Bostadsförsörjningen för nyanlända fortsätter att förbättras enligt kommunerna

Antalet kommuner som bedömer att bostadssituationen för anvisade nyanlända är mycket god har fortsatt att öka markant jämfört med föregående år. Det visar resultatet i 2026 års bostadsmarknadsenkät. I år är det fler än 200 kommuner som svarar att bostadsanskaffning åt nyanlända som anvisas kommunen inte längre kan betraktas som ett bostadsförsörjningsproblem. 

Fortsatt goda möjligheter att erbjuda kommunanvisade nyanlända bostad

266 kommuner har svarat ja på frågan om de tar emot nyanlända enligt den så kallade bosättningslagen (lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning), vilket är en marginell minskning jämfört med förra året, då 269 kommuner svarade ja på denna fråga.

Jämfört med föregående år har det skett en förskjutning mot att allt fler kommuner svarar att möjligheterna att erbjuda bostad till denna grupp är mycket goda. Kommuner som har tagit emot nyanlända har fått svara på en sjugradig skala, där siffran ett motsvarar mycket dåliga möjligheter att anskaffa bostäder, medan siffran sju innebär att möjligheterna bedöms som mycket goda. I år uppger 92 kommuner att förutsättningarna är ”mycket goda”, jämfört med 71 kommuner förra året. Sammantaget pekar svaren på att bostadsmarknadsläget för detta ändamål har fortsatt att förbättras jämfört med föregående år och åren dessförinnan. Diagrammet visar hur svaren fördelar sig för samtliga kommuner i årets enkät. 

Kommunernas bedömning av sina möjligheter att erbjuda bostäder vid anvisning av nyanlända, januari 2026. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2026, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Att trenden går mot att kommunerna upplever att de har goda möjligheter att erbjuda nyanlända en bostad har bland annat att göra med att det finns många kommuner som har ett överskott av lediga lägenheter. Där det tidigare rådde brist finns det nu många vakanser. Detta sammanfaller med att mottagandet av nyanlända har minskat till följd av regeringens omläggning av migrationspolitiken. Därmed har behovet av bostadslösningar för denna grupp markant minskat ute i landets kommuner. I kombination med många vakanser i det befintliga beståndet ger det många kommuner goda möjligheter att skaffa fram lägenheter på den reguljära bostadsmarknaden.

Utbudet svarar inte mot hushållens behov

Även om bosättningssituationen generellt sett har gått från stora svårigheter till dagens läge, där över 200 kommuner svarar att möjligheterna är goda ur utbudssynpunkt, kvarstår problemet att utbudet inte riktigt matchar vissa hushålls behov. En av de vanligaste kommentarerna i fritextsvaren gäller tillgången till bostäder i rätt storlek och på rätt plats.

Flera kommuner beskriver återkommande svårigheter att hitta lämpliga bostäder för stora familjer, särskilt när det gäller treor, fyror och femmor, medan andra rapporterar ett underskott på smålägenheter. Vissa kommuner framhåller att tillgängliga bostäder ibland ligger i kommunens periferi. Detta innebär att längre resor till och från SFI-undervisning, vårdcentraler eller kollektivtrafiknoder, försvårar integrationen – särskilt för nyanlända med begränsad ekonomisk ersättning. I några fall nämns att större eller mindre lägenheter visserligen finns, men att hyran är för hög för att nyanlända hushåll ska ha råd med dem.

Bland de utmaningar som lyfts fram nämns att tillgängliga lägenheter ofta finns i områden med socioekonomisk utsatthet, vilket inte ger de bästa förutsättningarna för social och ekonomisk integration. Enstaka kommuner betonar därför vikten av att ha tillgång till bostäder spridda över hela kommunen, då detta anses främja en mer hållbar och inkluderande integration.

Färre asylsökande 2026 och framåt  

Trots en orolig omvärld och reformer på migrationsområdet innehåller Migrationsverkets prognos över antalet asylsökande få förändringar jämfört med den föregående. Asylmottagandet i Sverige var historiskt lågt under 2025. Totalt sökte cirka 6 700 personer asyl under året. Det innebär en tydlig minskning jämfört med 2024 (cirka 9 600 personer) och beräknas ligga kvar på en låg nivå i ett längre perspektiv. Migrationsverkets prognos är 5 000 asylsökande under 2026. Detta gäller förstagångssökande. När det tillfälliga skyddet enligt massflyktsdirektivet upphör efter den 4 mars 2027 beräknas det ske en uppgång i antalet asylsökande. Migrationsverkets bedömning är att flertalet av de ukrainare som vistats en längre tid i Sverige med tillfälligt skydd inte har för avsikt att återvända så länge kriget pågår. Prognosen över antalet asylsökande utgår från det befintliga regelverket. Med nuvarande regler är asyl den möjlighet som finns för att legalisera vistelsen för de ukrainare som redan uppehåller sig i Sverige.

Antalet nyanlända som har tagits emot i landets kommuner har minskat kraftigt till följd av att färre personer beviljats uppehållstillstånd av skyddsskäl i Sverige. Under 2024 ökade antalet till följd av att många ukrainska personer folkbokfördes och därmed togs emot som nyanlända i landets kommuner. År 2025 tog kommunerna emot 12 254 nyanlända för bosättning. I och med att massflyktsdirektivet upphör nästa år beräknas antalet nyanlända som ska tas emot i en kommun temporärt öka för att de nästkommande åren ligga på cirka 3 000 per år.

Läs mer om Migrationsverkets prognoser på deras webbplats.

Migrationsverkets prognoser

Samarbete med fastighetsägarna är viktigt  

Sedan år 2016 har kommunerna ansvar för att ordna boende åt nyanlända personer som anvisats till dem. Hur detta görs varierar mellan kommunerna, men gemensamt är att de är beroende av samarbete med fastighetsägare, både kommunala bostadsföretag och privata hyresvärdar, för att i möjligaste mån kunna erbjuda nyanlända vanliga bostäder.

Svarsfördelningen angående samarbete med fastighetsägare uppvisar inga större förändringar över tid. Tendensen är att det är en betydande andel, och vissa år en klar majoritet av kommunerna, som regelbundet samarbetar med de allmännyttiga bostadsbolagen inom ramen för en överenskommelse, jämfört med de privata fastighetsägarna. I årets enkät har denna andel dock minskat till den lägsta nivån på tre år. I år anger 215 kommuner att de har denna typ av samarbete med det kommunala bostadsföretaget, och 70 kommuner uppger att de samarbetar med privata fastighetsägare. Av dessa har 62 kommuner ett regelbundet samarbete eller en överenskommelse med både allmännyttan och privata hyresvärdar. Endast åtta kommuner har svarat att de endast regelbundet samarbetar med privata fastighetsägare. 

Kommuner med regelbundet samarbete med eller som vid behov kontaktar allmännyttiga och privata hyresvärdar för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända personer, januari 2024, 2025 och 2026. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2024, 2025 och 2026, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

143 kommuner uppger att de kontaktar det kommunala bostadsföretaget från fall till fall, när behov uppstår. Motsvarande siffra för privata fastighetsägare är 111 kommuner, som anger att de tar kontakt vid behov.

Få kommuner har valt att lämna fritextsvar. En kommun skriver att den hyr tillfälliga lägenhetsmoduler. I övrigt nämns exempelvis förturssystem, blockförhyrning och avtal som ger kommunen tillgång till en viss andel av bostadsbeståndet.

Bostadsrätter och småhus hyrs ut till nyanlända i viss mån

Utöver de ovan nämnda exemplen på anskaffningsmetoder kan kommunerna vid behov ta till andra tillvägagångssätt, såsom att hyra bostäder från privatpersoner, använda egna bostäder eller bygga om lokaler och uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov. I årets enkät svarade 46 kommuner ja på frågan om de erbjuder egna bostadsrätter eller småhus till anvisade nyanlända, vilket är nio kommuner färre jämfört med tidigare år.

Privatpersoners bostäder spelar liten roll i mottagandet av nyanlända

Tolv kommuner svarar ja på frågan om de hyr eller förmedlar bostäder från privatpersoner för att säkerställa att det finns bostäder tillgängliga för nyanlända. Det är samma antal som förra året. Kommunerna kan ange flera svarsalternativ. Här följer kommunernas samtliga svar på frågan om hur de arbetar för att säkerställa bostäder för anvisade nyanlända, fördelade på följande sätt:

Kommunernas arbete för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända, januari 2026. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2026, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

I diagrammet redovisas kommunernas svar på frågan om hur de arbetar för att säkerställa bostäder för anvisade nyanlända. Kommunerna har kunnat ange flera svarsalternativ. Det vanligaste svaret är att kommunen har ett regelbundet samarbete med det allmännyttiga bostadsföretaget. Detta uppges av 215 kommuner och är den klart högsta stapeln i diagrammet. Den näst vanligaste lösningen är att kommunen vid behov kontaktar det allmännyttiga bostadsföretaget, vilket 143 kommuner uppger. Därefter följer att kommunen vid behov kontaktar privata fastighetsägare, vilket anges av 111 kommuner.

Det är 70 kommuner som anger att de har ett regelbundet samarbete eller en överenskommelse med privata fastighetsägare. 62 kommuner uppger att det allmännyttiga bostadsföretaget i kommunen har fått i uppdrag att avsätta lägenheter för bostadssociala ändamål. 63 kommuner svarar att kommunen äger egna bostadsrätter eller småhus som hyrs ut. 46 kommuner uppger att det allmännyttiga bostadsföretaget i kommunen avsätter lägenheter för anvisade nyanlända. Staplarnas längd i diagrammet tydliggör att det är ovanligt med olika former av speciallösningar eller tillfälliga bostäder:

• 15 kommuner uppger att kommunen eller allmännyttan byggt bostäder med tidsbegränsade bygglov.
• 12 kommuner hyr eller förmedlar bostäder från privatpersoner.

Endast fem kommuner anger att lokaler byggts om till bostäder och 19 kommuner har angett ”annat sätt”.

16 kommuner uppger att de inte tog emot några anvisade nyanlända under 2025, varav 15 är kommuner med färre än 25 000 invånare. 19 kommuner svarar att de löser boendefrågan på annat sätt, men deras fritextsvar innehåller inga nya eller tidigare okända lösningar.

Majoriteten av kommunerna erbjuder permanenta kontrakt

112 kommuner uppger att de erbjuder någon form av tillsvidarekontrakt eller förstahandskontrakt till nyanlända som har anvisats till kommunen enligt bosättningslagen. Detta erbjuds i samband med mottagandet eller efter en kortare tid. I 113 kommuner kan tidsbegränsade hyreskontrakt efter en längre tid övergå till tillsvidarekontrakt eller förstahandskontrakt. Det är två kommuner fler detta år som anger det senare alternativet jämfört med föregående år. Totalt är det således över 75 procent av kommunerna som erbjuder förstahandskontrakt, antigen direkt vid ankomsten eller efter en viss tid.

Större kommuner och kommuner i storstadsregioner erbjuder oftast tidsbegränsade kontrakt

I 62 kommuner ges nyanlända tidsbegränsade hyreskontrakt som löper ut efter en viss tid. De nyanlända hänvisas därefter till den ordinarie bostadsmarknaden. Vanligt förekommande är denna kontraktsform i storstadsregionerna. 23 kommuner i Storstockholmsregionen uppger att de erbjuder denna typ av tidsbegränsade kontrakt som upphör efter en viss tid, varefter de nyanlända hänvisas till den ordinarie bostadsmarknaden. Situationen ser liknande ut i Stormalmö, Storgöteborg samt i övriga kommuner som är större än 25 000 invånare. Så här fördelar sig svaren för samtliga kommuner. Det var möjligt att ange flera svarsalternativ.

Vilka tidsperspektiv har kommunen vid bosättning av anvisade nyanlända? Januari 2026. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2026, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

I fritextsvaren är den mest frekventa kommentaren att nyanlända först erbjuds andrahandskontrakt, där kommunen eller socialtjänsten står som förstahandshyresgäst och den nyanlända bor i andra hand, med möjlighet att övergå till förstahandskontrakt under vissa villkor. En kommun skriver att den nyanlända kan få förlängd boendetid som innebär att boendetiden blir totalt fyra år från ankomstdatum.

Vanliga krav för att ta över ett tillsvidarekontrakt är att individen är folkbokförd samt har en anställning eller egen försörjning. Det är också vanligt att kommunen initialt står på kontraktet tills individen har fått personnummer och därefter får ta över hyresavtalet.

Fler kommuner bedömer att det råder balans för självbosatta

Frågan om hur bostadssituationen ser ut för nyanlända, som själva valt att bosätta sig i kommunen efter att ha beviljats tillfälligt uppehållstillstånd, uppvisar en mycket stor förändring över tid.

Backar vi tillbaka tio år, till 2016, då mottagandet av nyanlända var som störst svarade 255 kommuner att det rådde underskott på bostadsmarknaden. I årets enkät har den siffran minskat till 77 kommuner. År 2016 svarade 30 kommuner att det rådde balans, jämfört med årets svar där 179 kommuner uppger att det råder balans i deras kommun. År 2016 fanns det ingen kommun som svarade att det fanns ett överskott av bostäder, medan den siffran i årets enkät har ökat till 28 kommuner. Det innebär att den som själv väljer att bosätta sig har rimliga möjligheter att hitta en bostad på den lokala bostadsmarknaden i väldigt många kommuner – men inte i alla. Framför allt är det kommuner med färre än 25 000 invånare som rapporterar överskott eller balans, medan exempelvis 16 kommuner i Storstockholm uppger att det fortsatt råder underskott.

Av de 28 kommuner som uppger att det råder överskott på bostadsmarknaden för självbosatta tillhör 24 kommungruppen Övriga kommuner med färre än 25 000 invånare och fyra tillhör Övriga kommuner med fler än 25 000 invånare. En möjlig förklaring – utöver den generella nedgången i asylinvandringen som påverkar antalet nyanlända – är att det finns vakanser i lägenhetsbestånden i många kommuner.

Diagrammet visar hur svaren för alla kommuner fördelar sig i årets enkät jämfört med år 2016:

Läget på bostadsmarknaden för självbosatta nyanlända, januari 2016 och 2026. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2016 och 2026, Boverket. Klicka på bilden för att se den i större format. Illustration: Boverket

Självbosatta en sårbar grupp – vissa kommuner erbjuder stöd

Nyanlända som väljer att bosätta sig på egen hand kan möta flera utmaningar. Ofta saknar dessa personer kontakter som kan hjälpa dem att få tillgång till en bostad. Dessutom saknar många av dem kunskap om olika boendeformer och om hur den svenska bostadsmarknaden fungerar. För att motverka att nyanlända hamnar i situationer med trångboddhet, oskäliga hyreskostnader eller undermåliga bostadsförhållanden erbjuder vissa kommuner därför information eller andra former av stödinsatser. 

Totalt 145 kommuner uppger att de erbjuder bostadsrelaterade insatser till nyanlända som valt att bosätta sig på egen hand, medan 139 svarar nej på denna fråga. 

De flesta självbosatta nyanlända söker bostad på egen hand

I de kommuner som genomför bostadsrelaterade insatser för självbosatta nyanlända finns ett visst utökat stöd för att underlätta deras möjligheter att lösa sitt bostadsbehov. Kommunerna uppger att dessa nyanlända i regel behandlas på samma sätt som andra bostadssökande, men att det ändå finns utrymme för riktade insatser som kan underlätta inträdet på den ordinarie bostadsmarknaden. Sådana åtgärder ses ofta som en del av det bredare arbetet med att integrera nyanlända i det svenska samhället.

Information, vägledning och boskola vanligaste insatsen

127 kommuner har lämnat ett fritextsvar. Kommunernas kommentarer visar att det vanligaste stödet till självbosatta nyanlända består av information och vägledning om bostadsmarknaden, till exempel hur man söker bostad, ställer sig i kö och kontaktar hyresvärdar. En framträdande och relativt vanlig insats är så kallade boskolor eller boendevägledning. Dessa erbjuds ofta i samarbete med SFI eller inom samhällsorienteringen och kombinerar praktisk och teoretisk kunskap om boende, såsom rättigheter och skyldigheter, hur bostadsmarknaden fungerar och hur man sköter sitt boende.

Utöver detta förekommer individuellt stöd, exempelvis hjälp med ansökningar eller kontakter med hyresvärdar, ofta via integrations- eller etableringsenheter.

Stödet är i stor utsträckning efterfrågestyrt, exempelvis genom drop-in-verksamhet eller kontaktcenter, medan uppsökande arbete är ovanligt. I flera kommuner betonas också att självbosatta i första hand förväntas ordna sitt boende på egen hand.