Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Tekniskt samråd

Granskad:

I vissa ärenden ska ett tekniskt samråd hållas hos byggnadsnämnden. På samrådet går man bland annat igenom hur arbetet ska planeras och organiseras, förslaget till kontrollplan och handlingarna i övrigt.

När ska förslag till kontrollplan och tekniska handlingar lämnas in?

Senast vid det tekniska samrådet ska byggherren lämna in ett förslag till kontrollplan och de tekniska handlingar som behövs för att byggnadsnämnden ska kunna bedöma om startbesked kan ges.

När ska tekniskt samråd hållas?

Byggnadsnämnden ska snarast, när ett lov har getts eller en anmälan har kommit in, kalla till ett tekniskt samråd om:

  • åtgärden kräver en kontrollansvarig,
  • ett tekniskt samråd inte är uppenbart onödigt, eller
  • byggherren har begärt ett tekniskt samråd.

14 §
  I fråga om sådana åtgärder som avses i 3 § ska byggnadsnämnden utan dröjsmål efter att lov har getts eller anmälan har kommit in kalla till ett sammanträde för tekniskt samråd, om
   1. det krävs en kontrollansvarig enligt det som följer av 9 och 10 §§,
   2. ett sådant samråd inte är uppenbart obehövligt, eller
   3. byggherren har begärt ett sådant samråd.

Tekniskt samråd behövs inte för sådana åtgärder som avses i 9 kap. 4 a-4 c §§ eller för flyttning av en enstaka enkel byggnad, om byggnadsnämnden inte beslutar annat. Byggnadsnämnden får besluta att tekniskt samråd inte behövs för att flytta flera enkla byggnader.

En kallelse enligt första stycket ska vara skriftlig och skickas till byggherren och den eller dem som är kontrollansvariga. Kallelsen ska också skickas till dem i övrigt som enligt detta kapitel ska ges tillfälle att delta i samrådet eller som enligt byggnadsnämndens bedömning bör ges tillfälle att delta. Lag (2015:668) .

Vilka ska kallas?

Byggnadsnämnden ska skriftligen kalla byggherren och den eller de som är kontrollansvariga. Om det är lämpligt kan man använda e-post för kallelsen. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 313)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

14 §
  I fråga om sådana åtgärder som avses i 3 § ska byggnadsnämnden utan dröjsmål efter att lov har getts eller anmälan har kommit in kalla till ett sammanträde för tekniskt samråd, om
   1. det krävs en kontrollansvarig enligt det som följer av 9 och 10 §§,
   2. ett sådant samråd inte är uppenbart obehövligt, eller
   3. byggherren har begärt ett sådant samråd.

Tekniskt samråd behövs inte för sådana åtgärder som avses i 9 kap. 4 a-4 c §§ eller för flyttning av en enstaka enkel byggnad, om byggnadsnämnden inte beslutar annat. Byggnadsnämnden får besluta att tekniskt samråd inte behövs för att flytta flera enkla byggnader.

En kallelse enligt första stycket ska vara skriftlig och skickas till byggherren och den eller dem som är kontrollansvariga. Kallelsen ska också skickas till dem i övrigt som enligt detta kapitel ska ges tillfälle att delta i samrådet eller som enligt byggnadsnämndens bedömning bör ges tillfälle att delta. Lag (2015:668) .

I följande fall ska byggnadsnämnden även kalla andra berörda:

  • Om samrådet rör en åtgärd som kräver färdigställandeskydd ska byggnadsnämnden ge den som svarar för färdigställandeskyddet tillfälle att delta i samrådet.
  • Om samrådet rör arbetslokaler eller ett personalrum för arbetstagare som ska utföra arbete för en arbetsgivares räkning ska kallelsen också skickas till arbetsmiljömyndigheten och en representant för arbetstagarna. Om det behövs, ska nämnden även i andra fall ge arbetsmiljömyndigheten tillfälle att delta i samrådet.
  • Om samrådet rör byggåtgärder som avser tillfälliga personalbostäder för sammanlagt minst tio boende ska byggnadsnämnden ge en representant för arbetstagarna tillfälle att delta i samrådet. Det som gäller i fråga om arbetstagare gäller även andra som enligt arbetsmiljölagen ska likställas med arbetstagare.

15 §
  Om samrådet rör byggåtgärder som avser en arbetslokal eller ett personalrum för arbetstagare som ska utföra arbete för en arbetsgivares räkning, ska byggnadsnämnden ge den myndighet som ansvarar för arbetsmiljöfrågor
(arbetsmiljömyndigheten) och en representant för arbetstagarna tillfälle att delta i samrådet. Om det behövs, ska nämnden även i andra fall ge arbetsmiljömyndigheten tillfälle att delta i samrådet.

Om samrådet rör byggåtgärder som avser tillfälliga personalbostäder för sammanlagt minst tio boende ska byggnadsnämnden ge en representant för arbetstagarna tillfälle att delta i samrådet.

Vid tillämpningen av denna paragraf ska det som gäller i fråga om arbetstagare också gälla andra som enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) ska likställas med arbetstagare.

16 §
  Om samrådet avser en åtgärd för vilken det krävs ett färdigställandeskydd enligt lagen (2014:227) om färdigställandeskydd, ska byggnadsnämnden ge den som svarar för skyddet tillfälle att delta i samrådet. Lag (2014:228) .

1 §
  Om en näringsidkare har åtagit sig att för en konsuments räkning utföra arbeten som avser en- eller tvåbostadshus
(småhus), ska det i den omfattning som anges i 2 och 3 §§
finnas ett färdigställandeskydd, som består av en försäkring eller en bankgaranti.

6 §
  Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska
   1. under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet,
   2. utse en lämplig byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering av arbetet med de uppgifter som anges i 7 a §, och
   3. utse en lämplig byggarbetsmiljösamordnare för utförande av arbetet med de uppgifter som anges i 7 b och 7 f §§.

Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete kan utse sig själv eller någon annan till byggarbetsmiljösamordnare. Om någon annan har utsetts befrias dock inte den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete från ansvar för sådana arbetsuppgifter som anges i första stycket 2 eller 3. Lag (2008:934) .

7 §
  Under varje skede av planeringen och projekteringen av ett byggnads- eller anläggningsarbete ska arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar, inom ramen för sina uppdrag, se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet. Lag (2008:934) .

7 a §
  Den byggarbetsmiljösamordnare som enligt 6 § första stycket 2 har utsetts för planering och projektering av ett byggnads- eller anläggningsarbete, ska samordna tillämpningen av relevanta arbetsmiljöregler som under varje skede av planeringen och projekteringen ska följas i fråga om såväl byggskedet som brukandet av byggnaden eller anläggningen. Det gäller särskilt då frågor om planeringen av arbetsmoment som ska utföras samtidigt eller efter varandra avgörs och när tidsåtgången för sådana arbetsmoment beräknas.
Byggarbetsmiljösamordnaren ska beakta en sådan arbetsmiljöplan och annan dokumentation som avses i 4 kap. 8 § andra stycket 1-3. Lag (2008:934) .

7 b §
  Den byggarbetsmiljösamordnare som enligt 6 § första stycket 3 har utsetts för utförande av ett byggnads- eller anläggningsarbete, ska se till att samordna arbetet med att förebygga risker för ohälsa och olycksfall på arbetsstället och utföra de uppgifter som framgår av 7 e § 2-5, samt
   1. samordna tillämpningen av relevanta arbetsmiljöregler när tekniska eller organisatoriska frågor om planeringen av arbetsmoment som ska utföras samtidigt eller efter varandra avgörs och när tidsåtgången för sådana moment beräknas,
   2. samordna tillämpningen av relevanta arbetsmiljöregler för att säkerställa att den eller de som bedriver verksamhet på arbetsstället tillämpar dessa regler på ett systematiskt sätt samt följer en arbetsmiljöplan,
   3. samordna åtgärder för att kontrollera att byggnads- eller anläggningsarbetet med avseende på arbetsmiljön utförs på ett korrekt sätt,
   4. vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att endast behöriga personer ges tillträde till arbetsstället, och
   5. organisera de uppgifter som enligt 7 g § ankommer på dem som bedriver verksamhet på ett gemensamt arbetsställe. Lag (2008:934) .

7 c §
  Det som sägs i 6 § och i föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 kap. 8 § om den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete ska i stället gälla en av denne anlitad uppdragstagare i den mån
   1. uppdragstagaren har fått i uppdrag att självständigt ansvara för planering och projektering eller arbetets utförande, och
   2. det skriftligen har avtalats att de uppgifter som avses i 6 § och i de anslutande föreskrifterna ska åvila uppdragstagaren vid utförandet av uppdraget.

Om konsumenttjänstlagen (1985:716) ska tillämpas på uppdrag enligt första stycket 1, ska det som sägs i 6 § och i föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 kap. 8 § gälla för uppdragstagaren vid arbetets utförande. Det gäller dock inte om det skriftligen har avtalats att det som sägs i 6 § och i de anslutande föreskrifterna i stället ska gälla för den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbetet. Lag (2008:934) .

7 d §
  Om ett fast driftsställe är gemensamt arbetsställe för flera verksamheter, är den som råder över arbetsstället ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågor. Om ett fartyg är gemensamt arbetsställe för flera verksamheter är redaren ansvarig för samordningen. Har ett fartyg tagits in på ett varv i Sverige är dock den som svarar för varvsdriften ansvarig för samordningen. Ansvaret för samordning av skyddsåtgärder som föranleds av att ett fartyg är under lastning eller lossning i en svensk hamn åvilar den arbetsgivare som har ansvaret för detta arbete.

Ansvaret för samordningen enligt första stycket kan överlåtas till någon som bedriver verksamhet på arbetsstället eller, i fråga om lastning eller lossning av ett fartyg i svensk hamn, på hamnen eller redaren.

I fråga om annat gemensamt arbetsställe än som avses i första stycket kan de som bedriver verksamhet där komma överens om att en av dem ska vara ansvarig för samordningen. Det gäller inte för arbetsställen för byggnads- eller anläggningsarbete. Lag (2008:934) .

7 e §
  Den som är ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågor enligt 7 d § ska se till att
   1. arbetet med att förebygga risker för ohälsa och olycksfall samordnas på det gemensamma arbetsstället,
   2. arbete tidsplaneras på det sätt som behövs för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall till följd av att olika verksamheter pågår på arbetsstället,
   3. allmänna skyddsanordningar inrättas och underhålls och allmänna skyddsregler för arbetsstället utfärdas,
   4. ansvaret för de speciella skyddsanordningar som kan behövas för ett visst eller vissa arbeten klargörs, och
   5. personalutrymmen och sanitära anordningar inrättas på arbetsstället i behövlig omfattning. Lag (2008:934) .

7 f §
  Om ett byggnads- eller anläggningsarbete utgör gemensamt arbetsställe med annan verksamhet som avses i 7 d §, tillämpas 6-7 c §§ i fråga om byggnads- eller anläggningsarbetet samt 7 d och 7 e §§ i fråga om den övriga verksamheten.

Den som är ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågor enligt 7 d § ska i syfte att åstadkomma tillfredsställande skyddsförhållanden se till att samråd kommer till stånd med den som har utsetts till byggarbetsmiljösamordnare enligt 6 §. Lag (2008:934) .

7 g §
  De som samtidigt, eller i tidsmässig anslutning till varandra, bedriver verksamhet på ett gemensamt arbetsställe, ska samråda och gemensamt verka för att åstadkomma tillfredsställande skyddsförhållanden.

Var och en av dem ska se till att den egna verksamheten och anordningarna på det gemensamma arbetsstället inte medför att någon som arbetar där utsätts för risk för ohälsa eller olycksfall.

De som bedriver verksamhet eller arbetar på det gemensamma arbetsstället ska följa anvisningar från en byggarbetsmiljösamordnare i fråga om byggnads- eller anläggningsarbete och från den som är ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågor i övriga fall. Lag (2008:934) .

7 h §
  Den som tillverkar monteringsfärdiga byggnader eller anläggningar ska se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas vid projekteringen när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet samt se till att olika delar av projekteringen samordnas. Lag (2008:934) .

Det finns ingen närvarorätt för andra än de ovan uppräknade. Men byggnadsnämnden kan kalla andra som enligt byggnadsnämndens bedömning bör ges tillfälle att delta. Exempel på andra myndigheter som kan vara berörda är Trafikverket, Försvarsmakten eller Luftfartsverket och andra förvaltningar inom kommunen som exempelvis livsmedel, miljö eller räddningstjänst. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 313)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

14 §
  I fråga om sådana åtgärder som avses i 3 § ska byggnadsnämnden utan dröjsmål efter att lov har getts eller anmälan har kommit in kalla till ett sammanträde för tekniskt samråd, om
   1. det krävs en kontrollansvarig enligt det som följer av 9 och 10 §§,
   2. ett sådant samråd inte är uppenbart obehövligt, eller
   3. byggherren har begärt ett sådant samråd.

Tekniskt samråd behövs inte för sådana åtgärder som avses i 9 kap. 4 a-4 c §§ eller för flyttning av en enstaka enkel byggnad, om byggnadsnämnden inte beslutar annat. Byggnadsnämnden får besluta att tekniskt samråd inte behövs för att flytta flera enkla byggnader.

En kallelse enligt första stycket ska vara skriftlig och skickas till byggherren och den eller dem som är kontrollansvariga. Kallelsen ska också skickas till dem i övrigt som enligt detta kapitel ska ges tillfälle att delta i samrådet eller som enligt byggnadsnämndens bedömning bör ges tillfälle att delta. Lag (2015:668) .

Hur ska det tekniska samrådet genomföras?

Det finns inget krav på att det tekniska samrådet ska vara ett fysiskt möte. Enligt Boverkets uppfattning finns det ingenting som hindrar att ett tekniskt samråd genomförs som ett digitalt möte där de som närvarar inte befinner sig i samma lokal, på samma plats eller ens på samma ort. Möten kan hållas i form av video- eller ljudkonferens och ske även med förhållandevis enkla hjälpmedel som moderna mobiltelefoner.

Vem ska få yttra sig?

Om samrådet avser en befintlig byggnad som innehåller ett skyddsrum ska byggnadsnämnden ge MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, tillfälle att yttra sig. Det innebär normalt ett skriftligt förfarande. Om byggnadsnämnden bedömer att det är lämpligt kan MSB ges tillfälle att delta på det tekniska samrådet. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 481) 

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

17 §
  Om samrådet avser en befintlig byggnad som innehåller ett skyddsrum, ska byggnadsnämnden ge den myndighet som avses i 3 kap. 1 § lagen (2006:545) om skyddsrum tillfälle att yttra sig.

14 §
  I fråga om sådana åtgärder som avses i 3 § ska byggnadsnämnden utan dröjsmål efter att lov har getts eller anmälan har kommit in kalla till ett sammanträde för tekniskt samråd, om
   1. det krävs en kontrollansvarig enligt det som följer av 9 och 10 §§,
   2. ett sådant samråd inte är uppenbart obehövligt, eller
   3. byggherren har begärt ett sådant samråd.

Tekniskt samråd behövs inte för sådana åtgärder som avses i 9 kap. 4 a-4 c §§ eller för flyttning av en enstaka enkel byggnad, om byggnadsnämnden inte beslutar annat. Byggnadsnämnden får besluta att tekniskt samråd inte behövs för att flytta flera enkla byggnader.

En kallelse enligt första stycket ska vara skriftlig och skickas till byggherren och den eller dem som är kontrollansvariga. Kallelsen ska också skickas till dem i övrigt som enligt detta kapitel ska ges tillfälle att delta i samrådet eller som enligt byggnadsnämndens bedömning bör ges tillfälle att delta. Lag (2015:668) .

Avgift för tekniskt samråd

Byggnadsnämnden får ta ut en avgift för tekniskt samråd.

8 §
  Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för
   1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked,
   2. beslut om lov,
   3. tekniska samråd,
   4. slutsamråd,
   5. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen,
   6. upprättande av nybyggnadskartor,
   7. framställning av arkivbeständiga handlingar,
   8. expediering och kungörelse enligt 9 kap. 41-41 b §§, och
   9. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Lag (2018:1136) .

8 a §
  Om en avgift tas ut för handläggningen av ett ärende om förhandsbesked enligt 8 § 1, 8 eller 9 eller ett ärende om lov enligt 8 § 2, 8 eller 9, ska avgiften reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka som en tidsfrist enligt
9 kap. 27 § första stycket överskrids. Avgiften ska dock inte reduceras om tidsfristen överskrids på grund av ett beslut enligt 9 kap. 28 §.

Om en avgift enligt 8 § 1, 3 eller 9 tas ut för handläggningen av en anmälan för en åtgärd som avses i 9 kap.
16 §, ska avgiften reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka som en tidsfrist enligt 9 kap. 45 § första stycket överskrids. Lag (2018:1136) .

När behövs det inget tekniskt samråd?

Tekniskt samråd behövs oftast inte om det inte behövs någon kontrollansvarig. Det krävs ingen kontrollansvarig vid vissa enklare åtgärder, det vill säga i relativt okomplicerade ärenden, där byggherren bedöms kunna uppfylla sitt ansvar utan stöd av en kontrollansvarig. De åtgärder som avses är:

  • åtgärder som inte kräver lov eller anmälan,
  • små ändringar av en- eller tvåbostadshus,
  • små ändringar av andra byggnader än en- eller tvåbostadshus,
  • åtgärder avseende uthus, garage och andra små byggnader,
  • byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller andra åtgärder som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende, förutsatt att byggnaden inte är en kulturhistoriskt särskilt värdefull byggnad,
  • åtgärder avseende skyltar eller ljusanordningar,
  • åtgärder som kräver rivningslov på grund av utökad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser,
  • åtgärder som kräver marklov, om åtgärden är liten, och
  • flyttning av enkla byggnader.

10 §
  Trots 9 § krävs det inte någon kontrollansvarig i fråga om
   1. små ändringar av en- eller tvåbostadshus, om byggnadsnämnden inte beslutar annat, eller
   2. andra små åtgärder enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 10 §.

13 §
  En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på
   1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
   3. allmänna platser, och
   4. bebyggelseområden.

5 §
  En kontrollansvarig krävs inte för
   1. åtgärder som inte kräver lov eller anmälan,
   2. andra små ändringar än sådana som avses i 10 kap. 10 § 1 plan- och bygglagen (2010:900),
   3. åtgärder avseende uthus, garage och andra små byggnader,
   4. uppförande eller tillbyggnad av en sådan byggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   5. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
   6. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
   7. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen,
   8. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus,
   9. att flytta en eller flera enkla byggnader,
   10. att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en anläggning som avses i
      a) 6 kap. 1 § 4, om anläggningen är liten och avsedd endast för en viss fastighets behov,
      b) 6 kap. 1 § 6, om vindturbinens diameter är mindre än tre meter,
      c) 6 kap. 1 § 7,
      d) 6 kap. 1 § 8 eller 9, om anläggningen är liten, eller
      e) 6 kap. 1 § 10,
   11. en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 2 § 3 c plan- och bygglagen, om åtgärden inte berör en sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen,
   12. en åtgärd avseende en skylt eller ljusanordning,
   13. en åtgärd som kräver rivningslov efter beslut i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
   14. en åtgärd som kräver marklov enligt 9 kap. 11-13 §§ plan-
och bygglagen, om åtgärden är liten.

Första stycket 2-14 gäller endast om byggnadsnämnden inte beslutar annat. Förordning (2015:837).

Kontrollansvariga

Flyttning av enkla byggnader

Vid flyttning av en enstaka enkel byggnad krävs inget tekniskt samråd. Detta gäller för byggnader som har en enkel konstruktion och som kan flyttas med förhållandevis enkla åtgärder. Byggnadsnämnden får dock besluta att det krävs ett tekniskt samråd om det behövs.

Exempel på enkla byggnader är:

  • en byggnadsmodul,
  • ett mindre fritidshus med en okomplicerad grundläggning, till exempel en plintgrund.

Exempel på byggnader som inte bör räknas som enkla är:

  • en byggnad i flera plan,
  • en byggnad med källare,
  • ett större en- eller tvåbostadshus i ett plan avsett för permanentboende,
  • en industrihall med stor spännvidd i takkonstruktionen.

(jfr prop. 2013/14:59 sid. 29)

Fler bostäder åt unga och studenter, prop. 2013/14:59 (på Sveriges riksdags webbplats)

14 §
  I fråga om sådana åtgärder som avses i 3 § ska byggnadsnämnden utan dröjsmål efter att lov har getts eller anmälan har kommit in kalla till ett sammanträde för tekniskt samråd, om
   1. det krävs en kontrollansvarig enligt det som följer av 9 och 10 §§,
   2. ett sådant samråd inte är uppenbart obehövligt, eller
   3. byggherren har begärt ett sådant samråd.

Tekniskt samråd behövs inte för sådana åtgärder som avses i 9 kap. 4 a-4 c §§ eller för flyttning av en enstaka enkel byggnad, om byggnadsnämnden inte beslutar annat. Byggnadsnämnden får besluta att tekniskt samråd inte behövs för att flytta flera enkla byggnader.

En kallelse enligt första stycket ska vara skriftlig och skickas till byggherren och den eller dem som är kontrollansvariga. Kallelsen ska också skickas till dem i övrigt som enligt detta kapitel ska ges tillfälle att delta i samrådet eller som enligt byggnadsnämndens bedömning bör ges tillfälle att delta. Lag (2015:668) .

Vid prövning av om en byggnad kan anses vara enkel behöver man särskilt beakta risken för skador på till exempel murverk, tätskikt och bärande delar. En byggnad kan dock innehålla exempelvis våtrum och ändå bedömas som en enkel byggnad, om hela byggnaden kan flyttas som en volym. Om det är nödvändigt att beräkna en konstruktions bärförmåga bör det inte kunna vara fråga om en enkel byggnad.(jfr prop. 2013/14:59 sid. 29)

Fler bostäder åt unga och studenter, prop. 2013/14:59 (på Sveriges riksdags webbplats)

14 §
  I fråga om sådana åtgärder som avses i 3 § ska byggnadsnämnden utan dröjsmål efter att lov har getts eller anmälan har kommit in kalla till ett sammanträde för tekniskt samråd, om
   1. det krävs en kontrollansvarig enligt det som följer av 9 och 10 §§,
   2. ett sådant samråd inte är uppenbart obehövligt, eller
   3. byggherren har begärt ett sådant samråd.

Tekniskt samråd behövs inte för sådana åtgärder som avses i 9 kap. 4 a-4 c §§ eller för flyttning av en enstaka enkel byggnad, om byggnadsnämnden inte beslutar annat. Byggnadsnämnden får besluta att tekniskt samråd inte behövs för att flytta flera enkla byggnader.

En kallelse enligt första stycket ska vara skriftlig och skickas till byggherren och den eller dem som är kontrollansvariga. Kallelsen ska också skickas till dem i övrigt som enligt detta kapitel ska ges tillfälle att delta i samrådet eller som enligt byggnadsnämndens bedömning bör ges tillfälle att delta. Lag (2015:668) .

Vid flyttning av flera enkla byggnader krävs tekniskt samråd, men byggnadsnämnden får besluta att det inte behövs. Tekniskt samråd behövs inte om flyttningen bedöms vara oproblematisk, till exempel när flera byggnader är sammankopplade intill varandra på marknivå. (jfr prop. 2013/14:59 sid. 29)

Fler bostäder åt unga och studenter, prop. 2013/14:59 (på Sveriges riksdags webbplats)

14 §
  I fråga om sådana åtgärder som avses i 3 § ska byggnadsnämnden utan dröjsmål efter att lov har getts eller anmälan har kommit in kalla till ett sammanträde för tekniskt samråd, om
   1. det krävs en kontrollansvarig enligt det som följer av 9 och 10 §§,
   2. ett sådant samråd inte är uppenbart obehövligt, eller
   3. byggherren har begärt ett sådant samråd.

Tekniskt samråd behövs inte för sådana åtgärder som avses i 9 kap. 4 a-4 c §§ eller för flyttning av en enstaka enkel byggnad, om byggnadsnämnden inte beslutar annat. Byggnadsnämnden får besluta att tekniskt samråd inte behövs för att flytta flera enkla byggnader.

En kallelse enligt första stycket ska vara skriftlig och skickas till byggherren och den eller dem som är kontrollansvariga. Kallelsen ska också skickas till dem i övrigt som enligt detta kapitel ska ges tillfälle att delta i samrådet eller som enligt byggnadsnämndens bedömning bör ges tillfälle att delta. Lag (2015:668) .

Ärenden utan tekniskt samråd

Om det inte behövs något tekniskt samråd ska byggnadsnämnden ge startbesked redan i beslutet om lov, eller snarast möjligt därefter. Vid en anmälningspliktig åtgärd ska startbesked ges när anmälan har inkommit. Om alla handlingar inte har kommit in ska byggnadsnämnden förelägga byggherren att skicka in dessa. Om de åtgärder som lovet eller anmälan avser kräver tillstånd av någon annan myndighet, ska byggnadsnämnden upplysa byggherren om detta. Byggnadsnämnden ska alltså lämna information baserat på vad den känner till. Informationen ska inte uppfattas som en garanti att den avser alla tillstånd.

22 §
  Om det enligt 14 § inte behövs något tekniskt samråd, ska byggnadsnämnden i beslutet om lov eller snarast möjligt därefter eller efter det att anmälan har kommit in
   1. ge startbesked, eller
   2. förelägga byggherren att ge in de ytterligare handlingar som behövs för nämndens prövning i frågan om startbesked.

Om byggnadsnämnden finner att de åtgärder som lovet eller anmälan avser kräver tillstånd av någon annan myndighet, ska nämnden upplysa byggherren om detta.

27 §
  Byggnadsnämnden ska handlägga ärenden om lov och förhandsbesked skyndsamt. Nämnden ska meddela sitt beslut om lov eller förhandsbesked inom tio veckor från
   1. den dag ansökan kom in till nämnden, eller
   2. den senare dag då ytterligare underlag kom in till nämnden från sökanden på hans eller hennes initiativ.

Om nämnden inom tre veckor från den dag som anges i första stycket 1 eller 2 har förelagt sökanden enligt 22 § första stycket att avhjälpa en brist i ansökan, räknas tidsfristen i första stycket från den dag då bristen avhjälptes.

Om det är nödvändigt på grund av handläggningen eller utredningen i ärendet, får den tidsfrist som anges i första stycket förlängas en gång med högst tio veckor. Lag (2018:1136) .

27 a §
  När en ansökan om lov eller förhandsbesked har kommit in till byggnadsnämnden, ska nämnden skriftligen informera sökanden om
   1. vilka tidsfrister som gäller för beslut om ansökan,
   2. att den avgift som nämnden får ta ut reduceras om tidsfristen för beslut överskrids, och
   3. möjligheterna att överklaga nämndens beslut.

Om tidsfristen för beslut börjar löpa vid en annan tidpunkt än när ansökan kom in till nämnden, ska skriftlig information lämnas om ändringen.

Om tidsfristen förlängs enligt 27 § tredje stycket, ska skriftlig information om förlängningen och skälen för den lämnas innan den ursprungliga tidsfristen har gått ut. Lag (2018:1136) .

27 b §
  Om ett ärende har återförvisats till byggnadsnämnden för förnyad handläggning, tillämpas bestämmelserna i 27 och 27 a §§. Lag (2018:1136) .

45 §
  Byggnadsnämnden ska handlägga en anmälan som avses i
16 § skyndsamt. Nämnden ska meddela sitt beslut om startbesked inom fyra veckor från
   1. den dag anmälan kom in till nämnden, eller
   2. den senare dag då ytterligare underlag kom in till nämnden från anmälaren på hans eller hennes initiativ.

Om nämnden inom tre veckor från den dag som anges i första stycket 1 eller 2 har förelagt anmälaren enligt 46 § att avhjälpa en brist i anmälan, räknas tidsfristen från den dag då bristen avhjälptes.

Om det är nödvändigt på grund av handläggningen eller utredningen i ärendet, får den tidsfrist som anges i första stycket förlängas en gång med högst fyra veckor. Lag (2018:1136) .

23 §
  Om byggnadsnämnden finner att en åtgärd som avses med ansökningen också kräver tillstånd av eller anmälan till någon annan myndighet, ska nämnden upplysa sökanden om detta.

20 §
  Om byggnadsnämnden finner att de åtgärder som det tekniska samrådet avser kräver tillstånd av eller anmälan till någon annan myndighet, ska nämnden upplysa byggherren om detta under samrådet.

Bygglovsbefriade åtgärder som kräver anmälan

Det krävs normalt inget tekniskt samråd för de bygglovsbefriade åtgärderna för en- och tvåbostadshus som kräver anmälan. Byggnadsnämnden kan dock besluta att tekniskt samråd krävs. Vid bedömningen av om tekniskt samråd behövs bör byggnadsnämnden i första hand utgå från byggprojektets komplexitet i förhållande till byggherrens kompetens. (jfr prop. 2013/14:127 sid. 57)

Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov, prop. 2013/14:127 (på Sveriges riksdags webbplats)

För nybyggnad och tillbyggnad som har undantagits från krav på bygglov i detaljplan eller områdesbestämmelser krävs det oftast tekniskt samråd.

14 §
  I fråga om sådana åtgärder som avses i 3 § ska byggnadsnämnden utan dröjsmål efter att lov har getts eller anmälan har kommit in kalla till ett sammanträde för tekniskt samråd, om
   1. det krävs en kontrollansvarig enligt det som följer av 9 och 10 §§,
   2. ett sådant samråd inte är uppenbart obehövligt, eller
   3. byggherren har begärt ett sådant samråd.

Tekniskt samråd behövs inte för sådana åtgärder som avses i 9 kap. 4 a-4 c §§ eller för flyttning av en enstaka enkel byggnad, om byggnadsnämnden inte beslutar annat. Byggnadsnämnden får besluta att tekniskt samråd inte behövs för att flytta flera enkla byggnader.

En kallelse enligt första stycket ska vara skriftlig och skickas till byggherren och den eller dem som är kontrollansvariga. Kallelsen ska också skickas till dem i övrigt som enligt detta kapitel ska ges tillfälle att delta i samrådet eller som enligt byggnadsnämndens bedömning bör ges tillfälle att delta. Lag (2015:668) .

Vad ska tas upp på det tekniska samrådet?

Vid samrådet ska följande gås igenom:

  • Arbetets planering och organisation.
  • Byggherrens förslag till kontrollplan.
  • Övriga handlingar som byggherren har lämnat in till byggnadsnämnden
  • Hur identifieringen av avfall och återanvändbara byggprodukter har gjorts.
  • Behovet av att byggnadsnämnden gör arbetsplatsbesök.
  • Behovet av tillsynsåtgärder.
  • Behovet av färdigställandeskydd.
  • Behovet av utstakning.
  • Behovet av ytterligare handlingar inför beslut om kontrollplan eller startbesked.
  • Behovet av ytterligare tekniska samråd eller andra sammanträden.

19 §
  Vid det tekniska samrådet ska man gå igenom
   1. arbetets planering och organisation,
   2. byggherrens förslag till kontrollplan och de handlingar i övrigt som byggherren har gett in,
   3. hur identifieringen av avfall och återanvändbara byggprodukter har gjorts,
   4. behovet av att byggnadsnämnden gör arbetsplatsbesök eller av andra tillsynsåtgärder,
   5. behovet av ett färdigställandeskydd,
   6. behovet av utstakning,
   7. byggnadsnämndens behov av ytterligare handlingar inför beslut om kontrollplan eller startbesked, och
   8. behovet av ytterligare sammanträden. Lag (2020:603) .

Enligt Boverkets uppfattning ska byggnadsnämnden vid det tekniska samrådet gå igenom och klarlägga om byggnaden omfattas av krav på klimatdeklaration. Om det tekniska samrådet gäller en byggnad som ska klimatdeklareras ska en bekräftelse på att byggnaden har klimatdeklarerats ha lämnats in till byggnadsnämnden för att nämnden ska kunna ge slutbesked. (jfr prop. 2020/21:144 sid. 26 och 76)

Klimatdeklaration för byggnader, prop. 2020/21:144 (på Sveriges riksdags webbplats)

34 §
  Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
   1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
   2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
   3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2021:788) .

Arbetets planering och organisation

Under genomgången av kontrollplanen bör byggherrens organisation avseende projektering och kontroll diskuteras. När byggherren kan visa vem som kontrollerar vad innebär det större sannolikhet att kontrollen i praktiken också förverkligas. Om kontrollorganisationen senare ändras på någon viktig punkt, ska det anmälas till byggnadsnämnden. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 314 f)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Entreprenadjuridiken med de allmänna avtalsbestämmelserna AB 04 och ABT 06 med flera standardavtal innehåller regler om olika kontroller och besiktningar som gäller parterna emellan. Om kontrollplanen enligt PBL är förankrad i kontraktshandlingarna mellan byggherren och entreprenörerna bör kunna utredas vid det tekniska samrådet. En sådan genomgång skulle kunna bidra till att byggherrens dokumenterade egenkontroll verkligen genomförs. Det skulle dessutom innebära att kontrollpunkterna i kontrollplanen kommer att omfattas av de besiktningar som ändå är avtalade mellan parterna. Detta skulle ytterligare förstärka effekten av kontrollsystemet. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 303)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Även om kontrollpunkter i kontrollplanen kan omfattas av de besiktningar som ändå är avtalade mellan parterna, är det viktigt att en sådan redovisning sker självständigt i kontrollplan enligt PBL. Det är inte tillräckligt om kontrollplanen bara hänvisar till redovisningen i projektorganisationens kvalitetssäkringssystem.

Byggherrens ansvar

Byggherrens förslag till kontrollplan

Byggherren ska se till att det finns en kontrollplan för bygg- eller rivningsåtgärden. En kontrollplan förutsätter att man i förväg försöker föreställa sig vilka misslyckanden som kan tänkas uppkomma under byggtiden. Det är alltså fråga om en slags riskbedömning. Vid det tekniska samrådet ska byggnadsnämnden gå igenom kontrollplanen med byggherren och den kontrollansvarige.

Kontrollplan

Byggprodukter och avfall

Vid det tekniska samrådet ska man gå igenom hur identifieringen av avfall och återanvändbara byggprodukter har gjorts. Avfall och sådana byggprodukter ska också framgå av kontrollplanen.

Kontrollplanens innehåll

Behov av arbetsplatsbesök

Byggnadsnämnden ska besöka den plats där åtgärderna utförs vid minst ett tillfälle under arbetets gång, om det inte är uppenbart obehövligt. Om det finns behov av att göra besök på arbetsplatsen och när det i så fall är lämpligt, ska byggnadsnämnden ta ställning till vid det tekniska samrådet.

Byggnadsnämndens arbetsplatsbesök

Behov av färdigställandeskydd

När en näringsidkare för en konsuments räkning utför vissa arbeten som avser ett småhus ska det finnas ett färdigställandeskydd. Ett färdigställandeskydd är en försäkring eller en bankgaranti som ska hjälpa byggherren i egenskap av konsument om entreprenören till exempel går i konkurs. Vid det tekniska samrådet ska byggnadsnämnden diskutera och ta ställning till om det krävs ett färdigställandeskydd. Det är lämpligt att i protokollet till det tekniska samrådet göra en notering om det krävs eller inte krävs färdigställandeskydd.

Färdigställandeskydd

Behov av utstakning

En utstakning innebär att läget för det som ska utföras märks ut på marken. Byggnadsnämnden tar ställning till behovet av utstakning vid det tekniska samrådet. Behöver en utstakning göras så ska uppgifter om villkor och ungefärlig tidpunkt för det framgå av byggnadsnämndens startbesked. 

Utstakning och lägeskontroll

Behov av ytterligare handlingar

Vid det tekniska samrådet ska man också gå igenom byggnadsnämndens behov av ytterligare handlingar inför beslut om startbesked.  Det kan till exempel handla om att byggnadsnämnden behöver ytterligare material för att kunna ta ställning till om varsamhetskravet och förvanskningsförbudet kan antas komma bli uppfyllda. Av underlaget ska det framgå vilka kvaliteter som byggnadsverket innehar och hur åtgärden kan komma att påverka den. Omfattningen av detta underlag ska anpassas till varje enskilt projekt. Därför kan det handla om allt från ett par fotografier till en antikvarisk förundersökning. Personen som gör detta underlag ska ha kunskap och rätt kompetens.

Det finns dock utrymme att göra anpassningar och avsteg från de tekniska egenskapskraven för att kunna bevara kulturvärden i byggnaden. Detta ska i så fall tas upp vid det tekniska samrådet. Slutsatserna bör sedan tydligt och heltäckande skrivas in i protokollet.

18 §
  Byggherren ska senast vid det tekniska samrådet till byggnadsnämnden lämna
   1. ett förslag till en sådan kontrollplan som krävs enligt
6 §, samt
   2. de tekniska handlingar som, utöver ansökningshandlingarna enligt 9 kap. 21 §, krävs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva frågan om startbesked.

Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 9 kap.
32 b § har använts för projektering och byggherren önskar att startbesked med stöd av 25 a § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska byggherren senast vid det tekniska samrådet dessutom lämna en uppgift om vilket företag som har använts.

Första stycket 1 gäller inte rivningsåtgärder, om byggnadsnämnden i det enskilda fallet har beslutat att det inte behövs någon kontrollplan. Lag (2022:1084) .

19 §
  Vid det tekniska samrådet ska man gå igenom
   1. arbetets planering och organisation,
   2. byggherrens förslag till kontrollplan och de handlingar i övrigt som byggherren har gett in,
   3. hur identifieringen av avfall och återanvändbara byggprodukter har gjorts,
   4. behovet av att byggnadsnämnden gör arbetsplatsbesök eller av andra tillsynsåtgärder,
   5. behovet av ett färdigställandeskydd,
   6. behovet av utstakning,
   7. byggnadsnämndens behov av ytterligare handlingar inför beslut om kontrollplan eller startbesked, och
   8. behovet av ytterligare sammanträden. Lag (2020:603) .

1:21 Mindre avvikelser från föreskrifterna i denna författning

Byggnadsnämnden får i enskilda fall medge mindre avvikelser från föreskrifterna i denna författning. Förutsättningen är att det finns särskilda skäl, att byggnadsprojektet ändå kan antas bli tekniskt tillfredsställande och att det inte finns någon avsevärd olägenhet från annan synpunkt. (BFS 2011:26).

Allmänt råd Byggnadsnämnden prövar i bygglovet om mindre avvikelser från utformningskraven kan godtas. I fråga om de tekniska egenskapskraven kan byggnadsnämnden i ett startbesked klargöra om mindre avvikelse kan godtas. (BFS 2014:3).

Behov av klimatdeklaration

Enligt Boverkets uppfattning ska byggnadsnämnden vid det tekniska samrådet gå igenom och klarlägga om byggnaden omfattas av krav på klimatdeklaration. Om det tekniska samrådet gäller en byggnad som ska klimatdeklareras ska en bekräftelse på att byggnaden har klimatdeklarerats ha lämnats in till byggnadsnämnden för att nämnden ska kunna ge slutbesked. Eftersom denna bekräftelse är en handling som utgör en förutsättning för slutbesked ska det framgå av startbeskedet att en sådan bekräftelse ska lämnas in till byggnadsnämnden. Det är därför viktigt att behovet av klimatdeklaration gås igenom vid det tekniska samrådet. Det kan handla om uppgifter som innebär att byggnaden är undantagen från krav på att en klimatdeklaration ska lämnas in, som till exempel när byggherren bygger åt sig själv som privatperson. Det är naturligt att sådana uppgifter framkommer eftersom arbetets planering och organisation ska diskuteras. (jfr prop. 2020/21:144 sid. 26 och 76)

Klimatdeklaration för byggnader, prop. 2020/21:144 (på Sveriges riksdags webbplats)

34 §
  Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
   1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
   2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
   3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2021:788) .

24 §
  I startbeskedet ska byggnadsnämnden
   1. fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna enligt byggherrens förslag och det som kommit fram i det tekniska samrådet eller annars i handläggningen av ärendet, med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller kontrollansvariga,
   2. bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor behövs,
   3. bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om utstakning behövs,
   4. bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut om slutbesked,
   5. ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs, och
   6. ange vid vilken tidpunkt som åtgärderna får påbörjas om de enligt 9 kap. 36 eller 37 § inte får påbörjas direkt eller om beslutet om lov för åtgärderna enligt 42 a § inte får verkställas direkt. Lag (2022:909) .

I det fall byggherren och byggnadsnämnden har olika uppfattning om byggnaden omfattas av krav på klimatdeklaration ska byggherren göra det sannolikt att det inte behöver upprättas en klimatdeklaration. Kravet på byggherren bör dock inte ställas för högt. I de flesta fall bör byggherrens uppgifter kunna godtas. (jfr prop. 2020/21:144 sid. 86)

Klimatdeklaration för byggnader, prop. 2020/21:144 (på Sveriges riksdags webbplats)

I Boverkets handbok om klimatdeklaration kan du läsa om vilka byggnader som ska klimatdeklareras.

Dessa byggnader omfattas

Fler än ett tekniskt samråd

I stora projekt, upphandlade som totalentreprenad, görs projekteringen oftast parallellt med byggandet. Därför kan det bli nödvändigt att dela upp det tekniska samrådet flera tekniska samråd. Det bör då framgå av startbeskedet när och hur samråden ska ske. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 315)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Tillgänglighet och användbarhet

Den tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga som är ett utformningskrav och som ska prövas i bygglovet ska inte tas upp på det tekniska samrådet och inte heller vara med i kontrollplanen. Den tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga som är ett tekniskt egenskapskrav ska däremot tas upp på det tekniska samrådet och kan vara med i kontrollplanen.

Tillstånd från andra myndigheter

När någon av åtgärderna som behandlas under det tekniska samrådet kräver tillstånd av eller anmälan till någon annan myndighet ska byggnadsnämnden upplysa byggherren om detta. Det är en del av byggnadsnämndens allmänna serviceskyldighet och ska inte uppfattas som att nämnden garanterar att tillstånd inte krävs av myndigheter som nämnden inte pekat ut. Det är det som byggnadsnämnden har kännedom som den har upplysningsskyldighet kring. (jfr prop. 1993/94:178 sid.72)

Ändring i plan- och bygglagen, m.m., prop. 1993/94:178 (på Sveriges riksdags webbplats)

20 §
  Om byggnadsnämnden finner att de åtgärder som det tekniska samrådet avser kräver tillstånd av eller anmälan till någon annan myndighet, ska nämnden upplysa byggherren om detta under samrådet.

Tekniska samråd ska protokollföras

Byggnadsnämnden ska föra protokoll över det tekniska samrådet. Protokollet bör återge vad som gåtts igenom vid samrådet. Om det har skett diskussioner om någon fråga bör det tydligt framgå vad man kommit överens om.

21 §
  Byggnadsnämnden ska föra protokoll över det tekniska samrådet.

Mindre avvikelser från Boverkets föreskrifter

Byggnadsnämnden har möjlighet att i enskilda fall medge mindre avvikelser från de tekniska kraven i Boverkets byggregler, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder, EKS. Förutsättningen för detta är att det finns särskilda skäl, att byggnadsprojektet ändå kan antas bli tekniskt tillfredsställande och att det inte finns någon avsevärd olägenhet. Byggnadsnämnden kan i startbeskedet klargöra om mindre avvikelse kan godtas. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 312)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

1:21 Mindre avvikelser från föreskrifterna i denna författning

Byggnadsnämnden får i enskilda fall medge mindre avvikelser från föreskrifterna i denna författning. Förutsättningen är att det finns särskilda skäl, att byggnadsprojektet ändå kan antas bli tekniskt tillfredsställande och att det inte finns någon avsevärd olägenhet från annan synpunkt. (BFS 2011:26).

Allmänt råd Byggnadsnämnden prövar i bygglovet om mindre avvikelser från utformningskraven kan godtas. I fråga om de tekniska egenskapskraven kan byggnadsnämnden i ett startbesked klargöra om mindre avvikelse kan godtas. (BFS 2014:3).
Mindre avvikelse från föreskrifterna i denna författning

3 §    Byggnadsnämnden får i enskilda fall medge mindre avvikelse från föreskrifterna i denna författning. Förutsättningen är att det finns särskilda skäl, att byggnadsprojektet ändå kan antas bli tekniskt tillfredsställande och att det inte finns någon avsevärd olägenhet från annan synpunkt. (BFS 2015:6).

Allmänt råd Byggnadsnämnden kan i ett startbesked klargöra om mindre avvikelse kan godtas. (BFS 2015:6).
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen