Kommunernas särskilda boendelösningar

Kommunerna arbetar på många olika sätt för att motverka hemlöshet och otrygga boendelösningar. Det kan handla om att erbjuda sociala kontrakt eller andrahandskontrakt. Kommunerna samarbetar ofta med hyresvärdar för att kunna tillhandahålla bostäder till hushåll som inte har möjlighet att få tag i en bostad på egen hand. 

Särskilda boendelösningar – sociala kontrakt

Kommunernas särskilda boendelösningar för personer som inte själva kan anskaffa en permanent boendelösning kallas ofta för sociala kontrakt. Dessa boenden är vanligtvis lägenheter i vanliga bostadshus som är kopplade till någon form av hyresavtal, men det kan också vara tillfälliga bostäder eller lägenheter som ligger samlade i en och samma trappgång eller bostadshus. Det vanligaste är andrahandskontrakt med begränsat besittningsskydd, där boendet kan vara förenat med tillsyn eller särskilda villkor och regler. Boendelösningarna grundar sig på biståndsbeslut enligt 4 kap. 1–2 § i socialtjänstlagen (2001:453). 

Insatsen sociala kontrakt har en lång historia

Sociala kontrakt är en åtgärd inom socialt arbete där socialtjänsten eller andra socialvårdande aktörer agerar som hyresvärd för sina klienter under en prövotid. Denna åtgärd togs i bruk i slutet av 1960-talet. Kritik riktades mot socialtjänsterna vid millennieskiftet och på 2010-talet, då de anklagades för att använda sociala hyreskontrakt som en alltför lättvindig lösning på vanliga bostadsbristproblem. Kritikerna ansåg att det fanns risk för att en ”sekundär bostadsmarknad” skulle ta form där oönskade hyresgäster samlades. Idag har vi mer kunskap om denna åtgärd, vilket visar att den kan ha många olika former och riktas mot en icke-homogen målgrupp. Socialstyrelsen betraktar lägenheter med socialt kontrakt eller motsvarande som socialtjänstens långsiktiga boendelösningar.

Sociala kontrakt kan beviljas till personer som har särskilda svårigheter att själva få ett kontrakt, till exempel på grund av psykisk ohälsa, skuldsättning eller tidigare vräkning. Ibland hjälper kommunen personer som är motiverade och har pågående behandling för beroende, men som inte kan få ett eget kontrakt under behandlingsperioden. Hemlösa barnfamiljer kan också få ett socialt kontrakt för att få tid att ordna sin boendesituation.

De flesta kommuner hyr ut lägenheter i andra hand med biståndsbeslut

I årets bostadsmarknadsenkät svarar 262 kommuner att de hyr ut bostäder i andra hand, med biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen, till personer som inte själva kan anskaffa en permanent boendelösning. 15 kommuner svarar nej på frågan, medan övriga 11 inte har besvarat den. Merparten av kommuner som svarar nej ingår i kommungruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”. 

Fler bostäder hyrs ut i andra hand med och utan biståndsbeslut

På senare år har antalet lägenheter som hyrs ut med socialt kontrakt minskat enligt enkäten, men i år är det något fler bostäder som hyrs ut i andrahand med biståndsbeslut enligt de kommuner som har angett ett antal. Sammanlagt fanns enligt kommunerna knappt 15 000 bostäder för andrahandsuthyrning med biståndsbeslut den 1 januari 2025. 

Boverket har följt utvecklingen av sociala kontrakt sedan 2008. Länge ställdes samma fråga till kommunerna: Hyr kommunen ut bostäder i andra hand till personer som inte blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden? När lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning trädde i kraft, blev det oklart om boenden som kommunerna hyrde ut i andra hand till denna grupp också skulle räknas in när kommunerna besvarade frågan i bostadsmarknadsenkäten. Av den anledningen delade Boverket upp frågan i två så att den ena frågan avser bostäder som hyrs ut av socialtjänsten där biståndsbeslut har fattats enligt 4 kap. 1 § eller 2 § SoL och den andra frågan handlar om bostäder som hyrs ut av kommunen utan stöd av socialtjänstlagen, det vill säga där inte något biståndsbeslut har fattats. Det senare har visat sig vanligt förekommande när det gäller andrahandsuthyrning till nyanlända som anvisats kommunen. På senare år har ukrainska flyktingar som faller under massflyktsdirektivet tillkommit, och även för den här gruppen har kommunerna lite olika boendelösningar och kontrakt, som framförallt kan tillföras den senare kategorin.

I årets enkät anger 82 kommuner att kommunen efter biståndsbeslut av socialförvaltningen hyr ut bostäder i andra hand till nyanlända personer som har anvisats till kommunen enligt lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. 135 kommuner svarar nej på frågan. 43 kommuner saknar uppgift och resterande har inte besvarat den. Enligt kommunerna fanns det den 1 januari 2025 sammanlagt cirka 3 700 lägenheter som hyrdes ut till nyanlända med stöd av 4 kap. 1§ och 2 § i socialtjänstlagen. Det är cirka 2 500 fler än i fjol. 

98 kommuner svarar att de hyr ut lägenheter i andra hand utan biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. 171 svarar nej, medan 21 kommuner inte har besvarat frågan. Jämfört med i fjol är det fler kommuner som anger att de hyr ut lägenheter på detta sätt. Sammanlagt beräknas det finnas cirka 5 700 lägenheter som hyrs ut i andra hand utan biståndsbeslut, vilket är 2 000 fler än vad kommunerna uppgav i fjol. Kommunernas svar tyder även på att merparten av dem hyrs ut till nyanlända som anvisats till kommunen. Åtta av 10 kommuner som anger att de hyr ut lägenheter i andra hand utan biståndsbeslut anger också att de hyr ut lägenheter till anvisade nyanlända på detta sätt och sammanlagt beräknas det finnas drygt 4 800 lägenheter som hyrs ut i andra hand utan biståndsbeslut till anvisade nyanlända, en ökning med cirka 2 000 bostäder jämfört med i fjol. Av kommunernas fritextsvar framgår också att bostadslösningen används för anvisning enligt massflyktsdirektivet, det vill säga till skyddsbehövande personer från Ukraina.

Av resultaten att döma kan ökningen av antalet kommunala andrahandskontrakt, såväl med som utan biståndsbeslut, hänföras till en ökad andrahandsuthyrning av bostäder till nyanlända som anvisats enligt bosättningslagen samt till skyddsbehövande som anvisats enligt massflyktsdirektivet. Det ligger i linje med att personer som kom från Ukraina under år 2022 har folkbokförts och anvisas till kommunerna enligt bosättningslagen. Bortsett från uthyrning till anvisade nyanlända så tycks antalet biståndsbeslutade andrahandskontrakt istället ha minskat på nationell nivå. Det ligger i linje med de senaste årens trend, och stärks också av att det är färre kommuner som i år uppger att de använder andrahandsuthyrning med biståndsbeslut för att minska och motverka hemlöshet. En orsak till minskningen av antalet lägenheter för andrahandsuthyrning med biståndsbeslut på senare år är att kommunernas socialtjänster alltmer begränsar de särskilda boendelösningarna till personer som inte bara har svårt att hitta lämplig bostad utan även har sociala eller psykologiska problem. En annan orsak kan vara att trösklarna för att få tag på en bostad har sänkts på de lokala bostadsmarknader där det nu finns vakanser i beståndet.

Kommuner samarbetar med hyresvärdar för att få fram bostäder till personer som inte själva kan anskaffa en permanent boendelösning

De flesta kommuner samarbetar med hyresvärdar för att få fram bostäder till hushåll som inte själva kan anskaffa en permanent boendelösning. I årets enkät svarar 217 kommuner att de samarbetar med kommunala bostadsföretag och 103 kommuner svarar att de samarbetar med privata hyresvärdar. 45 kommuner svarar att de inte har något sådant samarbete. I jämförelse med förra årets enkät är det något färre kommuner som anger att de har ett regelbundet samarbete och minskningen noteras för både privata och kommunala hyresvärdar. Det är också något fler kommuner (17) som inte har svarat på frågan jämfört med i fjol (10). 

Nära 4 000 barn bor i andrahandslägenheter med sociala kontrakt

186 kommuner har svarat ja på frågan om det finns hushåll med hemmavarande barn i bostäder som kommunen hyr ut i andra hand med biståndsbeslut och 161 har angett en siffra över noll. Enligt kommunernas svar fanns det den 1 januari 2025 cirka 2 000 hushåll med hemmavarande barn och i dessa hushåll ingick cirka 3 900 barn. I jämförelse med förra årets enkät är det lika många hushåll med hemmavarande barn, men något fler barn totalt sett. 

Avhysningar drabbar främst hushåll utan barn

Det förekommer att hushåll som beviljats en bostadslösning i form av ett andrahandskontrakt med särskilda villkor, bryter mot villkoren och blir avhysta. 

Boverket ställde frågan om det under 2024 förekommit några avhysningar bland de hushåll som hyr i andra hand av kommunen. 148 kommuner svarar att inga sådana avhysningar skett. 91 kommuner angav att det hade förekommit avhysningar av hushåll utan barn. Totalt sett handlade det om cirka 270 hushåll. 16 kommuner angav att hushåll med barn hade blivit avhysta från sitt andrahandskontrakt. Totalt sett handlade det om drygt 20 hushåll. 

Andrahandskontrakt som en väg in på den ordinarie bostadsmarknaden

Ett av målen med kommunernas boendelösningar är att underlätta för personer att långsiktigt etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden. Av de 262 kommuner som hyr ut lägenheter i andra hand med biståndsbeslut svarar 140 att de alltid har som mål att dessa avtal ska övergå i vanliga hyreskontrakt. 95 kommuner svarar att det är målet i vissa fall. 

Kommunerna har sammantaget uppgett att cirka 1 300 hushåll fick ta över sitt hyreskontrakt under år 2024.  Det är något färre än föregående år. 133 kommuner svarar att någon av andrahandshyresgästerna i stället flyttade vidare till ett förstahandskontrakt under 2024. Enligt kommunerna rör det sig om drygt 600 hushåll totalt sett. Sett till det totala antalet biståndsbeslutade andrahandskontrakt som, enligt kommunernas uppgifter i bostadsmarknadsenkäten 2024, fanns i inledningen av året var det uppskattningsvis mindre än 15 procent som övergick till ett förstahandskontrakt. 

Ungefär hälften av kommunerna har direktägda bostäder

En del av kommunernas sociala boendelösningar utgörs av direktägda bostäder. Direktägda bostäder är bostäder som inte ägs av kommunen via något allmännyttigt kommunalt bostadsbolag, utan som kommunen har förvärvat direkt och som är registrerade med kommunens organisationsnummer. Vanligen fungerar dessa bostäder som genomgångsbostäder.

På frågan om kommunen direktäger bostäder, till exempel i form av bostadsrätter eller småhus svarar 147 kommuner att de gör det. Baserat på kommunernas bedömningar finns det sammanlagt drygt 10 000 bostäder som ägs direkt av kommunerna fördelat på de 141 kommuner som har uppgett antal i enkäten. 

Fem kommuner anger att de har köpt in enskilda hyresbostäder, bostadsrätter eller småhus under 2024 för att tillgodose behovet av bostäder för personer som inte själva kan skaffa sig en permanent bostadslösning. Totalt handlar det om 20 bostäder. 269 kommuner anger att de inte har gjort något sådant förvärv och resterande har inte svarat. 

I vilken utsträckning och på vilket sätt direktägda bostäder används som en social boendelösning får tolkas med försiktighet. Av fritextsvaren går det att utläsa att det dels skiljer sig åt vilka typer av bostäder som kommunerna har inkluderat i sina uppgifter, dels vilka personer som kommunerna har räknat med inte själva kan skaffa sig en permanent bostadslösning.