Klimatsmarta strukturer på tätorts- och stadsdelsnivå

Klimatsmarthet på tätortsnivå handlar om att ge förutsättningar för att gå, cykla och åka med kollektiva transportsystem. Det handlar om bebyggelsens struktur, en god blandning av funktioner och om människors beteenden. Vad som är klimatsmart fysisk struktur varierar sannolikt i orter och bygder av olika storlek och typ.

Att tänka på i översiktsplaneringen:

  • Studera in- och utpendling och var det finns potentialer att öka det kollektiva resandet.
  • Studera hur anslutningar fungerar i gång- och cykelnät mellan olika målpunkter till och från kollektivtrafiken. Förenkla byten mellan cykel-, gång- och kollektivtrafik. Utveckla kompletterande system till kollektivtrafiken, exempelvis elcyklar och samåkningsplatser.
  • Studera hur befolkningen rör sig inne i staden.
  • Ny bebyggelse bör i första hand ske inom dagens tätortsområde för att undvika att tätortens yta ökar, men utan att miljön förlorar attraktionskraft.
  • All ny bebyggelse planeras så att man samtidigt säkrar god kollektivtrafikförsörjning och goda möjligheter att gå och cykla.
  • Koncentrera ny bebyggelse till hållplatslägen. Bygg tätast närmast hållplatsen. Placera verksamheter med många besökare nära buss och tåg. Placera arbetsplatser där det finns kollektivtrafik.
  • Studera kvartersstorlek och hur gatunät hänger ihop, grad av fotgängar- och cykelvänlighet.
  • Minska utrymme och framkomlighet för biltrafik och öka tryggheten i att röra sig i gatumiljön. Ge mer plats till gång-, cykel- och kollektivtrafik samt ny bebyggelse.

Korta avstånd

Många städer har utvecklats genom att de vuxit utåt. Det har lett till större avstånd och ett ökat bilberoende. Att förtäta ses som en strategi för att kunna bygga men utan att staden breder ut sig och tar värdefull mark i anspråk och därmed ökar avstånd till olika funktioner. Det handlar om hur man förtätar i den befintliga bebyggelsen och/ eller adderar nya stadsdelar till den befintliga orten. Ny bebyggelse bör planeras så att det fungerar att gå och cykla och att resandeunderlaget för kollektivtrafiken förstärks.

Avståndet mellan olika målpunkter, som avståndet och restiden mellan bostads och arbetsplats påverkar valet av transporter. Lokal tillgänglighet är av betydelse, som exempelvis avstånd från bostad till butik. Livsmedelsbutiker är bland de mest frekvent besökta målpunkterna. Avståndet till butikerna har ökat, både i tätorterna och på landsbygden de senaste årtiondena.

Ett finmaskigt gatunät ger möjlighet till olika vägval och därmed variation. Kortare kvarter ökar rörelserna mellan olika gator och ger både upplevda och verkligt kortare avstånd. Gators utformning har stor betydelse för trafiksäkerheten och för gående och cyklisters upplevda säkerhet. En ökad mängd folk som rör sig i staden bidrar också till ökad säkerhet och jämställdhet.

Hur mycket var och en av oss påverkar klimatet handlar om invanda beteenden. Det handlar om att främja en struktur som underlättar ett klimatvänligt beteende.

Betydelse för mikroklimatet

På tätorts- och stadsdelsnivå har andelen hårdgjord och bebyggd markyta betydelse för lokalklimatet genom värmeackumulering främst sommartid. Det kan innebära avsevärd energianvändning i syfte att få ett stabilt inomhusklimat i lokaler och bostäder. Bebyggelsens rumsliga organisering och täthet liksom mellanrummens form påverkar mikroklimatet på så sätt att täta stadsmiljöer med slutna stadsrum generellt bidrar till högre medeltemperatur utomhus. Grönytor har en positiv inverkan på temperatur, vind och luftfuktighet. Grönytorna har också en betydande roll för att hantera dagvatten.

Plats för framtidens energilösningar

Planera för energilösningar i ett tidigt skede. Olika energilösningar kan stödjas genom att till exempel ta med fjärrvärme i översiktsplanen eller att man planerar för platser för laddningsstationer för elbilar och elcyklar.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej