Bostadsförmedling, förtur och service

I en del kommuner finns det en kommunal bostadsförmedling som förmedlar bostäder till anslutna bostadsbolag men i de flesta kommuner får den bostadssökande själv söka bostad hos respektive bostadsbolag.

Många kommuner erbjuder viss service till de som söker bostad, som att lista olika bostadsbolag på sin hemsida. Många kommuner har också någon form av förturssystem till bostad.

Det finns inget enhetligt system för att söka bostad i Sverige. Det betyder att fastighetsägare och bostadsföretag har stor frihet att själva avgöra vilka villkor som ska gälla för hyreskontrakt och förmedling av lediga bostäder. Uthyrningsvillkoren kan skilja sig åt mellan olika bostadsbolag, även om det finns en kommunal bostadsförmedling.

I 2019 års bostadsmarknadsenkät svarar de flesta kommuner, 255 stycken, att det kommunala bostadsbolaget har en egen bostadskö. Många kommuner erbjuder också annan service till de som söker bostad – 169 kommuner anger att de listar olika hyresvärdar på sin webbplats, och 33 kommuner har en särskild bostadsportal på webbplatsen.

Bara 13 kommuner saknar service för bostadssökande

Antalet kommunala bostadsförmedlingar har legat relativt konstant under de senaste åren och uppgår i år till 6: Stockholm, Malmö, Uppsala, Luleå, Kungsbacka och Växjö. Sammanlagt 11 kommuner, de flesta av dem belägna i Stockholms län, är anslutna till en annan kommuns bostadsförmedling. Det är bara 13 kommuner som uppger att de inte har någon service för de som söker bostad.

Betydligt fler kommuner ger förtur till bostad jämfört med förra året

I årets bostadsmarknadsenkät uppger 209 kommuner att de har någon form av förturssystem till bostad.

Förturssystem saknas i 75 kommuner, men det behöver inte innebära att ingen har fått förtur till bostad. Av de 44 kommuner som svarat att ingen fått förtur under 2018 återfinns 36 bland de kommuner som saknar förturssystem. Förra året uppgav 174 kommuner att de hade gett förtur, medan bara 2 angav att ingen hade fått förtur.

Liksom tidigare år är det framför allt nyanlända som har fått förtur till bostad. I år svarar 135 kommuner att nyanlända har fått förtur till bostad, jämfört med 109 förra året och 129 i 2017 års bostadsmarknadsenkät. En sannolik förklaring till ökningen är att Boverket har tydliggjort att förtur som ges till nyanlända enligt bosättningslagen ska inkluderas i rapporteringen, något en del kommuner inte uppfattade förra året.

Fler kommuner har gett förtur vid funktionsnedsättning

Andra grupper som har fått förtur är personer med lättare funktionsnedsättning. De har fått förtur till bostad i 67 kommuner, jämfört med 59 kommuner året innan.

Ett mindre antal kommuner har även gett förtur till

  • hemlösa (25 kommuner)
  • studenter (20 kommuner)
  • äldre (18 kommuner)
  • ungdomar (12 kommuner).

Antalet kommuner som svarat ja på dessa svarsalternativ ligger på ungefär samma nivå som tidigare år.

Andra skäl till att kommunerna har erbjudit förtur till bostad är

  • att hushållet har fått arbete i kommunen (100 kommuner)
  • ekonomiska skäl (32 kommuner)
  • att hushållet har behövt byta bostad på grund av separation (24 kommuner)
  • trångboddhet (19 kommuner).

En ny fråga i årets bostadsmarknadsenkät var om kommunen har gett förtur till kvinnor i behov av skyddat boende. Det anger 51 kommuner att de har gjort.

ntal kommuner som har gett förtur till bostad för vissa grupper under 2016–2018.
Antal kommuner som har gett förtur till bostad för vissa grupper under 2017–2018. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2018 och 2019, Boverket. Illustration: Boverket

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej