Energi

Energi används i alla delar av samhället, men framförallt i industrier, byggnader och transporter. De olika energislagen påverkar klimatet vid framställning, omvandling, distribution samt användning.

All förbränning ger upphov till koldioxid

Vid all förbränning bildas koldioxid. Förbränning av fossila bränslen som olja, kol, torv och naturgas är den största källan till utsläpp av koldioxid i Sverige.

Koldioxid bildas även vid förbränning av biobränslen. Biobränslen framställs ur biomassa och släpper ut lika mycket koldioxid vid förbränning som växterna tog upp under sin tillväxt. Därför räknar man inte med några nettoutsläpp av koldioxid vid förbränning av biobränslen, under förutsättning att biobränslena tas ut på ett sådant sätt att inte skogs- eller jordbruksmarkens produktionsförmåga hotas.

Användandet av fossila bränslen i Sverige

Användningen av fossila bränslen står för drygt 30 procent av Sveriges totala energianvändning. Fordonsbränsle utgör idag den absolut största delen av den slutliga användningen av oljeprodukter i Sverige. Sedan 1970-talet har dock användningen av oljeprodukter i Sverige mer än halverats. Det är främst användningen av eldningsoljor som minskat, i synnerhet på villamarknaden.

Produktion av förnybara energikällor i Sverige

Förnybara energikällor som vindkraft, vattenkraft, solkraft och biobränslen stod 2013 för drygt 35 procent av den totala energiproduktionen. Energi från biobränslen, som främst används inom fjärrvärmesektorn och industrin, utgjorde knappt 65 procent av all förnybar energi i Sverige samma år. Vattenkraften stod då för 30 procent av den förnybara energin och vindkraften 5 procent. Vindkraftens elproduktion har ökat kraftigt under de senaste åren och har mer än tredubblats sedan 2010.

Förnybara energikällor ger inte upphov till utsläpp av växthusgaser under användningsfasen. Tillverkning, transport och nedmontering av anläggningarna genererar dock utsläpp av växthusgaser.

Läs mer på sidan "Främja fossilfritt, klimatsmart energi" om hur den fysiska planeringen kan bidra till att gynna en utbyggnad av förnybara energikällor.

Utsläpp av växthusgaser från el- och värmeproduktion

Utsläppen av växthusgaser från el- och värmesektorn i Sverige är generellt låga eftersom produktionen till största delen baseras på vattenkraft, kärnkraft och biobränslebaserad fjärrvärme. Produktionen av el- och fjärrvärme stod för 12 procent av de totala utsläppen av växthusgaser 2014. Energibehovet för uppvärmning styrs i hög grad av vädret. Användningen av fossila bränslen som extrabränsle vid kallt väder är den största anledningen till el- och fjärrvärmeproduktionens utsläppsvariationer mellan åren.

Utsläpp av växthusgaser från industrin

Industrins utsläpp av koldioxid står för en knapp fjärdedel av Sveriges totala utsläpp. De största utsläppen kommer från järn- och stålindustrin, mineralindustrin samt raffinaderier. Utsläppen från industrin består av direkta utsläpp från industrins tillverkningsprocesser, utsläpp från förbränning av bränslen inom industrin samt diffusa utsläpp.

Industrins utsläpp av växthusgaser har minskat med totalt 24 procent sedan 1990. Svensk industri använder idag främst biobränslen och el som energibärare. Fossila bränslen, som oljeprodukter, kol, koks och naturgas, svarade under 2013 för 23 procent av industrins energianvändning.

Framtidsspaning

Framtidens energiproduktion kommer med all sannolikhet ha en högre diversitet av källor såväl som producenter. Sol, vind och bioenergi kommer stå för en allt större andel av energiproduktionen.
Elnätet i olika länder kopplas i allt högre grad ihop till internationella elnät som möjliggör att energi kan produceras långt ifrån konsumenterna. Samtidigt pågår en utveckling där privatpersoner och företag både producerar och konsumerar energi under olika tidpunkter på dygnet, så kallade prosumenter. Effektstyrning blir allt viktigare och därmed blir lagring av energi en fortsatt central fråga i framtiden.

Teknikutvecklingen inom energieffektivisering gör stora framsteg. Utvecklingen av så kallade plushus – som bidrar till energiförsörjningen – innebär en ny möjlighet att ta tillvara energi. Spillvärme från industrier utnyttjas mer och mer. Energieffektiviseringen är dock väldigt beroende av hur användningen av tekniken återspeglas i våra vanor. Användandet av fler energislukande produkter i våra hem riskerar till exempel att äta upp den effektivisering som tekniken möjliggör.

I "Relaterad information" finns en länk till Naturvårdsverkets webbplats med mer information och statistik över utsläpp av växthusgaser från olika sektorer. Här hittar du även en länk till Energimyndighetens webbplats. Energimyndigheten sammanställer regelbundet statistik över energiläget i landet.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej