Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Greenest of the Green, Helsinki, Finland

Granskad:
Flygfoto som visar vägar samt byggnader med gröna tak.
Flygfoto av byggnaden The Greenest of Green. Foto: Pyry Kantonen Photography

The Greenest of the Green är ett projekt med mycket grönska på liten yta. Projektet syftar till att testa olika gröna tak och väggar i det nordiska klimatet, helt baserat på inhemska och traditionellt odlade arter. Bostadskomplexet ligger utsatt på Busholmen, sista utposten söderut i hamnområdet där båtarna till Tallinn och St. Petersburg kommer in i Helsingfors. I projektet undersöks hur växterna, naturen och grönskan upplevs och hur den kan användas som skydd mot det tuffa klimatet vid kusten, med hårda vindar samt låga och höga temperaturer.

Allmänt om The Greenest of the Green

Hur kan grönska och odling inrymmas i en starkt förtätad stadsmiljö vid kusten?

  • Biodiversitet
  • Brukarmedverkan
  • Dagvatten/klimatanpassning
  • Förtätning
  • Gröna väggar/tak
  • Omställning
  • Socialt fokus
  • Stadsodling
  • Urban Nature
  • Yteffektivitet.
Fakta om The Greenest of the Green
  • Plats: Helsingfors, centralt och kustnära, Finland.
  • Skala: Liten.
  • Budget: Hög.
  • Typ av objekt: Privat bostadsgård, påtaglig biodiversitet, grönska på byggnad.
  • Tidsaspekt: Långsiktigt.
  • Typ av projekt: Design, experimentellt.
  • Anläggningen är ritad av: TA Companies, RMgardens, LOCI Landscape Architects och Helsinki University som konsult

Projekt

Gröna växter som växer på husvägg.
En av de gröna fasaderna. Foto: Pyry Kantonen Photography

The Greenest of the Green är ett storskaligt experiment med fokus på att utforska grönområdens funktioner i form av gröna tak och väggar på bostadshus. Idén är att testa inhemska arter för att bättre kunna utnyttja deras mångfald i städer och hitta alternativ till vissa exotiska arter som lätt sprider sig till naturen i och utanför städerna. Projektet byggdes mellan 2015 – 2017 och är ett samarbete mellan kommersiella aktörer som TA Companies, RMgardens, LOCI landscape architects, Arkta Reponen samt Helsingfors universitet. Tusentals externa besökare har bekantat sig med miljön: allmänheten, arkitekter, forskare, formgivare, stadsplanerare, byggnadskontrollanter och andra statstjänstemän.

Flera priser

Projektet har vunnit flera priser. År 2017 tilldelades det priset Rakentamisen Ruusu (”byggverkets ros”) av Helsingfors stad, ett pris som delas ut årligen för att uppmärksamma exemplariska byggprojekt. Även The Scandinavian Green Roof Award delades ut till The Greenest of the Green år 2018, med motiveringen att det är ett modigt projekt med fokus på både vegetationssystem med olika funktioner och mål samt att planeringen är baserad på behov och drömmar rörande gröna tak och väggar hos stadsbor. Uppföljningsstudier är på gång angående utnyttjandet av grönskan och sociala aspekter.

The Greenest of the Green har fem taktyper, med olika forskningsfrågor i fokus samt olika karaktär. Alla buskar, träd och girlander är starkt kopplade till forskning och människors perspektiv på grönska. Samtidigt har alla tak rekreativa karaktärer och inbjuder till gemensamma och sociala aktiviteter eller återhämtande vistelse på egenhand. Alla tak är tillgängliga för de boende.

Plan

Flygfoto som visar en byggnads olika gröna tak där olika planteringar finns.
Flygfoto av byggnaden The Greenest of Green. Foto: Pyry Kantonen Photography

Projektet är en del av Helsingfors stads bostadsutvecklingsprogram Kehittyvä Kerrostalo . Ursprungsidén föddes när Markku Hainari och Taina Suonio träffades på ett seminarium om dagvattenhantering och takvegetation och började smida planer. Helsingfors universitet blev en naturlig kontakt för projektet från början därför att det då varken fanns erfarenhet eller information om hur hus med vegetation kan byggas i Finland. Riktlinjer för planeringen byggde på olika sorters grönska för både biodiversiteten och för människans behov.

Växtvalet för att stötta biodiversitet

The Greenest of the Green skulle rymma torrängar, frukt- och bärskog, köksträdgård, ”service station” för fjärilar och inhemska vilda vedartade växter. Växtvalet gjordes med syfte att stötta biodiversitet och erbjuda ätbar skörd. Målen baserades på en separat studie baserad på människors mentala bilder och har i stor del realiserats, även om planeringen tog fem år. En intressant detalj är att man planerade ett hål i taket av garaget, med visionen att träd och växter planterade i garaget skulle växa uppåt genom hålet och synas från bakgården och höghuset.

Växthus på ett av taken.
Växthus. Foto: Pyry Kantonen Photography

Process

Processen från planering till realisering var krävande, vilket till stor del berodde på att de flesta i projektgruppen inte hade erfarenhet av att arbeta med att integrera grönska i en byggnad sedan tidigare. Många tvärvetenskapliga planeringsmöten hölls där bland annat lastkapacitet, invasiva arter, substrat, bevattning, skötsel diskuterades.

Gröna tak

Odlingsbäddar med växtlighet på hustaket på en bostadsfastighet.
Köksträdgård på ett av taken. Foto: Kirsi Mäki, TA Companies LTD

Hänsyn till invånarnas åsikter togs genom pågående undersökningar där man samlade in data om erfarenhet och önskemål angående gröna tak. Alla ytorna planerades olika, så att det skulle finnas plats för ytor för gemensamma aktiviteter såväl som mer privata platser. På torrängen finns en terrass med bord och bänk. Det finns en oas av frukt- och bärbuskar som fungerar både som gömställe, som skördeplats och en plats för svalka efter bastubad. Köksträdgården erbjuder gemensam odling och på bakgården finns det en lekplats samt vide och perenner för pollinerare.

Vid val av material och vegetation fanns en tanke kring att hålla slutpriset på bostäderna nere. Idén var en effektiv användning av byggrättigheter och förmånliga byggnadsmaterial så att det totala priset per kvadratmeter skulle bli rimlig, vilket lyckades väl. Till exempel användes billigare fasadmaterial, som med åren till stor del borde bli täckt av vegetationen på fasaden.

Medskick

Hur kan grönska och odling inrymmas i en starkt förtätad stadsmiljö?

I ett samarbete mellan kommersiella aktörer och forskare möjliggörs ett innovativt, grönskande bostadshus där brukarmedverkan och testbäddar med inhemska, traditionella arter och växtmaterial bidrar till ökad biodiversitet och en stor variation av funktioner för de boende.

Läs mer
  • Mesimäki, M., Hauru, K., Kotze, J. D. & Lehvävirta, S. (2017). Neo-spaces for urban livability? Urbanites’ versatile mental images of green roofs in the Helsinki metropolitan area, Finland. Land Use Policy, 61, 587–600.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen