På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Farliga ämnen i byggprodukter och byggnader

Granskad:

Alla farliga ämnen är inte förbjudna eller reglerade i Sverige eller inom EU. Är halterna i inomhusmiljön så höga att de utgör en oacceptabel risk? Vad vet vi om inomhusmiljön och dess effekter på hälsan?

Krav på byggnader till skydd för vår hygien, hälsa och miljö finns bland annat i plan- och byggförordningen, PBF. Där anges att byggnader inte får vara projekterade eller utförda så att de innebär en oacceptabel risk för dem som använder byggnaderna eller för deras grannar. Sådana risker kan följa av bland annat utsläpp av giftig gas, förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften eller farlig strålning. Det kan även vara risker till följd av förorening eller förgiftning av vatten eller mark eller förekomst av fukt i delar av byggnaden eller på ytor inom byggnaden.

9 §
  För att uppfylla det krav på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö som anges i 8 kap. 4 § första stycket 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av
   1. utsläpp av giftig gas,
   2. förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften,
   3. farlig strålning,
   4. förorening eller förgiftning av vatten eller mark,
   5. bristfällig hantering av avloppsvatten, rök eller fast eller flytande avfall, eller
   6. förekomst av fukt i delar av byggnadsverket eller på ytor inom byggnadsverket.

Regler om material och byggprodukter och olägenheter för människors hälsa finns även i Boverkets byggregler, BBR. Där anges bland annat att material eller byggprodukter som används i byggnaden inte ska påverka inomhusmiljön eller byggnadens närmiljö negativt.

6:1 Allmänt

Byggnader och deras installationer ska utformas så att luft- och vattenkvalitet samt ljus-, fukt-, temperatur- och hygienförhållanden blir tillfredsställande under byggnadens livslängd och därmed olägenheter för människors hälsa kan undvikas.

Allmänt råd Med begreppet hälsa avses hälsa på det sätt det anges i PBL och omfattar bl.a. miljöbalkens (1998:808) begrepp när det gäller hälsa ur medicinsk och hygienisk synvinkel.
6:11 Material

Material och byggprodukter som används i en byggnad ska inte i sig eller genom sin behandling påverka inomhusmiljön eller byggnadens närmiljö negativt då funktionskraven i dessa regler uppfylls.

Allmänt råd Regler för kemiska ämnen och blandningar samt kemikalier i varor finns i första hand i förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) samt förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar. Information om regler om kemikalier i varor och produkter finns hos Kemikalieinspektionen. (BFS 2014:3).

Är halterna i inomhusmiljön så höga att de utgör en oacceptabel risk

De flesta byggprodukter har troligen låga emissioner, men det finns idag ingen systematisk kunskap och inga krav på dokumentation. En direkt hälsorisk kopplad till exponering i inomhusmiljön har ännu bara visats för vissa ämnen, exempelvis vissa ftalater som används som mjukgörare i plaster. En del människor kan också uppleva besvär såsom irritation och lukt, eller få allergiska reaktioner, och dessa effekter kan uppstå redan vid låga halter av föroreningar i inomhusluften. Genom att sänka den totala exponeringen för kemiska ämnen generellt sett, minskas troligen även förekomsten av farliga ämnen i inomhusmiljön.

Boverket genomförde för några år sedan en studie där bland annat inomhusmiljön i det befintliga byggnadsbeståndet inventerades. Bland annat mättes halten av flyktiga organiska ämnen. Jämförelser med en äldre studie visar att halterna sjunkit under tjugo år. Dock hade ungefär en tredjedel av småhusen och en tiondel av flerbostadshusen halter av flyktiga organiska ämnen som översteg det högsta värde som rekommenderas av Världshälsoorganisationen, WHO.

Avgivningen av flyktiga organiska ämnen brukar avta med tiden och är alltså mest markant för nya produkter. På senare tid har semi-flyktiga organiska ämnen diskuterats allt mer, och de avges under hela byggproduktens livslängd. Exempel på sådana ämnen är de ftalater som nämns ovan. Förekomst av semi-flyktiga organiska ämnen omfattades inte av Boverkets studie.

Läs mer i Boverkets rapport "Teknisk status i den svenska bebyggelsen".

Läs mer om inomhusmiljö i rapporten "WHO guidelines for indoor air quality: selected pollutants".

Vilka belägg finns det för att farliga ämnen i byggprodukter orsakar sjukdomar

Kemikalieinspektionen studerade år 2015 den vetenskapliga litteraturen, och där finns emissionsdata för ett flertal ämnen. I tidigare utredningar har de kunnat konstatera att emissionerna av ftalater i inomhusmiljön kan vara kritisk för barn. Epidemiologiska studier har visat på samband, exempelvis mellan golv med ftalater och förändringar på pojkars könsorgan. Kemikalieinspektionen har föreslagit begränsningar av emissioner av enskilda kemiska ämnen från byggprodukter baserade på riktvärden som är framtagna på EU-nivå. De har även föreslagit generella begränsningar av emissioner av cancerframkallande, mutagena eller fortplantningsstörande ämnen så kallade CMR-ämnen. Förslaget har lämnats till regeringen.

Läs mer om farliga ämnen i Kemikalieinspektionens rapport "Hälsoskadliga kemiska ämnen i byggprodukter – förslag till nationella regler".

Inomhusmiljö och hälsoeffekter

En vanlig inomhusmiljö kan innehålla över 6 000 organiska ämnen varav ungefär 500 kan härledas till byggprodukter. Det har även visats att byggprodukter kan ge upphov till upp till 40 procent av de kemiska föroreningar som förekommer i inomhusmiljön. Betydelsen av inomhusmiljö för olika typer av hälsoeffekter är välkänd och har bland annat sammanställts av Institutet för Miljömedicin på Karolinska Institutet i Miljöhälsorapporten 2013. Hälsoeffekterna inkluderar framförallt irritation, luftvägssymtom och infektionskänslighet. De främsta orsakerna är fukt- och mögelskador i byggnaden, bristfällig ventilation samt emissioner från bygg- och inredningsmaterial, där fukt troligen är den viktigaste orsaken. Generellt sett är halterna av kemiska ämnen i bostäder, förskolor och skolor relativt låga, men mycket tyder på att samverkanseffekter mellan olika ämnen i låga koncentrationer ändå kan ge betydande hälsoeffekter både på kort och på lång sikt.

Enskilda flyktiga ämnen kan ge upphov till lukt och kan sannolikt knytas till hälsoeffekter som irritation och symtom i de nedre luftvägarna. Vissa flyktiga ämnen är cancerframkallande, kan skada arvsmassan eller störa fortplantningsförmåga, och även mycket låga halter av sådana ämnen bör undvikas i inomhusmiljön. Normalt är halten av flyktiga ämnen högre inomhus än utomhus. Barn tillbringar sin huvudsakliga tid i olika inomhusmiljöer, vilket innebär att inomhusmiljön har stor betydelse för barnens exponering för olika kemiska ämnen. Barn har också en högre exponering för damm än vuxna. Det beror bland annat på att små barn vistas nära golvet i högre utsträckning än vuxna och undersöker sina händer eller föremål med munnen. Det beror även på att förskole- och skolmiljön ofta har högre dammhalter jämfört med andra arbetsmiljöer eller hemmiljön. I damm kan exempelvis höga halter av mindre flyktiga ämnen ansamlas.

Det finns flera faktorer som påverkar inomhusmiljön och ett väl fungerande ventilationssystem är exempelvis viktigt för en bra luftkvalitet inomhus. Undermålig ventilation och bristande kontroll av olika föroreningar i inomhusluften kan bidra till såväl ohälsa som komfortproblem. Felaktig ventilation kan även skapa ett kraftigt undertryck vilket kan göra att föroreningar från angränsande utrymmen såsom grund, vind eller väggar kan hamna i inomhusmiljön där människor vistas. Även om ventilationen är viktig för en behaglig och hälsosam inomhusmiljö löser den inte problemet med emissioner av farliga kemiska ämnen från olika byggprodukter. För att minska exponeringen för farliga kemiska ämnen inomhus är det viktigt att källor till skadliga emissioner i inomhusmiljön åtgärdas.
(Jfr Kemikalieinspektionens rapport "Hälsoskadliga kemiska ämnen i byggprodukter – förslag till nationella regler".)

Innehåll av farliga ämnen

Innehåll av farliga ämnen i en byggprodukt kan ge en fingervisning om ämnen som eventuellt kan avges till inomhusluften. Innehåll är också en viktig produktegenskap utifrån ett livscykelperspektiv och för en ökad resurshushållning. Bygg- och fastighetssektorn använder stora mängder resurser i form av material, energi och vatten. EU-kommissionens målsättning är att 70 % av bygg- och rivningsavfallet ska återvinnas. För att det ska vara effektivt och möjligt att uppnå behöver man veta var de farliga ämnena finns i byggnaden när det är dags för ombyggnader, renoveringar eller totalrivning av byggnaden.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen