På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Risker med vatten som läcker genom tak

Granskad:

Regnvatten kan läcka in genom yttertaket via otätheter, exempelvis vid genomföringar, tätskiktens skarvar, ränndalar, infästningar och andra detaljer. Vatten som läcker in kan orsaka stora fuktskador i byggnaden och läckage är ofta svårt att lokalisera och täta i efterhand. Därför behöver detaljer utformas med fokus på vattentäthet, vattenavledning och beständighet. Här kan du läsa mer om riskerna med vatten som läcker in.

Vattenläckage genom yttertak

Ett läckage som inte upptäcks och åtgärdas i tid kan orsaka omfattande fuktskador både på vinden och i konstruktioner längre ned i byggnaden, när vattnet tar sig vidare. Vattnet uppfuktar dels genom att fritt vatten blöter upp byggmaterial, dels genom att vattnet avdunstar och höjer luftfuktigheten för omkringliggande material.

Illustration på ett regninläckage vid skorsten.
Regninläckage vid genomföring i yttertak, till exempel vid en skorsten. Illustration: Boverket/Altefur Development

Vatten kan läcka genom mycket små otätheter som är svåra att se med blotta ögat. Regn i kombination med vind ökar därtill sannolikheten för att vattnet pressas eller sugs in i springor och materialskarvar. Risken är därför större på platser där det regnar och blåser mycket. Risken ökar också om det bildas ett vattentryck mot genomföringar via kvarstående vatten. Sannolikheten för kvarstående vatten är större vid låglutande och flacka tak.

Lär dig mer om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”.

Konsekvenser för byggnaden

Om kritiska fukttillstånd överskrids kan byggnaden drabbas av exempelvis:

  • mikrobiologisk påväxt på byggnadsmaterial
  • röta som kan leda till försvagningar och förändringar i trämaterial
  • rostangrepp på metaller
  • estetiska skador, till exempel fuktfläckar i innertak och på väggar
  • formförändring av exempelvis råspont
  • kemisk nedbrytning av material.

Konsekvenser för inomhusmiljön

Skador på byggnadsmaterialet kan ge upphov till föroreningar, som i sin tur kan nå och påverka inomhusmiljön via till exempel luftrörelser. Det kan leda till exempelvis:

  • besvärande lukt inomhus
  • sämre luftkvalitet inomhus.

Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till luftkvalitet och mikrobiologiska skador, se länk i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att en skada inträffar, dels konsekvensen av skadan. Här nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för en skada är:

  • lokala väderförhållanden – vind i kombination med nederbörd
  • takets geometri och utformning – till exempel många vinklar, kupor och takfönster som medför fler skarvar och anslutningar
  • takets regntäthet, framför allt vid genomföringar och skarvar
  • takets lutning och avvattningssystemets kapacitet
  • kompatibilitet mellan olika material i skarvar och materialmöten
  • möjligheten att uppnå en tvåstegsprincip i takkonstruktionen.

Faktorer som påverkar konsekvensen av en skada är:

  • tid för och mängd på läckaget
  • vattnets möjlighet att rinna vidare ned i byggnaden
  • det kritiska fukttillståndet för ingående byggnadsmaterial
  • konstruktionens förmåga att kunna torka ut efter uppfuktning och behålla sina ursprungliga egenskaper.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i praktiken”, se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan göras för att minska risken

Här får du några exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När byggnaden projekteras:

  • Ta hänsyn till att placering av och antalet genomföringar har inverkan på sannolikheten för att vatten läcker in.
  • Ta hänsyn till att en enstegstätad konstruktion är känslig för otätheter. Överväg tvåstegsprincip.
  • Detaljprojektera genomföringar, materialmöten och skarvar i takkonstruktionen med hänsyn till risken för inläckage av vatten.
  • Komplettera och riskbedöm valda detaljlösningar och ta hänsyn till lokala förutsättningar.
  • Ta hänsyn till att vindtrycket driver regnvattnet in i otätheter.
  • Komplettera vid behov handlingar med specifika kontroller för riskfyllda moment.

När byggnaden byggs:

  • Arbetsbered riskfyllda moment.
  • Värdera behovet av provmontage och kontroll av montage.
  • Ta hänsyn till inläckage av regn under produktionstiden innan taket är färdigställt.
  • Gör en ny riskbedömning för varje genomföring om det krävs extra genomföringar eller infästningar utöver de som finns angivna i projekteringshandlingarna.

När byggnaden förvaltas:

  • Besiktiga utrymmen och konstruktioner regelbundet så att inläckage av regn upptäcks tidigt, för att på så sätt minska konsekvensen.
  • Lokalisera inläckaget och täta. Värdera behovet av att förbättra konstruktionen vid konstaterat vatteninträngning.
  • Bedöm tätskiktets skick på taket med regelbundna kontroller för att kunna förutse brister som kan leda till läckage.
  • Värdera behovet av förbättringsåtgärder.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen