att motverka hemlöshet fortsätter att öka. I år är det 142 kommuner som anger att de använder Bostad först med antingen andrahandskontrakt eller förstahandskontrakt, vilket är en ökning med 35 kommuner jämfört med förra året. Användandet av Bostad först har utvecklats i takt med regeringens nationella hemlöshetsstrategi som löper från 2022 till 2026, och där ett av målen är att införa Bostad först nationellt.

De flesta kommuner anger att de arbetar med åtgärder för att motverka hemlöshet

Ökad balans på bostadsmarknaden för studenter

Även om det finns ett fortsatt underskott i flera större högskolekommuner så är det i år fler högskolekommuner än tidigare som bedömer att det råder balans på bostadsmarknaden för studenter. Det 17 av 38 högskolekommuner som bedömer balans i årets enkät, vilket är dubbelt så många som förra året.

Balans på bostadsmarknaden för studenter i många kommuner

Nästan alla kommuner har riktlinjer för markanvisning

I årets enkät svarar 9 av 10 kommuner att de har antagna riktlinjer för markanvisning. I rena tal innebär det en ökning med nästan 200 kommuner jämfört med för 10 år sedan. Utvecklingen är i linje med de i lagändringar som skett och som förtydligar att mark är ett viktigt verktyg i kommunernas bostadsförsörjningsarbete.

Mark: ett kommunalt verktyg för bostadsförsörjningen

Allmännyttan växer – men långsammare och tappar andel

Bostadsbeståndet inom allmännyttan ökade under 2025 med knappt 4 100 bostäder (lägre än 2024). Samtidigt ökade totala antalet hyresrätter med cirka 16 400, vilket innebär att det privata hyresrättsbeståndet växer mer och allmännyttans andel minskar.

Knappt 550 allmännyttiga bostäder såldes under 2025, vilket är det lägsta antalet under 2000-talet. Nära hälften av dessa såldes av två bolag (Örebro och Trollhättan). Stockholms stad har i princip upphört att sälja allmännyttiga bostäder sedan 2015 (med små undantag 2021–2022), vilket bidrar till en generell trend med få och minskande försäljningar.

Allmännyttiga bostadsföretag finns i de flesta kommuner

Förändringar i allmännyttans bestånd