Hållbar utveckling i kommunernas översiktsplaner

Många kommuner bygger sitt resonemang på Brundtlandrapporten och generationsperspektivet för att beskriva hållbar utveckling i sina översiktsplaner. De flesta utgår från de tre dimensionerna av hållbar utveckling, det vill säga den sociala, ekologiska och ekonomiska.

Kommuner ger dimensionerna olika tyngdpunkt och fokus med utgångspunkt i olika modeller. En del kommuner lägger till ytterligare aspekter som kultur, demokrati eller rumslig dimension. Järfälla kommun har lagt till aspekten rumslig hållbarhet och ser den som den grundläggande förutsättningen för att samordna de tre övriga hållbarhetsaspekterna till en helhet.

Ur Växa med kvalitet Översiktsplan Järfälla – nu till 2030

I Halmstads kommuns översiktsplan illustreras hållbar utveckling som ett paraply som spänner över samhällsplaneringen i kommunen. Här har kommunen även exemplifierat de olika dimensionerna av hållbar utveckling genom att koppla dem till olika allmänna intressen.

Ur Framtidsplan 2030, strategisk översiktsplan för Halmstads kommun

I Vision och framtidsbilder för Luleå 2050 beskriver kommunen den sociala hållbarheten som målet, den ekonomiska hållbarheten som medel och den ekologiska hållbarheten som ram. De tre benen är beroende av varandra och lika viktiga.

Ur Vision och framtidsbilder för Luleå 2050

Laxå kommun utgår från Brundtlandrapportens definition av hållbar utveckling och använder sig också av de tre ringarna för att illustrera detta förhållningssätt.

Ur Översiktsplan för Laxå Kommun 2015-2035

Sigtuna kommun är en av Sveriges eko-kommuner. Det innebär i praktiken att de aktivt verkar för en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Kommunen har valt att lägga till demokrati som ett fjärde område i definitionen av den hållbara utvecklingen.

Ur: http://sigtuna.se/Hallbarhet/

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej