Hållbar utveckling i kommunernas översiktsplaner
Många kommuner bygger sitt resonemang på Brundtlandrapporten och generationsperspektivet för att beskriva hållbar utveckling i sina översiktsplaner. De flesta utgår från de tre dimensionerna av hållbar utveckling, det vill säga den sociala, ekologiska och ekonomiska.
Kommuner ger dimensionerna olika tyngdpunkt och fokus med utgångspunkt i olika modeller. En del kommuner lägger till ytterligare aspekter som kultur, demokrati eller rumslig dimension. Järfälla kommun har lagt till aspekten rumslig hållbarhet och ser den som den grundläggande förutsättningen för att samordna de tre övriga hållbarhetsaspekterna till en helhet.
"Ekonomisk hållbarhet innebär att hushålla med och effektivt ta vara på mänskliga och materiella resurser."... "Ekologisk hållbarhet innebär att långsiktigt upprätthålla ekosystemens produktionsförmåga och att minska negativ påverkan på natur och människor."... "Social hållbarhet handlar om människors möjlighet till goda livsvillkor."... "Rumslig hållbarhet innebär att ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer fysiskt samordnas till en helhet genom den bebyggda miljön."... "För att utvecklingen ska vara hållbar med livskvalitet som följd är utmaningen att hitta en balans mellan de fyra hållbarhetsaspekterna".
I Halmstads kommuns översiktsplan illustreras hållbar utveckling som ett paraply som spänner över samhällsplaneringen i kommunen. Här har kommunen även exemplifierat de olika dimensionerna av hållbar utveckling genom att koppla dem till olika allmänna intressen.
"En hållbar utveckling bygger på samspelet mellan ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. De ekologiska aspekterna berör bland annat biologisk mångfald, kulturhistoriska värden och hushållning med naturresurser som till exempel jordbruksmark. De sociala aspekterna handlar bland annat om en tillgänglig stad för alla, god boendemiljö med tillgång till grönområden, möjlighet att välja olika boendeformer och god tillgång på service. Trygghet, gemenskap och delaktighet är också viktiga frågor som ingår i de sociala aspekterna. Även en god samhällsekonomi är en förutsättning för att uppnå en hållbar utveckling. Exempel på ekonomiska aspekter kan vara sysselsättningsgrad, rättvis fördelning av levnadsstandard, ekonomisk tillväxt samt regional balans och dess inverkan på samhällsekonomin. "
I Vision och framtidsbilder för Luleå 2050 beskriver kommunen den sociala hållbarheten som målet, den ekonomiska hållbarheten som medel och den ekologiska hållbarheten som ram. De tre benen är beroende av varandra och lika viktiga.
"Social hållbarhet. Målet om ett gott liv och en god livsmiljö. Livskvalitet bygger på möjligheten till delaktighet och sammanhang samt på förutsättningarna för trygghet och en god hälsa.
Ekonomisk hållbarhet. Innebär en bra ekonomi som medel för att kunna nå det goda livet. Ekonomisk tillväxt är en av förutsättningar för välfärd och behövs för att säkra människors jobb, försörjning och sociala trygghet.
Ekologisk hållbarhet. Handlar om att allt vi gör måste rymmas inom ramen för ekosystemets gränser. En ekonomisk tillväxt utan ökad miljöbelastning är både möjlig och på lång sikt även nödvändig."
Laxå kommun utgår från Brundtlandrapportens definition av hållbar utveckling och använder sig också av de tre ringarna för att illustrera detta förhållningssätt.
"Det hållbara samhället är ett samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. De tre perspektiven, ekonomisk, social/kulturell samt ekologisk, betraktas som likvärdiga och en hållbar utveckling uppstår i överlappningen dem emellan. Ett samhälle kan aldrig bli hållbart om inte alla aspekter av begreppet finns med. En åtgärd som innebär en ekologiskt bra lösning, men som kostar så mycket pengar att den inte kan genomföras, är därför inte hållbar."
Sigtuna kommun är en av Sveriges eko-kommuner. Det innebär i praktiken att de aktivt verkar för en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Kommunen har valt att lägga till demokrati som ett fjärde område i definitionen av den hållbara utvecklingen.
"Ekonomisk hållbarhet, det kan till exempel betyda att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Samhället bör i stället anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål och där vi långsiktigt investerar i dessa resurser.
Ekologisk hållbarhet innefattar allt som rör miljön och naturen. Det är viktigt att bevara den biologiska mångfalden. Vi måste även producera hållbar mat, utan att förstöra och smutsa ner vårt vatten och vår jord. Genom att ändra våra livsstilar kan vi minska den globala uppvärmningen. Det innebär till exempel att vi måste ändra våra resvanor, minska energianvändningen och minska på vårt avfall.
Ett socialt hållbart samhälle innebär att alla individer får sina rättigheter respekterade. Alla ska på lika villkor erbjudas en livsmiljö där de kan tillgodogöra sig kunskap, utvecklas och ha en god hälsa. Vi når dit genom att exempelvis arbeta med antidiskriminering, integration, folkhälsa, mångfald, jämställdhet och barns rättigheter.
Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter samt möjligheten att vara med och bestämma. En ambition i Sigtuna kommun är att invånarna ska ha goda möjligheter till delaktighet i kommunens verksamhet och utveckling samt till dialog i det dagliga mötet med kommunens förtroendevalda. Sigtuna kommun har tagit fram en strategi för att stärka demokratin och öka invånarnas delaktighet."