Transporter

I Sverige står inrikes transporter för ungefär en tredjedel av de svenska utsläppen av växthusgaser. De dominerande utsläppskällorna är personbilstrafiken och tunga lastbilar.

Personbilens funktion och möjligheter har varit en betydande faktor bakom den ekonomiska utveckling som vi haft i västvärlden efter andra världskriget. Bilen har möjliggjort längre resor och ökad rörelsefrihet för många människor. Inom fysisk planering har detta i många fall bidragit till en gles bebyggelsestruktur med långa avstånd mellan olika funktioner, vilket i sin tur har bidragit till negativ miljöpåverkan i form av buller, luftföroreningar och inte minst utsläpp av växthusgaser.

Vägtrafikens klimatpåverkan

Den dominerande källan till den svenska transportsektorns växthusgasutsläpp kommer från vägtrafiken. Cirka 95 procent av utsläppen från inrikes transporter kommer från vägtrafiken. Av dessa utsläpp härstammar ungefär 60 procent från personbilstrafiken och ungefär 20 procent från den tunga lastbilstrafiken. Totalt sett har utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken endast minskat med 7 procent jämfört med år 1990.

Järnvägens klimatpåverkan

Järnvägstrafiken står endast för drygt 2 procent av transportsektorns totala växthusgasutsläpp. På järnvägssidan är det tre delar som står för utsläppen, infrastrukturen inklusive drift och underhåll står för hälften av utsläppen, 40 procent av utsläppen kommer från elproduktionen och resterande del kommer från dieseltåg som främst trafikerar ej elektrifierade järnvägar.

Klimatpåverkan från flyg och sjöfart

Flyg- och sjöfartstrafiken följer samma mönster nämligen att utsläppen från inrikestrafik minskar medan de ökar från utrikestrafik. Utsläppen från inrikesflyget har minskat med ungefär 15 procent och från inrikessjöfart har de minskat med ungefär 30 procent sedan 1990. Däremot har utsläppen från utrikesflyg ökat med 70 procent under samma period och utsläppen från utrikes sjöfart har ökat med 160 procent.

I "Relaterad information" finns en länk till Naturvårdsverkets webbsida om utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter.

Infrastrukturhållningens klimatpåverkan

I infrastrukturhållningen ingår byggande och drift av vägar och järnvägar, flygplatser och hamnar. Byggande, drift och underhåll beräknas stå för
5¬10 procent av de samlade utsläppen från trafik och infrastruktur inom väg- och järnvägssektorn.

Klimatpåverkan från infrastrukturhållningen består i huvudsak av livscykelutsläpp från cement, stål, drivmedelsanvändning i entreprenader till fordon och arbetsmaskiner samt asfalt.

Arbetsfordon och arbetsredskap

Användningen av fossila bränslen i arbetsmaskiner och andra fordon som används i infrastrukturhållningen står för en stor del av växthusgasutsläppen. Som arbetsmaskiner räknas arbetsfordon och arbetsredskap utrustade med förbränningsmotorer, exempelvis traktorer, grävmaskiner och snöskotrar. Arbetsmaskiner används för byggnation och underhåll av vägar, bostäder och lokaler samt för arbete inom industri, jord- och skogsbruk samt fiske. De flesta arbetsmaskiner är dieseldrivna. De största utsläppen kommer från arbetsmaskiner inom industrin samt bygg och anläggning. Dessa sektorer svarar för runt 40 procent av utsläppen. Det motsvarar knappt 7 procent av de totala nationella utsläppen. Utsläppen från arbetsmaskiner har ökat med drygt 30 procent sedan 1990, men ligger sedan 2005 på en relativt stabil nivå.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej