Jordbruk

Jordbrukets klimatpåverkande utsläpp är främst lustgas från odlad mark, koldioxid från mulljordar och metan från idisslande djur och hantering av gödsel. Jordbruket bidrar även till utsläppen genom användning av fossila bränslen till traktorer och andra maskiner och det sker också utsläpp vid tillverkning av mineralgödsel och djurfoder. Växtodling kan däremot ha en positiv inverkan genom upptag av koldioxid och vissa grödor kan även vara alternativ till fossila bränslen.

Metan och lustgas ger störst klimatpåverkan från jordbruket

Av utsläppen inom jordbruket är det metan och lustgas som ger störst klimatpåverkan. I andra samhällssektorerna står koldioxid från användning av fossil energi generellt sett för den största klimatpåverkan. Utsläppen kommer från djurens matsmältning, stallgödsel och jordbruksmarken.

Jordbrukets växthusgasutsläpp motsvarar sammanlagt cirka 12 miljoner ton koldioxid varje år. Utsläppen består av:

  • 7 miljoner ton koldioxidekvivalenter från växtodling och djurhållning, och är främst lustgas från gödsling och gödselhantering, samt metan från djurens matsmältning och gödselhantering.
  • 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter från jordbruksmarkens kolförråd. Till största delen är det koldioxid från så kallade mulljordar på före detta våtmarker.
  • 1 miljon ton koldioxid från energianvändningen i jordbruket. Främst från dieselanvändning i traktorer och arbetsmaskiner, samt eldningsolja för uppvärmning av växthus och spannmålstorkar.
    Källa: Jordbruksverket.

Indirekt orsakar den svenska jordbruksproduktionen även växthusgasutsläpp i andra länder genom användning av importerad mineralgödsel och importerat foder.

Utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn har i stort minskat sedan 1990 fram tills för några år sedan. Minskningen beror främst på minskad djurhållning, framför allt mjölkkor och grisar, och minskad användning av mineralgödsel. Men de senaste åren har utsläppen ökat med några procent per år. Den ökningen beror främst på en ökad användning av mineralgödsel.

I "Relaterad information" finns en länk till Naturvårdsverkets diagram Utsläpp av växthusgaser från jordbruk.

Vår konsumtion behöver minska

Köttkonsumtionen är förknippad med stor klimatpåverkan och djurproduktionen står för cirka 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Den främsta orsaken till de höga växthusgasutsläppen från produktion av kött beror på att det går åt mycket mark för att producera foder.

Av den privata konsumtionen beräknas maten stå för cirka en fjärdedel (2 ton per person) av växthusgasutsläppen i Sverige. Kött är den livsmedelsgrupp som står för den största andelen av den livsmedelsrelaterade klimatpåverkan.

Om utrymmet av växthusgaser fördelas per person behöver vi fram till år 2050 minska vår totala konsumtion från åtta till under två ton växthusgaser per person och år. I den totala konsumtionen ingår bland annat mat, resor och boende.

Viktigt att förhindra matsvinn

Enligt jordbruksverket produceras cirka 400 000 ton mat per år som sen inte lämnar gårdarna i Sverige. Svinnet leder till stora negativa miljöeffekter och resurser försvinner till ingen nytta. Det är viktigt att arbeta för att matsvinn inte uppstår, till exempel genom att hitta en alternativ användning av livsmedel som inte uppfyller marknadens krav på storlek och form. Miljönyttan av att återanvända eller återvinna mat kan inte uppväga den miljöbelastning som uppstått när maten produceras. Andra alternativ är att återanvända produkten exempelvis som djurfoder eller att försöka återvinna energin och näringen.

Begränsad klimatpåverkan

Betande djur har stor betydelse för andra miljömål som till exempel biologiskt mångfald och öppna landskap vilket måste vägas mot djurhållningens negativa aspekter ur klimatsynpunkt.

Djurhållning kan vara ett effektivt sätt att använda mark som inte lämpar sig för växtodling. Gräsmarkernas, till exempel naturbetenas, betydelse som kolsänka har därför uppmärksammats.

Jordbrukssektorn är en livsnödvändig verksamhet men all jordbruksverksamhet, växtodling liksom djurhållning, innebär klimatpåverkande utsläpp.

Energieffektivisering av produktionen

En energieffektivare produktion är något som hela samhället tjänar på, inte minst ur ett klimatperspektiv. Jordbruksverket menar att det finns en stor potential i energieffektivisering inom jordbrukssektorn. Genom förändringar kan företagare spara 5-15 procent av energin. Det som krävs är en minskad användning av insatsmedel i form av handelsgödsel, el, diesel och olja.

I "Relaterad information" finns en länk till Jordbruksverkets webbsida Miljö och klimat.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej