Något lättare för kommuner att ordna bostad åt nyanlända

Granskad: 16 maj 2024

Bostadssituationen för nyanlända har förbättrats. Det visar resultatet av 2024 års bostadsmarknadsenkät. Ett stort antal kommuner uppger att de har goda eller mycket goda möjligheter att erbjuda bostäder när nyanlända anvisas till dem.

Mycket goda möjligheter att erbjuda kommunanvisade nyanlända bostad

222 kommuner har svarat ja på frågan om de tar emot nyanlända enligt den så kallade bosättningslagen (lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning), vilket motsvarar en procentuell minskning med närmare 20 procent, jämfört med förra året. Merparten av kommunerna bedömer möjligheterna att skaffa fram bostäder till nyanlända som anvisas kommunen som fortsatt goda eller mycket goda. Kommuner som har tagit emot nyanlända har fått svara på en sjugradig skala, där siffran ett motsvarar mycket dåliga möjligheter att skaffa fram bostäder, medan siffran sju innebär att möjligheterna bedöms vara mycket goda. 77 kommuner svarar i år ”mycket goda” förutsättningar jämfört med 69 förra året. Sammantaget pekar svaren mot betydande förbättringar jämfört med föregående två år. Kommunerna har inte bedömt mottagningskapacitet när det gäller skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet. Så här fördelar sig svaren för alla kommuner.

Kommunernas bedömning av sina möjligheter att erbjuda bostäder vid anvisning av nyanlända, januari 2024. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2024, Boverket. Illustration: Boverket

Fritextsvaren visar att det främsta skälet till att de flesta kommuner i dag inte upplever stora svårigheter med att skaffa bostäder åt nyanlända som anvisas till kommunen, är att de tar emot betydligt färre jämfört med tidigare år. Anvisningstalen har generellt minskat de senaste åren, vilket alltså har gjort det lättare för kommunerna att tillhandahålla bostäder. Det här återkommer i många av fritextsvaren.

En återkommande kommentar i fritextsvaren är att kommunen har en god dialog och samverkan med både det kommunala bostadsbolaget och privata hyresvärdar, vilket är en viktig faktor för att snabbt kunna tillhandahålla bostäder. Bland svårigheterna nämns att tillgängliga lägenheter oftast finns i områden där det råder socioekonomisk utsatthet, vilket inte ger de bästa förutsättningarna för social och ekonomisk integration.

Utbudet svarar inte mot hushållens behov

Flera kommentarer i fritextsvaren tar upp problemet med att kommunerna har svårt att skaffa fram ändamålsenliga bostäder åt en del av de nyanlända som anvisas till kommunen. Bland dessa finns det en del riktigt stora hushåll medan tillgången på stora lägenheter som motsvarar deras bostadsbehov är mycket begränsad. Jämfört med föregående år är det färre kommuner som i fritextsvaren anger att en allmän bostadsbrist försvårar deras möjligheter att skaffa fram bostäder åt nyanlända som anvisas till kommunen. Ibland ligger de tillgängliga bostäderna långt ifrån kommunikation och service, vilket inte gynnar integration.

Kommunerna menar att det framför allt behövs många fler lägenheter med fyra eller fem rum och kök. Målgruppen har dock begränsade inkomster. Det gör det ännu svårare att skaffa större lägenheter, eftersom de ofta medför högre hyror än en etta eller tvåa.

Större osäkerhet och strängare politik  

Asylsökande räknas som nyanlända först när de har fått uppehållstillstånd och blivit folkbokförda i Sverige. Säkerhetsläget i omvärlden har drastiskt förändrats och omläggningen av den svenska migrationspolitiken har lett till minskad asylinvandring till Sverige. Dock kan det inte uteslutas att många flyktingar från Ukraina även fortsättningsvis kan komma, även om det inte har skett ännu. Migrationsverkets bedömning är att cirka 8 000 nya skyddssökande från Ukraina kommer till Sverige 2024. Det kan jämföras med cirka 11 400 skyddssökande från Ukraina förra året.

Tillfälliga begränsningar av möjligheten att f&