På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Hantering av bygglovsbefriade åtgärder i detaljplan

Vid planläggning kan kommunen behöva ta hänsyn till bygglovsbefriade åtgärder. Det gäller särskilt de lovbefriade åtgärder som inte behöver följa detaljplanen.

I plan- och bygglagen, PBL, och i plan- och byggförordningen, PBF, anges en grundläggande lovplikt för vissa åtgärder, som byggnader, tillbyggnader och andra anläggningar än byggnader, såsom plank och parkeringsplatser. Från denna grundläggande lovplikt finns det ett antal undantag, så kallade bygglovsbefriade åtgärder. Vissa av reglerna om bygglovsbefrielse gäller dock inte inom vissa typer av områden och i vissa fall kan lovplikten återinföras med planbestämmelse i detaljplan. Flera av de åtgärder som är lovbefriade måste ändå följa detaljplanens bestämmelser, medan andra inte behöver göra det.

Vid planläggning behöver kommunen veta vad och hur mycket som kan komma att byggas utöver det som regleras i detaljplanen. Det är därför väsentligt att känna till vilka bygglovsbefriade åtgärder som finns.

Den här texten redovisar kort hur och när lovbefrielserna gäller. Texten går igenom de bygglovsbefriade åtgärderna dels utifrån vilka som inte behöver följa detaljplan och i vilka fall det är möjligt att återinföra lovplikten i detaljplanen, dels utifrån vilka som ska följa detaljplan och hur kommunen då kan hantera dem vid planläggningen.

Här kan du läsa mer om lovplikt och bygglovsbefriade åtgärder.

Bygglovsbefriade åtgärder och utökad lovplikt

I vissa fall går det att genom planbestämmelser återinföra lovplikten för bygglovsbefriade åtgärder. Möjligheterna att återinföra lovplikt beror på typen av åtgärd och vilken karaktär området eller byggnadsverket som åtgärden ska utföras i eller på har. Det kan handla om ett område eller byggnadsverk som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt enligt 8 kap. 13 § PBL, så kallat 8:13-område eller 8:13-byggnad. Det kan även handla om områden som utgör en värdefull miljö men också om områden utan utpekade värden.

Här kan du läsa mer om att utöka lovplikten.

För vissa åtgärder gäller inte lovbefrielse om åtgärden ska utföras inom 8:13-områden eller på 8:13-byggnader. Ibland gäller inte heller lovbefrielse inom eller i anslutning till områden av riksintresse för totalförsvaret, om det gäller flygplatser eller övnings- och skjutfält. I dessa situationer behöver kommunen därför inte återinföra lovplikt i detaljplanen.

Hur vet man om planen gäller en 8:13-byggnad, ett 8:13-område eller en värdefull miljö?

Det är byggnadens eller bebyggelseområdets värden som avgör om något är en 8:13-byggnad eller ett 8:13-område. Områden som innehåller värden, men där värdena inte kan anses vara lika höga som för ett 8:13-område, kan kommunen bedöma vara en värdefull miljö.

Det behövs alltså inget utpekande i förväg, men för att underlätta för såväl den enskilde som byggnadsnämndens handläggare är det dock lämpligt att kommunen tar fram ett material som visar vilka byggnader och bebyggelseområden som kommunen bedömer är särskilt värdefulla. Detta material är dock inte juridiskt bindande. Byggnadsnämnden måste därför i varje enskilt fall ta ställning till om en viss byggnad eller ett visst område är särskilt värdefullt.

Kommunen kan för sin bedömning behöva använda befintliga underlag av olika slag eller ta fram nya underlag. Det kan exempelvis vara kulturmiljöprogram, byggnadsinventeringar eller ställningstaganden i översiktsplanen. Om ett område är av riksintresse för kulturmiljövården tyder det på att området är ett särskilt värdefullt område.

Om en byggnad eller ett bebyggelseområde omfattas av bestämmelser om skydd av kulturvärden eller rivningsförbud så får frågan anses vara avgjord. Detta eftersom sådana bestämmelser enbart får omfatta sådan särskilt värdefull bebyggelse.

När en sådan planbestämmelse inte finns kan kommunen som underlag för sin bedömning använda olika typer av material som till exempel kulturmiljöprogram, byggnadsinventeringar eller ställningstaganden i översiktsplanen. En bedömning om en viss byggnad eller ett visst område är särskilt värdefullt måste dock göras i varje enskilt fall.

Här kan du läsa mer om bestämmelser om kulturvärden.

Åtgärder som inte behöver följa detaljplan

Vissa bygglovsbefriade åtgärder behöver inte följa gällande detaljplan. Det innebär att de kan uppföras eller utföras till exempel på mark som inte får bebyggas enligt detaljplanen, utöver högsta utnyttjandegrad eller i strid mot utformningsbestämmelser. Kommunen behöver därför vid detaljplaneläggning vara medveten om de olika åtgärderna och hur de kan påverka lämplighetsbedömningen.

Attefallshus

Ett attefallshus är en bygglovsbefriad komplementbyggnad eller komplementbostadshus till ett en- eller tvåbostadshus. Det får vara högst 30 m2 och högst 4 meter högt. Det får inte uppföras närmare gräns än 4,5 meter utan grannes medgivande.

För attefallshus gäller:

  • Attefallshus behöver inte följa detaljplanen.
  • Inom 8:13-områden får attefallshus inte byggas.
  • Inom eller i anslutning till områden av riksintresse för totalförsvaret, om det gäller flygplatser eller övnings- och skjutfält får attefallshus i form av komplementbostadshus inte byggas.
  • Inom 30 meter från en järnväg får attefallshus inte byggas.
  • Inom område som utgör värdefull miljö kan kommunen återinföra lovplikt med en planbestämmelse.

Tillbyggnad 15 m2

För en tillbyggnad på högst 15,0 m2 på ett en- eller tvåbostadhus krävs inte alltid bygglov. Tillbyggnaden får inte placeras närmare gräns än 4,5 meter utan grannes medgivande.

För sådan tillbyggnad om högst 15 m2 gäller:

  • Tillbyggnaden behöver inte följa detaljplanen.
  • Inom 8:13-områden och på 8:13-byggnader får en sådan tillbyggnad inte göras.
  • Inom eller i anslutning till områden av riksintresse för totalförsvaret, om det gäller flygplatser eller övnings- och skjutfält får en sådan tillbyggnad inte utföras.
  • Inom område som utgör värdefull miljö kan kommunen återinföra lovplikt med planbestämmelse.

Takkupor

Under vissa förutsättningar får det uppföras högst två takkupor på ett en- eller tvåbostadshus utan bygglov. Takkuporna får uppta högst halva takfallet och de får inte innebära något ingrepp i den bärande konstruktionen.

För sådana takkupor gäller:

  • Takkuporna behöver inte följa detaljplan.
  • Inom 8:13-områden och på 8:13-byggnader får sådana takkupor inte utföras.
  • Inom område som utgör värdefull miljö kan kommunen återinföra lovplikt med planbestämmelse i detaljplan.

Inreda ytterligare bostad

Det är möjligt att inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus utan bygglov.

För inredande av ytterligare en bostad gäller:

  • Åtgärden behöver inte följa detaljplan.
  • Inom 8:13-områden och i 8:13-byggnader får inredande av ytterligare en bostad inte utföras.
  • Inom eller i anslutning till områden av riksintresse för totalförsvaret, om det gäller flygplatser eller övnings- och skjutfält får inredande av ytterligare en bostad inte utföras.
  • Inom område som utgör värdefull miljö kan kommunen återinföra lovplikt med planbestämmelse.

Friggebod

En friggebod är en bygglovsbefriad komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus. En friggebod får vara högst 15 m2 och 3 meter hög. Den får inte uppföras närmare gräns än 4,5 meter utan grannes medgivande.

För friggebod gäller:

  • Friggebodar behöver inte följa detaljplan.
  • Inom område som utgör värdefull miljö kan kommunen återinföra lovplikt med planbestämmelse.

Skyddad uteplats med mur eller plank

En skyddad uteplats med mur eller plank vid en- eller tvåbostadhus kan anordnas utan bygglov. Det gäller om muren eller planket uppförs inom 3,6 meter från bostadshuset, inte är högre än 1,8 och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter utan grannes medgivande.

För sådan skyddad uteplats med mur eller plank gäller:

  • Den skyddade uteplatsen med mur eller plank behöver inte följa detaljplan.

Skärmtak

Att bygga ett eller flera skärmtak till en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra små byggnader får göras utan bygglov. Det gäller skärmtak över uteplats, altan, balkong eller entré om den sammanlagda arean inte överskrider 15 m2. De får inte placeras närmare gräns än 4,5 meter utan grannes medgivande.

För sådana skärmtak gäller:

  • Skärmtaken behöver inte följa detaljplan.

Altan

En altan kan på grund av sin utformning i vissa fall kräva bygglov. En sådan altan som görs till ett en- och tvåbostadshus eller ett komplementbostadshus kan i vissa fall byggas utan bygglov. Den måste vara en uteplats på marken, får byggas högst 3,6 meter från bostadshuset och får inte vara högre än 1,8 meter över marken. Den får inte placeras närmare gräns än 4,5 meter utan grannens medgivande.

För sådana altaner gäller:

  • Altanen behöver inte följa detaljplan.
  • Inom 8:13-områden och till 8:13-byggnader får en sådan altan inte utföras.

Åtgärder som behöver följa detaljplan

Vissa bygglovsbefriade åtgärder ska följa gällande detaljplan. Det innebär att kommunen i detaljplan kan reglera även sådant som sedan inte prövas med bygglov. Kommunen kan förbjuda exempelvis balkonger eller reglera utformning på sådana eller ange färgsättning för att styra hur de bygglovsbefriade åtgärderna ska genomföras. Kommunen kan därmed även hindra mindre lämpliga placeringar och utformningar genom egenskapsbestämmelser. Om åtgärder utförs i strid mot detaljplanebestämmelser kan kommunen ingripa med tillsyn och kräva rättelse.

Liten tillbyggnad som exempelvis balkong eller burspråk

Att göra en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel på en- och tvåbostadshus får under vissa förutsättningar genomföras utan bygglov. En sådan liten tillbyggnad får inte vidtas närmare gräns än 4,5 meter utan grannes medgivande.

För sådan liten tillbyggnad gäller:

  • Åtgärden måste följa detaljplan.
  • Inom 8:13-områden och på 8:13-byggnader får tillbyggnaden inte utföras.
  • Kommunen har möjlighet att återinföra lovplikten med planbestämmelse i detaljplan oavsett typ av miljö.

Fasadändring på en- och tvåbostadshus

För en- och tvåbostadshus är det möjligt att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnaden eller områdets karaktär utan bygglov.

För sådan fasadändring gäller:

  • Fasadändringen måste följa detaljplan.
  • Kommunen har möjlighet att återinföra lovplikten med planbestämmelse i detaljplan oavsett typ av miljö.

Fasadändring på andra byggnader än en- och tvåbostadhus

För andra byggnader än en- och tvåbostadshus är det möjligt att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial på fasad eller tak som vetter mot kringbyggd gård utan bygglov.

För sådan fasadändring gäller:

  • Fasadändringen måste följa detaljplan.
  • Inom 8:13-områden och på 8:13-byggnader får fasadändringen inte utföras.
  • Kommunen har möjlighet att återinföra lovplikten med planbestämmelse i detaljplan oavsett typ av miljö.

Tillfälliga mindre byggnader på allmän plats

Under vissa förutsättningar får tillfälliga mindre byggnader på allmän plats uppföras utan bygglov. Byggnaden måste placeras på mark som kommunen äger. Den får vara placerad på marken i högst tre månader och byggnaden får vara högst 15 m2 och 3 meter hög. Exempel på tillfälliga mindre byggnader är valstugor, informationsbyggnader eller byggnader för försäljning av mat, dryck och liknande.

För sådana byggnader gäller:

  • Byggnaderna måste följa detaljplan.

Väderskydd för kollektivtrafik

Under vissa förutsättningar får fristående väderskydd för kollektivtrafiken uppföras utan bygglov. Väderskydden får vara högst 15 m2 och 3 meter hög och inte stå i direkt anslutning till ett annat väderskydd.

För sådana väderskydd gäller:

  • Väderskydden måste följa detaljplan.
  • Inom 8:13-områden får väderskydden inte uppföras.

Solfångare och solcellspaneler

Solfångare och solcellspaneler kan på grund av sin utformning i vissa fall kräva bygglov. Det är dock i vissa fall möjligt att på en byggnad montera solfångare och solcellspaneler som följer byggnadens form utan bygglov. Det gäller även om byggnadens yttre utseende påverkas avsevärt.

För sådana solfångare och solcellspaneler gäller:

  • Solfångarna och solcellspanelerna måste följa detaljplan.
  • På 8:13-områden och på 8:13- byggnader får solfångarna och solcellspanelerna inte monteras.
  • Solfångarna och solcellspanelerna får inte monteras inom eller i anslutning till områden som är av riksintresse för totalförsvaret.
  • Kommunen har möjlighet att återinföra lovplikten med planbestämmelse i detaljplan oavsett typ av miljö.

Bygglovsbefriade anläggningar och skyltar

Bestämmelser om bygglovsplikt för anläggningar och skyltar finns i plan- och byggförordningen. Från dessa generella krav på bygglov finns det ett antal undantag. Det gäller till exempel för vissa parkeringsplatser, telemaster och skyltar samt för uppställning av fritidsbåtar, husvagnar och husbilar vid en- och tvåbostadshus.

Bygglovsbefriade anläggningar och skyltar måste följa gällande detaljplan. Det innebär att kommunen ändå kan styra exempelvis placering, utformning och storlek på dem genom bestämmelser i detaljplan. I vissa situationer finns det även möjlighet för kommunen att återinföra lovplikt med planbestämmelse.

Här kan du läsa mer om lovplikten för anläggningar.

Här kan du läsa mer om lovplikten för skyltar.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej