På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Så fungerar Planbestämmelsekatalogen

Granskad: 

Boverkets Planbestämmelsekatalog är en exempelsamling som är uppbyggd enligt Boverkets föreskrifter (2020:5) om detaljplan och Boverkets allmänna råd (2020:6) om redovisning av reglering i detaljplan. Katalogens syfte är att tydliggöra hur planbestämmelser ska skrivas och struktureras för att fungera i digitala sammanhang.

Planbestämmelsekatalogens syfte är att tydliggöra hur planbestämmelser ska skrivas och struktureras för att informationen ska kunna återanvändas, överföras mellan olika IT-system och tillgängliggöras nationellt. I katalogen anges varje gällande planbestämmelse med en unik bestämmelsekod. Bestämmelsekoden är den direkta kopplingen mellan katalogen och Boverkets föreskrifter om detaljplan och den är nödvändig för att den digitala hanteringen ska fungera. Alla planbestämmelser har också ett unikt UUID, som används vid överföring mellan olika IT-system.

Planbestämmelsekatalogen är en exempelsamling för planbestämmelser och det finns inget krav på att följa katalogen. Reglering i detaljplanering måste dock följa plan- och bygglagen, PBL, och Boverkets föreskrifter om detaljplan. Det finns även en generell rekommendation i form av Boverkets allmänna råd om redovisning av reglering i detaljplan. Genom att följa katalogen så uppfylls kraven i både PBL, föreskrifterna och rekommendationerna i de allmänna råden.

Planbestämmelsekatalogen innehåller planbestämmelser som rekommenderats i allmänna råd och vägledningar av Boverket och motsvarande ansvariga myndigheter sedan år 1949. Äldre bestämmelser presenteras med information om under vilken tidsperiod de har rekommenderats.

Specifikationen för detaljplan

Planbestämmelsekatalogen ger tillsammans med den nationella specifikationen för detaljplan, som Lantmäteriet ansvarar för, förutsättningar för att överföra detaljplaneinformationen mellan olika IT-system. Exempel på sådan överföring är från kommunen till den nationella plandatabasen som lantmäteriet håller på att utveckla. Tillsammans ger de också förutsättning för att utveckla nationella e-tjänster som använder detaljplaneinformation och för att digitalisera plan- och bygglovsprocessen.

Detaljplaneinformation ska vara anpassad så att den går att överföra enligt den nationella specifikationen för detaljplan. Detta då digital detaljplaneinformation måste kunna tillgängliggöras på en europeisk nivå, enligt de krav som följer av EU:s INSPIRE-direktiv och som finns reglerat i lag (2010:1767) om geografisk miljöinformation och förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation, från och med 2022. Om kommunen inte väljer att tillgängliggöra sin planinformation enligt den nationella specifikationen bär kommunen själv ansvar för att informationen följer regelverket i INSPIRE.

Läs mer om den nationella specifikationen för detaljplan under rubriken ”På andra webbplatser i ”Relaterad information”.

Planbestämmelsekatalogen innehåller samtliga rekommenderade planbestämmelser

Planbestämmelsekatalogen innehåller alla de planbestämmelser som Boverket i föreskrifterna om detaljplan föreskriver att kommuner kan använda vid planläggning av nya detaljplaner. Katalogen innehåller även alla tidigare bestämmelser som rekommenderats i vägledningar av Boverket och motsvarande ansvariga myndigheter sedan år 1949 och framåt. Den som har behov av information om vad som regleras i en äldre stads- eller byggnadsplan eller detaljplan kan i katalogen hitta

Många detaljplaner innehåller planbestämmelser som har formulerats fritt av kommunen. Om du inte hittar den bestämmelse du söker i katalogen kan det vara en sådan bestämmelse.

Planbestämmelsekatalogen kan användas på olika sätt

Planbestämmelsekatalogen kan användas för att göra nya detaljplaner, för att tolka befintliga detaljplaner eller vid digitalisering av befintlig detaljplaneinformation.

Välja lämpliga planbestämmelser

Kommunen kan använda Planbestämmelsekatalogen för att välja planbestämmelser då en ny detaljplan ska tas fram.

De planbestämmelser som används i en detaljplan måste ha lagstöd i plan- och bygglagen. Lagens fjärde kapitel anger uttömmande vad som kan regleras. Boverket har tolkat detta och gjort en mer detaljerad reglering i Boverkets föreskrifter om detaljplan. Föreskrifterna är bindande regler om detaljplanens reglering och om detaljplanens digitala information. I katalogen ger Boverket exempel på bestämmelseformuleringar som har stöd i PBL och i föreskrifterna.

Tolka äldre planbestämmelser

Detaljplaners giltighet är inte begränsad i tiden. De gäller tills de ersätts, ändras eller upphävs. Äldre planer och planbestämmelser ska enligt praxis tolkas enligt de regler som gällde då planerna togs fram. Äldre bestämmelser presenteras därför i Planbestämmelsekatalogen med information om under vilken tidsperiod de har rekommenderats. Bestämmelserna anges med information om vilka beteckningar och bestämmelseformuleringar som rekommenderades tillsammans med de förklaringar och vägledande texter som ursprungligen fanns. För vissa tidsperioder presenteras bestämmelserna med information om vilket lagstöd som gällde för bestämmelsen.

Digitalisera befintlig detaljplaneinformation

Många kommuner har behov av att överföra information från analoga detaljplaner till en databas. Syftet är ofta att effektivisera det interna arbetet och att kunna utveckla efterfrågade e-tjänster exempelvis för bygglovsansökningar och andra frågor om markanvändning.

Som stöd för tolkning vid digitalisering av äldre bestämmelseinformation har samtliga äldre planbestämmelser, i den mån det varit möjligt, härletts till en eller flera idag gällande bestämmelser.

E-tjänsten

Boverket har publicerat innehållet i Planbestämmelsekatalogen som en e-tjänst som gör det möjligt att söka och filtrera fram planbestämmelser.

I e-tjänsten är det möjligt att göra breda sökningar, filtreringar för att få ett snävare resultat och att söka efter enskilda bestämmelseformuleringar.  Varje filtreringsmöjlighet är markerad med ett frågetecknen som ger kort information om filtreringen.

Genom att på söksidan välja Pågående under ”Välj ett tidsintervall” så visas de beteckningar och planbestämmelser som rekommenderas just nu, det vill säga de bestämmelser som ska användas när nya detaljplaner tas fram. Välj här vilken bestämmelsetyp som är söks. Var uppmärksam på att det finns två flikar att växla mellan, en för textbeteckningar och en för symbolbeteckningar. Beroende på vilken flik som är vald så visas de textbeteckningar alternativt de symbolbeteckningar som ger träffar för den filtrering som gjorts. I sökrutan är det möjligt att söka på enskilda ord som förekommer i någon bestämmelseformulering, en bestämmelsekod eller ett UUID. Sökningen görs bara på den bestämmelsetyp som är vald.

Planbestämmelsekatalogens struktur

Planbestämmelsekatalogen innehåller information om Användningsbestämmelser och Egenskapsbestämmelser som har stöd i Boverkets föreskrifter om detaljplan och följer Boverkets allmänna råd om redovisning av reglering i detaljplan. Föreskrifterna om detaljplan anger att planbestämmelserna ska vara indelade i kategorier och underkategorier. För användningsbestämmelser finns det bara kategorier medan egenskapsbestämmelser har både kategorier och underkategorier. Dessutom innehåller katalogen samtliga tidigare rekommenderade bestämmelser.

I Planbestämmelsekatalogen anges, för varje enskild bestämmelse, också för vilken användningsform bestämmelsen ska tillämpas. Användningsformerna är allmän plats, kvartersmark och vattenområde. Under vissa tidsperioder har även planområde angetts som användningsform vilket det inte gör idag.

Användningsbestämmelser för allmän plats är under vissa tidsperioder uppdelade i kommunalt och enskilt huvudmannaskap.

För varje bestämmelse anges beteckning och bestämmelseformulering med eventuella variabler. Information anges också om när bestämmelsen började gälla. För användningsbestämmelserna anges också den färg som rekommenderats vid redovisning på plankartan.

I Planbestämmelsekatalogen finns ett fritextval för de flesta typerna av planbestämmelser. Detta är avsett för fri formulering av bestämmelsen i de fall den bestämmelse som behövs inte finns med i katalogen. Används fritextvalet är det viktigt att tänka på att en sådan bestämmelse inte blir sökbara på samma sätt som andra bestämmelser. Använder man fritextvalet är det också viktigt att överväga om den bestämmelse man har formulerat verkligen har lagstöd.

I de fall det finns utrymme för att i bestämmelseformuleringen ange värden av olika slag eller att formulera text anges detta med klammertecken. Exempelvis kan Lägsta nockhöjd är [höjd:decimaltal] meter [text:text] få följande lydelse: Lägsta nockhöjd är 12,5 meter för huvudbyggnad.

En bestämmelse kan ha stöd i flera paragrafer i fjärde kapitlet PBL och kan därför under vissa tidsperioder vara angiven flera gånger i Planbestämmelsekatalogen under olika kategorier med olika lagstöd. På allmän plats kan en bestämmelse exempelvis förekomma både inom kommunalt och enskilt huvudmannaskap. En bestämmelse kan också förekomma både inom allmän plats, kvartersmark och vattenområde.

I Planbestämmelsekatalogen finns rubrikerna ”Börjar gälla” och ”Slutar gälla”. De datum som redovisas här anger när bestämmelsen rekommenderats av Boverket eller dess föregångare. Om en sådan bestämmelsen finns i en plan så gäller alltså bestämmelsen även om Boverket inte längre rekommenderar att den används idag.

Varje bestämmelse har en unik bestämmelsekod. Bestämmelsekoden stämmer överens med och är kopplad till Boverkets föreskrifter om detaljplan. Bestämmelsekoden är uppbyggd av förkortningar och kan exempelvis se ut så här – DP_KM_Eg_Utnytt_StorstaAreaKvm. Bestämmelsekoderna innehåller både stora och små bokstäver, men de förblir unika även om de skrivs med endast små bokstäver. Varje bestämmelse har också en unik identifierare, UUID.

Vid digitalisering av äldre planer kan det förekomma planbestämmelser som idag anses vara olämpliga, bestämmelser som saknade lagstöd eller bestämmelser som inte kan ersättas av en nu gällande bestämmelse från Planbestämmelsekatalogen. I sådana fall bör en särskild post i katalogen väljas som medger att bestämmelsen oförändrad överförs till den digitala planen. Sådana finns för varje enskild kategori eller underkategori.

Enligt Boverkets föreskrifter om detaljplan ska reglering i en detaljplan vara punkt-, linje-, yt- eller volymbaserad. I Planbestämmelsekatalogens finns detta under rubriken Geometrityp.

Planbestämmelsekatalogen innehåller inga enskilda poster med beteckningar för att redovisa tredimensionalitet och inte heller några beteckningar för tidsbegränsade användningar.

Användningsbestämmelser och egenskapsbestämmelser

I Planbestämmelsekatalogen är användningsbestämmelser och egenskapsbestämmelser kategoriserade på samma sätt som i Boverkets föreskrifter om detaljplan.

Om de förslag till preciseringar som anges i Planbestämmelsekatalogen inte passar till det som ska regleras finns det möjlighet att välja en post i katalogen som medger ett fritextval. Väljes fritextval ska det övervägas om det som regleras är lämpligt att reglera och om det finns lagstöd för bestämmelsen. Det bör även observeras att sökbarheten på en fritt formulerad bestämmelse blir sämre.

Planbestämmelser enligt äldre regler och vägledningar

Även äldre planbestämmelser presenteras enligt bestämmelsetyperna användningsbestämmelser och egenskapsbestämmelser men här finns också bestämmelsetyperna administrativa bestämmelser och övergångsbestämmelser.

Planbestämmelserna anges också med information om vilka beteckningar och bestämmelseformuleringar som rekommenderades tillsammans med de förklaringar och vägledande texter som de ursprungligen har presenterats med. Under vissa tidsperioder anges även lagstöd för bestämmelsen.

Som stöd för tolkning vid digitalisering av äldre bestämmelseinformation har samtliga äldre planbestämmelser härletts till en eller flera idag gällande bestämmelser eller till en bestämmelse som medger att den ursprungliga bestämmelsen förs över oförändrad. Även alla äldre bestämmelser har ett UUID, en unik identifierare.

Versionshantering av planbestämmelser

Det finns två typer av ändringar, juridiska och redaktionella, som kan påverka innehållet i Planbestämmelsekatalogen och användningen av katalogen på olika sätt.

Juridisk ändring

En juridisk ändring är till exempel en ändring som behöver göras på grund av en lagändring eller rättspraxis. När det görs en juridisk ändring som påverkar en bestämmelse kommer denna bestämmelse att ersättas av en ny.

Den bestämmelse som ersätts av den nya bestämmelsen får ett datum i kolumnen ”Slutar gälla”, som anger när bestämmelsen upphört att gälla.

Den nya bestämmelsen får ett nytt UUID, en ny bestämmelsekod och ett nytt datum i kolumnen ”Börjar gälla”. I kolumnen ”Slutar gälla” anges ”pågående”.

Bestämmelsen som ersätts med en ny får en koppling till den nya bestämmelsen genom kolumnen ”Idag används denna bestämmelse istället” där den nya bestämmelsens bestämmelsekod anges. När planbestämmelserna kopplas samman autogenereras även en länkning till UUID i kolumnen ”Kommentarer” samt datum då länkningen gjordes.

Kolumnen ”Ersätts av” innehåller de planbestämmelser (UUID) som kommer att ersätta bestämmelsen.

Kolumnen ”Ersätter” innehåller de planbestämmelser (UUID) som kommer att ersättas av den bestämmelsen.

Kolumnen ”Redigerad” visar det datum då bestämmelsen senast redigerades.

Redaktionell ändring

Med redaktionell ändring avses korrigeringar av stavfel och liknande. Görs en redaktionell ändring behåller bestämmelsen samma UUID och en kommentar och ett datum läggs till i kolumnen ”Kommentarer”. Kommentaren inleds med i vilken kolumn som ändringen är gjord och vad som har uppdaterats.

Kolumnen ”Redigerad” visar det datum då bestämmelsen senast redigerades.

Uppdateringar av Planbestämmelsekatalogen

Informationen i Planbestämmelsekatalogen uppdateras när det sker lagändringar eller med anledning av ny rättspraxis.  Katalogen uppdateras max två gånger om året.

Informationen är tillgänglig som öppna data

Planbestämmelsekatalogen finns, förutom via e-tjänsten, även tillgänglig via ett test-API. API:et och övrig öppna data innehåller samma information som finns publicerat i e-tjänsten.

Informationen i katalogen är tillgänglig som öppna data i tre format:

  • xml via test-API
  • json via test-API
  • Excel

Test-API:et är ett öppet gränssnitt utan krav på registrering. Genom att använda test-API:et godkänner användaren de villkor som framgår av användarvillkoren. I den tekniska beskrivningen finns instruktioner för hur test-API:et används.

Läs mer om öppna data om planbestämmelser under ”Relaterad information”.

Vad är öppna data och API

I korthet är öppna data sådan information som finns tillgänglig att återanvända och vidareutnyttja utan andra förbehåll än källangivelse. Det handlar här om data från Boverket som kan föras över digitalt från maskin till maskin via ett programmeringsgränssnitt som kallas API.

API:er (Application Programming Interface) kan bearbetas och till exempel användas för att bygga appar för smarta telefoner eller nya webbtjänster. Det kan också användas av programvaruleverantörer som gör ritprogram för detaljplaner för att snabbare och smidigare revidera sina program när Planbestämmelsekatalogen uppdateras.

Frågor och synpunkter

Boverket tar emot frågor om och synpunkter på Planbestämmelsekatalogens e-tjänst och dess innehåll via e-postadressen: registraturen@boverket.se.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen