Hellisgerdi, Hafnarfjörður, Island

Hellisgerði är en av Islands mest populära parker. Den består till stor del av bevarade lavafält, men bland lavan har också många träd planterats och stigar, trappor, avsatser och andra artefakter har adderats. Parken har skapats under lång tid under ledning av en folkbildande sammanslutning, medan kommunen varit huvudman först på senare år. Kombinationen av stora ytor med lavalandskap och små, väl utformade kulturella inslag skapar en park med stark dragningskraft, men ger också förutsättningar för stor biologisk mångfald – samtidigt som skötseln kan hållas på en relativt låg nivå.

Allmänt om Hellisgerði 

Lavafältens gröna värden som brygga mellan dåtid och nutid

Projekt

Hellisgerði är en offentlig park i hjärtat av Hafnarfjörður. Området har under 1920-talet avsatts som park med målet att skydda stadens speciella lavalandskap vid en tid då stora hittills orörda områden exploaterades för bebyggelse och industriändamål, inte minst fiskeindustrin.

Lavalandskap där älvor sägs bo...

Parken domineras till stora delar av det naturgivna lavalandskapet med dess variationer, men bland lavaformationerna har stigar, trappor, avsatser och andra artefakter infogats såsom en vacker damm, skulpturer samt grottor och nischer i lavan där älvor sägs bo. Parken rymmer framför allt också en stor samling äldre, väl uppvuxna träd och buskar, vilket är ganska ovanligt på Island. De mest förekommande trädarterna i parken är björk och rönn, men man har även lyckats få en del utländska arter att överleva. Parken ses som en av Islands finaste och är föreslagen att ges status som kulturreservat.

Plan

I den konceptuella översiktsplanen för Hafnarfjörður, är Hellisgerði idag utmärkt som en plats för rekreation och som en turistattraktion. Men parken skapades långt innan det fanns några kommunala planer.

En innehållsrik historia

Historien om Hellisgerði kan sägas starta redan 1813, då en handelsresande vid återkomsten från Skottland förde med sig 500 träd av varierande art och planterade dessa i Hellisgerði. Under åren fram till 1922 stod träden omgivna av betesmark och grönsaksodlingar. 1922 togs området över av Magni, en offentlig sammanslutning för utbildningsfrågor och folkbildning. Sammanslutningen fruktade att det speciella landskapet runt staden helt höll på att försvinna på grund av olika exploateringar och att detta skulle få en negativ inverkan på upplevelsen av staden i stort. De lyckades därför övertala stadens ledning att överlämna Hellisgerði i deras vård. Med målet att etablera en offentlig park för invånarna, att väcka intresse för odling av blommor och träd samt att behålla en del av den naturliga landskapskaraktären kring Hafnarfjörður, anställde Magni en trädgårdsmästare, som trots liten erfarenhet av trädplanteringar stod för nästan all plantering från 1924 och 20 år framåt. 1958 anställde Magni en landskapsarkitekt för att göra en landskapsplan för parken. År 1977 övergick förvaltningen av parken till Hafnafjörður kommun. Parken förföll därefter till följd av näst intill obefintlig skötsel. 1986 uppmärksammades dock detta och under de kommande åren återetablerades parken och har sedan dess skötts väl och med få stora förändringar, då parken idag anses ha ett högt bevarandevärde. Kommunen har nyligen, utöver att förvalta parken, bidragit med extra finansiering för restaurering.

Process

Det sätt på vilket Hellisgerði vuxit fram är tämligen unikt. Det är inte den kommunala planeringen som skapat parken utan ideella initiativ från en framsynt sammanslutning, Magni. Yrkeskunskapen har från början varit ganska låg. Man har exempelvis inledningsvis inte haft någon riktig gestaltningsplan. Men det har å andra sidan från första stund funnits en klar och tydlig vision, kopplad bland annat till folkbildning och bevarande, och kunskapen har sedan genom åren växt sig starkare, vilket successivt har gett en alltmer välstrukturerad park. Det tycks nästan symptomatiskt att parken förföll efter att kommunen tog över ansvaret, då kommunen i början uppenbarligen inte hade den klara intention som guidat Magnis arbete under parkens första 50 år.

Betydande attraktion

Magni skapade under sin tid evenemang för att finansiera nya investeringar i Hellisgerði, och dessa nöjesevenemang blev goda tillfällen för människor att samlas i parken, vilken därigenom stärktes som en centralpunkt i staden. Detta har gjort att parken har varit viktig för invånarna i Hafnafjörður sedan början. Den har dessutom besökts av människor från hela Island och blivit en betydande attraktion i Hafnafjörður. Det är tydligt att Hellisgerði haft en god effekt på isländarnas medvetenhet om den positiva effekten av att vara utomhus och att rekreera sig, och parken har även stärkt tron på möjligheten att kunna etablera trädgårdar med träd och buskar på Island, trots de svåra odlingsbetingelserna. 

Det naturliga lavalandskapet dominerar

Medan andra parker på Island oftast har en mer renodlat kulturell prägel, är Hellisgerði unik såtillvida att parken framhäver naturliga drag som är specifika för staden och regionen. Det sparade naturlandskapet och de tillfogade kulturinslagen ingår här en mycket lycklig förening. Även om de kulturella inslagen förvisso tydligt präglar upplevelsen av parken är dessa ytmässigt tämligen små – det är istället det naturliga lavalandskapet som dominerar ytmässigt. Detta bidrar dels till att det finns mycket utrymme för naturlig flora och fauna. Det bidrar också till att parkens skötsel kan vara relativt extensiv; åtminstone sett i relation till att detta är en av Islands främsta och mest välbesökta parker. Även om Hellisgerði är en gammal park känns dess koncept - vilket möjliggör stor biologisk mångfald och mycket rika upplevelser trots att skötseln är mindre krävande - som något högst relevant för vår samtid.

Medskick

Hur kan medvetna designtillägg framhäva och lyfta värdena hos en sparad naturyta?

I fallet Hellisgerði har ideella krafter skapat en mycket populär park genom att värna naturytor som framhäver områdets typiska, naturgivna drag. Kombinationen av stora sparade naturytor och små formade/kulturella inslag möjliggör stor biologisk mångfald och mycket rika upplevelser trots extensiv skötsel.Hur kan medvetna designtillägg framhäva och lyfta värdena hos en sparad naturyta?