Hantera bygglovsbefrielser i detaljplan

Vid planläggning kan kommunen behöva ta hänsyn till bygglovsbefriade åtgärder. Det gäller särskilt när de lovbefriade åtgärderna inte behöver följa detaljplanen.

Det finns många olika varianter på bygglovsbefrielse genom undantag från den grundläggande lovplikten som finns i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggförordningen, PBF. Vissa av reglerna om bygglovsbefrielse gäller dock inte inom vissa typer av områden och i vissa fall kan lovplikten återinföras med administrativa planbestämmelser. Flera av de åtgärder som är lovbefriade måste ändå följa detaljplanens bestämmelser, medan andra inte behöver vara planenliga.

Vid planläggning behöver kommunen veta vad och hur mycket som kan komma att byggas. Det är därför väsentligt att känna till vilka regler för bygglovsbefrielse som är aktuella i olika situationer.

Den här texten redovisar kort hur och när lovbefrielserna gäller. Texten går igenom de bygglovsbefriade åtgärderna dels utifrån vilka som inte behöver följa detaljplan och om det då är möjligt att återinföra lovplikten, dels utifrån vilka som behöver följa detaljplan och hur kommunen då kan hantera dem.

Läs mer om lovplikt och bygglovsbefrielse här.

Bygglovsbefriade åtgärder och utökad lovplikt

Om det finns skäl går det ibland att genom administrativa planbestämmelser återinföra lovplikten för bygglovsbefriade åtgärder. Möjligheterna att återinföra lovplikt beror på typ av åtgärd och vilken karaktär området eller byggnadsverket som åtgärden ska utföras i eller på har. Det kan handla om ett område eller byggnadsverk som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, så kallade 8:13-område eller 8:13-byggnad. Det kan även handla om områden som utgör en värdefull miljö men också om områden utan utpekade värden.

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Läs mer om att utöka lovplikten här

För vissa åtgärder gäller inte lovbefrielse om åtgärden ska utföras inom 8:13-områden eller på 8:13-byggnader. Ibland gäller inte heller lovbefrielse inom eller i anslutning till områden av riksintresse för totalförsvaret, om det gäller flygplatser eller övnings- och skjutfält. I dessa situationer behöver kommunen därför inte i detaljplanen återinföra lovplikt.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4d §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5a §

Hur vet man om planen gäller en 8:13-byggnad, ett 8:13-område eller en värdefull miljö?

Det är byggnadens eller bebyggelseområdets värden som avgör om något är en 8:13-byggnad eller ett 8:13-område. Områden som innehåller värden, men där värdena inte kan anses vara lika höga som för ett 8:13-område, kan kommunen bedöma vara värdefull miljö. Kommunen kan för sin bedömning behöva använda befintliga eller ta fram olika typer av underlag. Det kan exempelvis vara kulturmiljöprogram, byggnadsinventeringar eller ställningstaganden i översiktsplanen.

Det finns ingen möjlighet att genom särskilda rättsverkande beslut slå fast att en byggnad eller bebyggelseområde är en 8:13-byggnad eller ett 8:13-område. Det finns inte heller någon möjlighet att genom sådana beslut slå fast att ett område är en värdefull miljö. Om kommunen däremot i detaljplanen inför bestämmelse om skydd av kulturvärden eller rivningsförbud så innebär det dock indirekt ett fastställande av att byggnadsverket eller området är en 8:13-byggnad eller ett 8:13-område. I de fallen kommunen inte inför bestämmelser om skydd av kulturvärden eller rivningsförbud avgörs frågan om något är en 8:13-byggnad, ett 8:13-område i varje enskilt fall, när någon vill utföra en åtgärd inom detaljplanen.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 16 §

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Läs mer om bestämmelser om kulturvärden här

Åtgärder som inte behöver följa detaljplan

Vissa bygglovsbefriade åtgärder behöver inte följa gällande detaljplan. Det innebär att de kan uppföras eller utföras till exempel på prickmark, utöver gällande byggrätt eller i strid mot utformningsbestämmelser. Kommunen behöver därför vid detaljplaneläggning vara medveten om de olika åtgärderna och hur de kan påverka lämplighetsbedömningen.

Attefallshus

Ett attefallshus är en bygglovsbefriad komplementbyggnad eller komplementbostadshus till ett en- eller tvåbostadshus. Ett attefallshus får vara max 25 kvm och 4 meter högt. Det får inte uppföras närmare gräns än 4,5 meter utan grannes medgivande.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

För attefallshus gäller:

  • Attefallshus behöver inte följa detaljplanen.
  • Inom 8:13-områden får attefallshus inte byggas.
  • Inom eller i anslutning till områden av riksintresse för totalförsvaret, om det gäller flygplatser eller övnings- och skjutfält får attefallshus i form av komplementbostadshus inte byggas.
  • Inom område som utgör värdefull miljö kan kommunen återinföra lovplikt med administrativ bestämmelse i detaljplan.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4d §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Tillbyggnad 15 kvm

För en tillbyggnad på max 15,0 kvm på en- eller tvåbostadhus krävs inte alltid bygglov. Tillbyggnaden får inte placeras närmare gräns än 4,5 meter utan grannes medgivande.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §

För sådan tillbyggnad om max 15 kvm gäller:

  • Tillbyggnaden behöver inte följa detaljplanen.
  • Inom 8:13-områden och på 8:13-byggnader får en sådan tillbyggnad inte utföras lovbefriat.
  • Inom eller i anslutning till områden av riksintresse för totalförsvaret, om det gäller flygplatser eller övnings- och skjutfält får en sådan tillbyggnad inte utföras lovbefriat.
  • Inom område som utgör värdefull miljö kan kommunen återinföra lovplikt med administrativ bestämmelse i detaljplan.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4d §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Takkupor

Under vissa förutsättningar är det bygglovsbefriat att uppföra högst två takkupor på ett en- eller tvåbostadshus. Takkuporna får uppta högst halva takfallet och de får inte innebära något ingrepp i den bärande konstruktionen.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4b §

  • För sådana takkupor gäller:
  • Takkuporna behöver inte följa detaljplan.
  • Inom 8:13-områden och på 8:13-byggnader får sådana takkupor inte utföras lovbefriat.
  • Inom område som utgör värdefull miljö kan kommunen återinföra lovplikt med administrativ bestämmelse i detaljplan.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4d §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Inreda ytterligare bostad

Det är oftast bygglovsbefriat att inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4c §

För inredande av ytterligare en bostad gäller:

  • Åtgärden behöver inte följa detaljplan.
  • Inom 8:13-områden och i 8:13-byggnader får inredande av ytterligare en bostad inte utföras lovbefriat.
  • Inom eller i anslutning till områden av riksintresse för totalförsvaret, om det gäller flygplatser eller övnings- och skjutfält får inredande av ytterligare en bostad inte utföras lovbefriat.
  • Inom område som utgör värdefull miljö kan kommunen återinföra lovplikt med administrativ bestämmelse i detaljplan.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4d §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Friggebod

En friggebod är en bygglovsbefriad komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus. En friggebod får vara max 15 kvm och 3 meter hög. Den får inte uppföras närmare gräns än 4,5 meter utan grannes medgivande.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

För friggebod gäller:

  • Friggebodar behöver inte följa detaljplan.
  • Inom område som utgör värdefull miljö kan kommunen återinföra lovplikt med administrativ bestämmelse i detaljplan.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Skyddad uteplats med mur eller plank

Under vissa förutsättningar är det bygglovsbefriat att anordna en skyddad uteplats med mur eller plank vid en- eller tvåbostadhus. Det gäller om muren eller planket uppförs inom 3,6 meter från bostadshuset, inte är högre än 1,8 och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter utan grannes medgivande.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

För sådan skyddad uteplats med mur eller plank gäller:

  • Den skyddade uteplatsen med mur eller plank behöver inte följa detaljplan.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Skärmtak

Under vissa förutsättningar är det bygglovsbefriat att bygga ett eller flera skärmtak till en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra små byggnader. Det gäller skärmtak över uteplats, altan, balkong eller entré om den sammanlagda arean inte överskrider 15 kvm. De får inte heller placeras närmare gräns än 4,5 meter utan grannes medgivande.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4 §

För sådana skärmtak gäller:

  • Skärmtaken behöver inte följa detaljplan.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Åtgärder som behöver följa detaljplan

Vissa bygglovsbefriade åtgärder ska följa gällande detaljplan. Det innebär att kommunen i detaljplan kan reglera även sådant som sedan inte prövas med bygglov. Kommunen kan förbjuda eller reglera utformning på exempelvis balkonger eller ange färgsättning för att styra hur de bygglovsbefriade åtgärderna ska genomföras. Kommunen kan därmed även hindra mindre lämpliga placeringar och utformningar genom egenskapsbestämmelser. Om åtgärder utförs i strid mot detaljplanebestämmelser kan kommunen kräva rättelse genom tillsyn.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Liten tillbyggnad som exempelvis balkong eller burspråk

Under vissa förutsättningar är det lovbefriat att göra en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel på en- och tvåbostadshus. En sådan liten tillbyggnad får inte vidtas närmare gräns än 4,5 meter utan grannes medgivande.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5a §

För sådan liten tillbyggnad gäller:

  • Åtgärden måste följa detaljplan.
  • Inom 8:13-områden och på 8:13-byggnader får tillbyggnaden inte utföras lovbefriat.
  • Kommunen har alltid möjlighet att återinföra lovplikten med administrativ bestämmelse i detaljplan.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5a §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Fasadändring på en- och tvåbostadshus

För en- och tvåbostadshus är det bygglovsbefriat att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnaden eller områdets karaktär.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 5 §

För sådan fasadändring gäller:

  • Fasadändringen måste följa detaljplan.
  • Kommunen har alltid möjlighet att återinföra lovplikten med administrativ bestämmelse i detaljplan.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Fasadändring på andra byggnader än en- och tvåbostadhus

För andra byggnader än en- och tvåbostadshus är det bygglovsbefriat att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial på fasad eller tak som vetter mot kringbyggd gård.

För sådan fasadändring gäller:

  • Fasadändringen måste följa detaljplan.
  • Inom 8:13-områden och på 8:13-byggnader får fasadändringen inte utföras lovbefriat.
  • Kommunen har alltid möjlighet att återinföra lovplikten med administrativ bestämmelse i detaljplan.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Tillfälliga mindre byggnader på allmän plats

Under vissa förutsättningar är tillfälliga mindre byggnader på allmän plats lovbefriade. Byggnaden måste placeras på mark som kommunen äger. Den får vara placerad på marken i högst tre månader och byggnaden får vara max 15 kvm och 3 meter hög. Exempel på tillfälliga mindre byggnader är valstugor, informationsbyggnader eller byggnader för försäljning av mat, dryck och liknande.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 3a §

För sådana byggnader gäller:

  • Byggnaderna måste följa detaljplan.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 20 §

Väderskydd för kollektivtrafik

Under vissa förutsättningar är fristående väderskydd för kollektivtrafiken bygglovsbefriade. Väderskydden får vara max 15 kvm och 3 meter hög och inte stå i direkt anslutning till ett annat väderskydd.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 3b §

För sådana väderskydd gäller:

  • Väderskydden måste följa detaljplan.
  • Inom 8:13-områden får väderskydden inte uppföras lovbefriat.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 3b §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Bygglovsbefriade anläggningar och skyltar

Bestämmelser om bygglovsplikt för anläggningar och skyltar finns i plan- och byggförordningen. Från dessa generella krav på bygglov finns det ett antal undantag. Det gäller till exempel för vissa parkeringsplatser, telemaster och skyltar samt för uppställning av fritidsbåtar, husvagnar och husbilar vid en- och tvåbostadshus.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 1-3 §§

Bygglovsbefriade anläggningar och skyltar måste följa gällande detaljplan. Det innebär att kommunen ändå kan styra exempelvis placering, utformning och storlek på dem genom bestämmelser i detaljplan. I vissa situationer finns det även möjlighet för kommunen att återinföra lovplikt med administrativ bestämmelse.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 2 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 4a §

Du kan läsa mer om lovplikten för anläggningar här.

Du kan läsa mer om lovplikten för skyltar här.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej