Den byggda formens betydelse – kunskap från forskning
Vi har ett brådskande behov av att ställa om dagens samhälle. Utmaningarna är många och komplexa, exempelvis klimatförändringar, social segregation, ojämn resursfördelning och ökande skillnader i folkhälsa. I kunskapsöversikten ”Den byggda formens betydelse - kunskap från forskning”, som Formas har varit med och finansierat, presenteras forskning som visar på vilken betydelse den byggda formen har för att bidra till flera av samtidens utmaningar.
Kunskapsöversikt om den byggda formens betydelse
"Den byggda formens betydelse – kunskap från forskning” är framtagen av Boverket och flera av landets forskare inom stadsbyggnad. Forskningsrådet Formas har varit med och finansierat. Kunskapen som presenteras i översikten kommer från olika forskningsfält, men har som gemensam utgångspunkt att beskriva hur den byggda miljön och dess form påverkar vår miljö, oss som människor och våra beteenden. Forskningen visar på hur den byggda formen hänger samman med sociala villkor, folkhälsa och välbefinnande, ekonomi, transporter, klimat, ekologiska förutsättningar, samvaro, trygghet och trivsel.
Kunskapsöversikten är en pusselbit i Boverkets arbete med att främja utvecklingen av hållbara och kvalitativa livsmiljöer runt om i landet som är berikande för oss människor. Mer kunskap om den byggda formens betydelse behövs. Fler behöver förstå och kunna argumentera för att byggd form skapar värden. Fler behöver också bli skickliga på att, utifrån kunskap och erfarenhet, organisera, forma och utveckla den byggda miljön.
Den byggda formens betydelse (publikation)
Nya insikter och ökad förståelse utifrån en bredd av perspektiv
Med denna kunskapsöversikt vill Boverket därför engagera och ge användbara argument till dem som arbetar med att planera, utveckla och förvalta byggd miljö genom att göra kunskap från forskning lättillgänglig. Förhoppningen är också att väcka nyfikenhet och bjuda praktiken att söka mer kunskap i forskningen.
Samhällsplaneringen är komplex. Översikten lyfter därför fram en bredd av perspektiv som behöver vägas in i planeringsprocessen och som kan fungera som stöd i kommunernas beslutsfattande.
Kunskapsöversikten har inte ambitionen att svara på hur metoder och arbetssätt kan tillämpas. Den är inte heller en heltäckande sammanställning av stadsbyggnadsforskningen, utan öppnar för en fördjupad diskussion om vad mer som behöver studeras inom detta viktiga fält.
Ett stöd i planeringen
Kunskapsöversikten vänder sig till alla som arbetar med planering och stadsbyggnad i översiktlig planering och detaljplanering. Även till kommunala planerare inom stadsbyggnad, mark, exploatering, trafik, gata och park - professioner där kunskapen om den byggda miljöns utformning har avgörande betydelse. Vi hoppas också nå beslutsfattare, byggaktörer och fastighetsägare.
Stadsbyggnadsnivån i fokus
Kunskapsöversikten berör städer och orter av olika storlek och med olika utformning. Den ägnas helt åt stadsbyggnadsnivån, de övergripande sammanhangen, grannskap, kvarter och de offentliga stadsrummen utifrån en principiell nivå. Kunskapsöversikten omfattar inte utformningen av enskilda byggnader eller gårdar, och inte offentliga inomhusmiljöer.
Kunskapsöversiktens delar
Kunskapsöversikten består av tre delar: inledning, ”Den byggda formens betydelse” (16 artiklar som ger olika perspektiv på byggd form utifrån kunskap från forskning) samt slutord, där Boverket ger sina reflektioner utifrån forskarnas texter.
De texter som presenteras under ”Den byggda formens betydelse” har sorterats utifrån sex olika teman; den byggda formen över tid, stadsrummen som system, regionala perspektiv, olika perspektiv på täthet, effekter på grönska, dagsljus och mikroklimat och de gemensamma livsrummen. Detta utifrån vilka frågor och utmaningar som texterna adresserar. I stadsbyggandet behöver alla dessa kunskapsområden och perspektiv arbetas med samlat. En koppling görs också till kommunernas olika planeringsnivåer och verktyg.
Texterna är framtagna av de forskare som nämns inledningsvis i anslutning till respektive texts rubrik. På denna webbsida hittar du som läsare också länkar till lästips, metoder och exempel kopplat till respektive artikel i kunskapsöversikten. Forskarna står själva för innehållet i texterna i kunskapsöversikten, för de medskick som finns i slutet av respektive text samt för angivna referenser, lästips, metoder och exempel.
Epoker och ideal
I artikeln ”Epoker och ideal - stadsbyggandets form i Sverige sedan 1900-talet”, lyfter Anna-Johanna Klasander från Chalmers hur människan genom tiderna har organiserat sina bosättningar på liknande sätt världen över. Oavsett storlek har byar, samhällen och städer utformats enligt samma princip: kvarter för bebyggelse, genomgående stråk för rörelse och öppna platser för samling. Samtidigt har de specifika förutsättningarna på olika platser och i olika samhällsskick givit upphov till vitt skilda former och miljöer.
Under vissa epoker har stadsbyggandet formats efter starka estetiska ideal, under andra har det främst styrts av funktionella krav. I varje epok har lagstiftningen haft en drivande roll genom att lägga ut ramar för vad som blir juridiskt möjligt, eller omöjligt, att bygga. Artikeln som finns publicerad i kunskapsöversikten, ”Den byggda formens betydelse”, bygger på forskning inom stadsbyggnad med utgångspunkt i urbanmorfologi och stadsbyggnadshistoria.
Lästips
Anna-Johanna Klasander ger här några lästips inom ämnesområdet.
Stads-delar: Förorter som stadsbyggnadsfråga
Anna-Johanna Klasander beskriver i licentiatavhandlingen ”Stads-delar. Förorter som stadsbyggnadsfråga” hur svenska bostadsförorter tog form under 1900-talet med särskilt fokus på grannskapsepoken, från 1940- till 1970-talet. Arbetet med orienterbarhet utvecklas vidare i doktorsavhandlingen ”Suburban Navigation. Structural Coherence and Visual Appearance in Urban Design”.
Konsten att bygga en stad
Publikationen ”Konsten att bygga en stad” innehåller ett antal exempel på svenska stadsplaner från olika tidsepoker. Skriften uppmuntrar läsaren att reflektera över den egna stadens historia, samt hur dagens planering skapar förutsättningarna för kommande generationer.
Konsten att bygga en stad – svenska stadsplaner genom seklerna (publikation)
Principer och begrepp
I artikeln ”Principer och begrepp – byggd form och dagens utmaningar” ger Lars Marcus och Meta Berghauser Pont på Chalmers tillsammans med Ann Legeby från KTH en introduktion till begreppet byggd form. Texten behandlar vad byggd form är, vad den möjliggör och hur den relaterar till dagens samhällsutmaningar. Den finns publicerad i kunskapsöversikten ”Den byggda formens betydelse”. Här beskrivs hur byggd form framträder och fungerar på olika skalor med betydelse för hur vi använder och upplever den byggda miljön.
Texten lyfter att byggd form hänger samman med en professionell praktik som behärskar just byggd form som medel i stadsutvecklingen. Detta ställer krav på professionen men det begränsar också dess ansvarsområde. Texten tar utgångspunkt i forskning inom arkitektur med inriktning mot stadsbyggnad inom forskningsämnet urbanmorfologi. Ordet urbanmorfologi betyder läran om stadens form, men själva ämnet rör inte bara städer utan används för att förstå planformer och bebyggelsemönster i samhällen av alla olika storlekar (Vernez Moudon 1997).
Lästips
Här kan du ta del av några lästips inom ämnesområdet från forskarna.
Skriftserie om stadsform
Fusion Point Gothenburg är ett forskningsprogram med praktisk inriktning som drivits i samarbete mellan Älvstranden Utveckling och Chalmers tekniska högskola, Institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Ta del av skriftserien om stadsform som togs fram inom projektet.
Skriftserie om stadsform (på Älvstranden Utvecklings webbplats)
Städernas stenar
I Lars Markus bok ”Städernas stenar” kan du läsa mer om hur den byggda formen påverkar social segregation, lokala marknader och ekosystemtjänster.
Stadsbyggandets sociala dimension
Ann Legeby på KTH bedriver forskning inom arkitektur med inriktning mot stadsbyggnad och med urbanmorfologi som huvudsakligt teoretiskt fält. Hon har skrivit artikeln ”Stadsbyggandets sociala dimension - om stadsrummets betydelse för segregation och ojämlika livsvillkor” som ger en översiktlig beskrivning om hur den byggda formen påverkar sociala processer och om stadsbyggandets roll i relation till segregation, ojämlika livsvillkor och social sammanhållning.
Den byggda formen påverkar hur vi använder staden och skapar förutsättningarna för stadsliv. Hon menar att segregation, social polarisering och ojämlika livsvillkor jämte klimatförändringarna år några av vår tids största utmaningar. Artikeln finns publicerad i kunskapsöversikten ”Den byggda formens betydelse”.
Metoder
Ann Legeby ger här några exempel på metoder som används inom forskningen. Metoderna utgörs av en blandning av stadsformsanalyser (space syntax) och tillgänglighetsanalyser (place syntax tool, PST). Stadsformsananalyser används för att analysera bebyggelse och stadsrum som enskilda platser och som sammanhängande system. Utöver det används exempelvis observationer och intervjuer samt digitala enkäter (t.ex. Public Participatory GIS).
Space syntax
Teoribildning om relationen mellan av bebyggelse definierad rumslig form och sociala relationer mellan människor. Space syntax har utvecklat metoder för att beskriva och analysera detta samband som bygger på beskrivningar av byggnaders och städers rum som relativa, det vill säga att de definieras av sin relation till övriga rum i en byggnad eller en stad. Nätverksanalys är en vanlig metod för detta.
Space Syntax Laboratory (på University College London’s webbplats)
Place syntax
Vidareutveckling av space syntax-metodiken som gör det möjligt att inte bara beskriva och analysera av bebyggelse definierade rumssamband, utan även samband mellan olika företeelser i dessa rum. Metoder har utvecklats för att exempelvis kartlägga livsvillkor i städer vilka definieras av den byggda miljön och markanvändningen.
Place Syntax Tools (på Chalmers webbplats)
Programvaror för stadsformsanalyser
KTH har medverkat i utvecklingen av flera programvaror.
Software (på KTHs webbplats)
Exempel
Ann Legeby lyfter här fyra exempel på där forskningen tillämpats i praktiken.
Dela[d] Stad, Göteborg
Forskningsprojektet Dela[d] Stad handlade om att beskriva stadsbyggandets roll i relation till segregation. Projektet finansierades av Boverket och genomfördes i samarbete med Göteborgs Stad genom Mistra Urban Futures.
Forskningsprojektet byggde broar mellan forskning och praktik med resultat som konkretiserade hur segregation kan adresseras utifrån arkitektur och stadsbyggnad.
Dela[d] Stad (Forskningsprojektet på Mistra Urban Futures webbplats)
Kommissionen för ett Socialt hållbart Stockholm
Stockholms stad inrättade en Kommission för ett socialt hållbart Stockholm med uppdraget att analysera och beskriva skillnader i livsvillkor i kommunen och föreslå åtgärder för att minska skillnader och främja en socialt hållbar utveckling i Stockholm.
Social hållbarhet (Utredningar och rapporter på Stockholm stads webbplats)
Uppsala - ojämlik stad?
Denna studie innehåller en kartläggning av livsvillkor i Uppsala stad utifrån ett stadsbyggnads- och planeringsperspektiv. Med ökad kunskap om stadsbyggandets och arkitekturens roll i relation till ojämlika livsvillkor och segregation kan planeringspraktiken vidareutvecklas och bli mer träffsäker i strävan mot skapandet av socialt hållbara städer. Kartläggningen kan också bidra till relevanta och rimliga målformuleringar i översiktsplaner, handlingsplaner och olika kommunala styrdokument.
MAPURBAN
MAPURBAN är ett forskningsprojekt som handlar om att identifiera viktiga förutsättningar och resurser för utsatta grupper samt att analysera hur livsvillkoren ser ut. Projektet omfattade tre städer; London, Stockholm och Berlin. Inom ramen för Stockholmsdelen genomfördes stadsrumsanalyser på regional nivå samt mer detaljerat för Sundbybergs kommun.
Dessutom vidareutvecklades en metod för att skapa en temporär social arena, Kökets Torg, där det inom projektet genomfördes tre matlagningstillfällen i Hallonbergen Centrum. En temporär arena kan kompensera för avsaknad av samhälleliga resurser och fungera som en positiv kraft i lokalsamhället och stärka sociala relationer och nätverk.
MAPURBAN Project (på University of Kent's webbplats)
Mapping Urban Inequalities – MAPURBAN & The Kitchen Square (på YouTube)
Lästips
Här kan du ta del av Ann Legebys lästips inom ämnesområdet.
Kontinuerlig stad: av betydelse utifrån ett socialt perspektiv (publikation på DiVA portal)
Hus som delar staden (publikation på DiVa portal)
Patterns of co-presence: Spatial configuration and social segregation (publikation på DiVa portal)
Stadens form och lägets betydelse
Lars Marcus vid Chalmers skriver i artikeln ”Stadens form och lägets betydelse - ekonomiska värden på mark och bebyggelse”, om stadsrummet som ett system av samband.
En plats läge, dess samband och hur platsen är programmerad sätter ramarna för var vi rör oss och möts, hur platsen används och hur vi upplever den. Hur gatunätet och hur olika attraktioner som handel, kollektivtrafik eller parker är fördelade skapar ett system av offentligheter och marknader. Artikeln handlar om vikten av att kunna tyda stadsformen och förstå lägets betydelse utifrån ett ekonomiskt perspektiv, för att kunna skapa eller ändra läge. Texten bygger på forskning inom arkitektur med inriktning mot stadsbyggnad inom forskningsämnet urbanmorfologi och finns publicerad i kunskapsöversikten ”Den byggda formens betydelse”.
Metoder
Lars Marcus ger några exempel på metoder och analysverktyg inom ämnesområdet. Spacematrix, Space syntax och Place syntax är tre exempel på metoder som kan användas för att analysera bebyggelse och stadsrum för enskilda platser och som sammanhängande system.
Spacematrix
Metod att med hjälp av olika former av mått på bebyggelsetäthet beskriva den byggda formen hos olika stadsområden som kvarter och stadsdelar. Därigenom kan man bland annat identifiera bebyggelsetyper inom dessa områden.
Space syntax
Teoribildning om relationen mellan av bebyggelse definierad rumslig form och sociala relationer mellan människor. Space syntax har utvecklat metoder för att beskriva och analysera detta samband som bygger på beskrivningar av byggnaders och städers rum som relativa, det vill säga att de definieras av sin relation till övriga rum i en byggnad eller en stad. Nätverksanalys är en vanlig metod för detta.
Space Syntax Laboratory (på University College London’s webbplats)
Place syntax
Vidareutveckling av space syntax-metodiken som gör det möjligt att inte bara beskriva och analysera av bebyggelse definierade rumssamband, utan även samband mellan olika företeelser i dessa rum.
Spatial Morphology Group (på Spatial Morphology Group's webbplats)
Stadsform som stöd i urbana ekosystemtjänster
I artikeln ”Stadsform som stöd i urbana ekosystemtjänster - robusthet för människa och miljö” som finns publicerad i kunskapsöversikten ”Den byggda formens betydelse” lyfter forskare från Chalmers, Högskolan i Gävle och Calluna AB vikten av att bredda det idag ganska snäva planeringsfokuset på att minska koldioxidutsläppen i städer genom förtätning.
Meta Berghauser Pont, Åsa Gren, Oskar Kindvall, Lars Marcus, Amanda T. Häll anser att våra städer behöver bli mer motståndskraftiga mot effekterna av klimatförändringar. Den stora utmaningen menar forskarna är att bygga tätt men ändå grönt. Artikel ger en djupare förståelse av stadens form där den gröna infrastrukturen ingår och där kunskapen om stadens form och landskapsekologi integreras.
Metoder
Ta del av forskarnas tips på metoder och verktyg inom ämnesområdet urbanmorfologi. Forskargruppen Spatial Morphology Group på Chalmers arbetar bland annat med att vidareutveckla Place Syntax Tool, Smart Density och Urban Calculator. En annan metod är MatrixGreen som används för att analysera fragmenterade landskap och som utvecklats på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).
Tools (på Spatial Morphology Group's webbplats)
MatrixGreen (på Stockholm Resilience Centre's webbplats)
Lästips
Forskarna har sammanställt några lästips inom ämnesområdet.
Bee Connected
I publikationen ”Bee Connected”, ett samarbete mellan Chalmers, SLU och Beijerinstitutet och del av C/O City diskuteras hur stadsbyggnad kan stödja, skapa, forma och upprätthålla pollinering i städer.
Bin och människor – Bee connected (på föreningen C/O City’s webbplats)
Planning for pollination
Det urbana landskapet har stor potential att fortsätta stödja biologisk mångfald om den planeras och gestaltas på rätt sätt. Masteruppsatsen ”Planning for pollination” av Amanda T. Häll dyker in i den komplexa världen av urban ekologi och urbana livsmiljöer.
Planning for pollination (på Chalmers webbplats)
Den mindre ortens byggda form
Nils Björling vid Chalmers beskriver i artikeln ”Den mindre ortens byggda form - särskildhetens möjligheter” den mindre ortens särskilda förutsättningar i relation till att förändra och utveckla den byggda miljön. Texten ger en ökad kunskap om den mindre ortens särskildheter avseende den byggda formen som följer av bland annat gleshet, begränsade investeringsmöjligheter och utmaningen med att samla funktioner och skapa mötesplatser.
Nils belyser att det idag saknas begrepp för ”landsbygdsbyggnad” vilket i sig är ett argument för att stärka kunskapen om den byggda formens betydelse utanför staden. En kunskap som är nödvändig både för orter där intresset för nya ekonomiska investeringar minskar och i orter som ser att framtiden kan innebära en snabb omställning i övergången till en fossilfri ekonomi. Artikeln bygger på forskning inom stadsbyggnad och planering med inriktning mot ojämn geografisk utveckling och finns publicerad i kunskapsöversikten ”Den byggda formens betydelse”.
Exempel
Nils Björling ger här flera exempel från praktiken inom ämnesområdet.
Odla torg
Ta del av resultatet från projektet Odla torg som syftade till att utveckla metoder och arkitekturstrategier för torg på landsbygden.
Odla torg (projekt på Gaia Arkitekturs webbplats)
Exploring Rural Public Space
I studien ”Exploring Rural Public Space” studerar tre nordiska forskare omvandlingen av offentliga rum och platser på landsbygden.
Exploring Rural Public Space - A Nordic Travelling Transect (studie på Rural Public Space)
Den osynliga kontinenten
Filmen ”Den osynliga kontinenten” handlar om hur förändringsprocesser inom jordbruk, lantbruk och samhällsomvandling på landsbygder och mindre orter påverkar den gestaltade livsmiljön.
En annan landsbygd: Den osynliga kontinenten (film på Form/Design Centers webbplats)
Not Quite
I det gamla pappersbruket i Fengersfors i norra Dalsland pågår sedan 2002 förverkligandet av ett levande kulturcentrum, Not Quite, som är en plats och ett nätverk för konstnärer, hantverkare och formgivare.
Den nya bruksorten (projekt på Not Quite's webbplats)
Byggemenskap
En byggemenskap är en grupp människor som utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och senare använder en byggnad. Drivkrafterna för att vilja vara en del av en byggemenskap kan variera. Det kan handla om att vilja bo tillsammans, om bostadens utformning, om ekologiskt byggande, om hur man vill bo som äldre eller om att själv vilja behålla vinsterna från att bygga i attraktiva lägen. Det kan också handla om att kunna bygga nya bostäder på lokala bostadsmarknader där andra byggherrar lyser med sin frånvaro.
På Föreningen för byggemenskaps webbplats Byggemenskap.se finns exempel.
Det byggda transportlandskapet
I artikeln ”Det byggda transportlandskapet - samband mellan bebyggelse,infrastruktur och resmönster”, skriver Alexander Ståhle på Spacescape (tidigare KTH) om de faktorer som ligger till grund för dagens byggda transportlandskap och som utgör ett arv efter de senaste hundra årens bebyggelseutveckling. Texten behandlar sambanden mellan bebyggelsens form och påverkan på transportmönster samt dess effekter kopplat till boende- och transportkostnader, drivmedelsanvändning, koldioxidutsläpp och energianvändning.
Artikeln bygger på forskning inom transportgeografi med inriktning mot urbanmorfologi och finns publicerad i kunskapsöversikten ”Den byggda formens betydelse”.
Metoder
Alexander Ståhle har här gjort ett urval av tillgänglighets- och trafikmodeller samt trafikalstrings- och prognosverktyg.
Tillgänglighetsmodeller
Det finns en stor mängd modeller för olika regionala tillgänglighetsanalyser och trafikmodeller som till exempel:
Sampers (på Trafikverkets webbplats)
Pipos (Tillväxtverkets webbplats för geografiska analyser)
Place Syntax Tool (på Spatial Morphology Group's webbplats)
Tillgänglighetsmått (på Göteborgs stads webbplats)
Se även:
- Emme
- LuTrans
- Visum
- Aimsun
Trafikalstringsverktyg
Trafikverkets Trafikalstringsverktyg är utformat för att underlätta skattning av trafikalstring i samband med planering av nya eller befintliga områden. Trafikalstring med bil, kollektivtrafik, gång och cykel är inkluderat.
Trafikalstringsverktyg (på Trafikverkets webbplats)
Gångtrafikprognos
Analyser av gångnätet och start/målpunkter uppskattar gångflöden, kan göras med till exempel GIS, Place Syntax, Vissim.
Cykeltrafikprognos
Analyser av cykelnätet och start/målpunkter uppskattar cykelflöden, kan göras med till exempel GIS, Place Syntax, Vissim.
Motortrafikprognos
Analyser av motortrafiknätet och start/målpunkter uppskattar motortrafikflöden och kapacitet, kan göras med till exempel Vissim, Visum, Capcal, Aimsun.
Exempel
Alexander Ståhle ger här några exempel från praktiken.
Regional utvecklingsplan för Stockholm
Den regionala utvecklingsstrategin i Stockholm bygger på principen om kollektivtrafiknära stadsutveckling och regionala stadskärnor som kompletterar och avlastar den centrala regionkärnan.
RUFS 2050 - den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (på Region Stockholms webbplats)
Bostadsläget
Sökmotorn på Bostadslägets webbplats bostadslaget.com kan användas av såväl bostadssökande som stadsplanerare för att analysera lägets betydelse kopplat till kostnader för boende, energi och transporter samt klimatpåverkan i regionerna Stockholm, Göteborg och Uppsala.
Oslos cykelstrategi
Oslo kommun har tagit fram en cykelstrategi som lagt grunden för stora investeringar i cykelnätet.
Cykelstrategier och dokumentärer (på Oslo kommuns webbplats)
Lästips
Ta del av Alexander Ståhles lästips inom området.
Alla behöver närhet
Hur kommer framtidens städer att se ut? I ”Alla behöver närhet” berättar stadsforskaren Alexander Ståhle om de politiska och ekonomiska drivkrafter som förändrar städer och varför bilens plats kommer att minska och människors plats öka i framtiden.
Alla behöver närhet (bok på Svensk Byggtjänsts webbplats)
Stadsform och täthet
Meta Berghauser Pont, Chalmers, och Per Haupt, Norrköpings kommun (tidigare BTH) vill ge en mer nyanserad förståelse av täthet i artikeln ”Stadsform och täthet - en översikt av begrepp, metoder och effekter av förtätning”.
I artikeln skriver de om direkta, indirekta och kumulativa effekter av högre täthet. Miljömässiga, ekonomiska och sociala effekter av täthet behöver analyseras för att kunna göra mer faktabaserade avvägningar när intressen vägs mot varandra i planeringsprocessen. Men också för att ge en förståelse för skillnaden mellan effekter som sker lokalt och effekter längre bort, så kallade externa effekter. Artikeln bygger på forskning inom arkitektur med inriktning mot urbanmorfologi och finns publicerad i kunskapsöversikten ”Den byggda formens betydelse”.
Metoder
Meta Berghauser Pont ger här ett exempel på metod som kan användas för att mäta effekterna av täthet.
Smart Density
Smart Density är ett verktyg för att utforska effekterna av täthet på hållbar stadsutveckling. Verktyget är baserat på en systematisk forskningsöversikt som inkluderar 229 empiriska studier som har publicerats i vetenskapliga tidskrifter (peer-reviewed). Databasen erbjuder ett evidensbaserat material som på bredden och djupet fångar relevanta samband mellan täthet och miljömässiga, sociala och ekonomiska effekter. Resultaten av forskningsöversikten har publicerats i ett temanummer om stadsförtätning i tidskriften Buildings and Cities.
Smart Density (på Spatial Morphology Group's webbplats)
Lästips
Meta Berghauser Pont tipsar om vidare läsning inom området.
Spacematrix
Metod att med hjälp av olika former av mått på bebyggelsetäthet beskriva den byggda formen hos olika stadsområden som kvarter och stadsdelar. Därigenom kan man bland annat identifiera bebyggelsetyper inom dessa områden.
Spacematrix (publikation på TU Delft OPEN’s webbplats)
Ohållbar förtätning
I det Formas-finansierade projektet ”Täthet och hållbarhet: praktikens normer och forskningens slutsatser” kartläggs och analyseras kunskapsläget kring förtätning.
Förtätning – en (o)hållbar strategi? (artikel på Rådet för hållbara städers webbplats)
Funktionell förtätning
I artikeln ”Funktionell förtätning - med utgångspunkt i människors upplevelser och platsers förutsättningar” beskriver Madeleine Granvik vid Uppsala universitet olika typer av förtätning och dess effekter utifrån platsers förutsättningar och boendens upplevelser och oro att kvalitéer byggs bort. Genom platsanalyser har studier av förtätningsprojekt i olika stadsdelstyper gjorts i städer och orter. Detta har byggt upp en kunskap om olika sätt att förtäta och dess effekter kopplat till bland annat fysiska, sociala, kulturbestämda och estetiska resurser.
Med begreppet funktionell förtätning lyfter Madeleine vikten av att förtätningsprojekt anpassas till den befintliga stadstypens kvalitéer och boendens behov med stöd av Habitatagendans hållbarhetsvariabler. Artikeln finns publicerad i kunskapsöversikten ”Den byggda formens betydelse” och bygger på forskning inom landskapsplanering inom ämnet uthållig samhällsbyggnad.
Metoder
Madeleine Granvik lyfter här en metod inom området.
FOMA-Manualen
Madeleine Granvik har tillsammans med bland annat Per G Berg tagit fram FOMA-Manualen som är ett verktyg för att följa upp effekter av förtätningsprojekt i Svenska Kommuner.
Grönskan i den byggda miljön och dess hälsoaspekter
Patrik Grahn, Johnathan Stoltz och Anna Bengtsson vid Sveriges lantbruksuniversitet på Alnarp forskar kring de samband som finns mellan människors hälsa och välbefinnande, och närheten till natur och grönområden. De har tillsammans skrivit artikeln ”Grönskan i den byggda miljön och dess hälsoaspekter - betydelsen av närhet, storlek och olika upplevelsevärden” som finns publicerad i kunskapsöversikten ”Den byggda formens betydelse”.
Artikeln baseras på forskning inom landskapsarkitektur med inriktning mot miljöpsykologi. Forskarna lyfter här fram flera hälsovinster som går att koppla till dagsljus, solljus och frisk luft, och att vistelse i mångsidigt berikade naturmiljöer påverkar hjärnans funktion, kroppens läkningsprocesser och psykisk återhämtning.
Lästips
Forskarna tipsar om metoder för evidensbaserad design och indikatorer för hälsofrämjande urbana grönområden. De tipsar också om länkar till mer läsning om hälsofrämjande effekter av utevistelse och utemiljöer för gamla och unga.
Indikatorer för hälsopromoverande urbana grönområden (rapport på Naturvårdsverkets webbplats)
Utveckla utemiljöer för gammal och ung (rapport på Sveriges Lantbruksuniversitets webbplats)
Andra lästips är de vägledningar som Boverket har tagit fram om ekosystemtjänster, kommunal grönplanering och nationell trädtäckning i svenska städer och tätorter.
Ekosystemtjänster i den byggda miljön (på Boverkets webbplats)
Grönplanera! – En vägledning om kommunal grönplanering (på Boverkets webbplats)
Nationell kartläggning av trädtäckning i större tätorter (på Boverkets webbplats)
Välfärdens landskap
Mattias Qviström vid SLU i Uppsala visar i artikeln ”Välfärdens landskap - historiska studier som utgångspunkt för dialog om morgondagens byggda miljö”, på värdet av historiska studier för att kritiskt granska dagens planering. Historiska studier möjliggör ett uppmärksammande av de ideologiska skiften som sker i stadsbyggandet. Studierna kan därmed bidra till en diskussion om vilka värderingar som bör forma morgondagens stad.
Mattias ger en kort introduktion till begreppet Välfärdens landskap och vilka hälsokvaliteter som eftersträvades i planeringen på 1970-talet. Med utgångspunkt i exemplet Smedby diskuteras betydelsen av normer i stadsplaneringen för att skapa rumslig rättvisa. Artikeln bygger på forskning inom landskapsplanering, med inriktning mot landskaps- och planeringshistoriska studier och finns publicerad i kunskapsöversikten ”Den byggda formens betydelse”.
Lästips
Ta del av Mattias Qviströms lästips inom området.
Bloggen Välfärdens landskap
Stadens landskap är en del av vår välfärd. Dess platser, från torg och cykelvägar till lekplatser och grönstråk, ger utrymme för vissa aktiviteter, och speglar också vissa samhällsideal. Den här bloggen reflekterar över landskapets betydelse för välfärden – och hur välfärden i många fall hotas av dagens stadsbyggnad.
Den byggda formens koppling till dagsljus och solljus
I artikeln ”Den byggda formens koppling till dagsljus och solljus - konsekvenser för hälsa, välbefinnande och energianvändning”, belyser Marie-Claude Dubois vid Lunds universitet urban dagsljusplanering utifrån effekter på medborgares allmänna hälsa och livskvalitet och utifrån energieffektiva byggnader och städer. Artikeln finns publicerad i kunskapsöversikten ”Den byggda formens betydelse” och bygger på forskning inom byggnadsfysik med inriktning mot belysningsteknik.
Metoder
Här följer Marie-Claude Dubois tips på metoder för digitala verktyg för dagsljusberäkningar, program med fokus på belysning samt dagsljusberäkningar som ingår i energisimuleringsverktyg.
Dagsljusberäkningar
Exempel på digitala verktyg för dagsljusberäkningar:
Velux Daylight Visualizer (på Velux webbplats)
Climate Studio (på Solemmas webbplats)
Honeybee (på Ladybugs webbplats)
Radiance (på Radiance Onlines webbplats)
Lighting Calculations Excel Sheet (på Mepworks webbplats)
Belysning
Program med fokus på belysning:
Download Dialux lightning design software (på Dialux webbplats)
Energisimuleringsverktyg
Dagsljusberäkningar som ingår i energisimuleringsverktyg:
Highlights in IDA-ICE 5.0 (på EQUA:s webbplats)
EnergyPlus (på EnergyPlus webbplats)
Även BIM program som Autodesk Revit innehåller dagsljusberäkningar.
Autodesk (på Autodesks webbplats)
Exempel
Marie-Claude Dubois ger här några exempel på dagsljusberäkningar som finns publicerade i olika rapporter.
1.7 Daylight calculations and measurements (på Velux webbplats)
Moderniserad dagsljusstandard (på Lunds universitets webbplats)
Lästips
Här kan du ta del av Marie-Claude Dubois lästips inom ämnesområdet.
Dagsljus
Läs mer om dagsljus i stadsplanering, hur dagsljus kan mätas och upplevas samt dagsljus och belysning i Norden här.
15-2016 Dagsljus i stadsplanering (på ARQs webbplats)
Upplevt och uppmätt (på White Arkitekters webbplats)
15-2017 Daylighting and lighting under a nordic sky (på ARQs webbplats)
Podcast Sustainable Lighting Design
Denna podcast är en del av ett forskningsprojekt om hållbarhet inom ljusdesignområdet. Projekt utförs av ljusdesignern Isabel Villar och hållbarhetsspecialisten Maha Shalaby.
Podcast Sustainable Lighting Design (på Spotify for Podcasters webbplats)
Det urbana klimatet
Fredrik Lindberg och Sofia Thorsson vid Göteborgs universitet skriver i artikeln ”Det urbana klimatet - bebyggelsens påverkan på utomhusklimatet”, om vikten av att ta hänsyn till mikroklimatet tidigt i planeringen. Detta för att minska oönskade klimateffekter i den byggda miljön och skapa hälsosamma, attraktiva och hållbara miljöer för dagens och framtidens invånare. Den betydelse som bebyggelsestrukturen, men också vegetationen och materialvalen, har på mikroklimatet lyfts. Utifrån forskningen beskrivs också vad vi kan tänka på för att förbättra mikroklimatet i den redan byggda miljön.
Artikeln bygger på forskning och praktisk tillämpning inom naturgeografi/ geografi med inriktning mot stadsklimatologi och finns publicerad i kunskapsöversikten ”Den byggda formens betydelse”.
Metoder
Fredrik Lindberg och Sofia Thorsson ger här några exempel på klimatplaneringsverktyg.
Urban Multi-scale Environmental Predictor
Urban Multi-scale Environmental Predictor (UMEP) är ett öppet klimatplaneringsverktyg riktat mot forskare och praktiker. Verktyget kan användas för en mängd olika applikationer relaterade till termisk utomhuskomfort, energiförbrukning i städer, begränsning av klimatförändringar etc.
UMEP Manual (på UMEP Manual)
Ladybug
På Ladybug Tools webbplats finns öppna verktyg som kan användas vid klimatplanering i CAD (3D Computer-Aided Design)-miljö.
Lästips
Fredrik Lindberg och Sofia Thorsson tipsar här om vidare läsning inom ämnesområdet.
Värmestress i urbana utomhusmiljöer
Folkhälsomyndigheten har tagit fram en rapport om värmestress i urbana utomhusmiljöer. Rapporten sammanfattar aktuell kunskap, åtgärdsmöjligheter och metoder för identifiering av hälsoskadlig värme i utomhusmiljön.
Värmestress i urbana utomhusmiljöer (rapport på Folkhälsomyndigheten webbplats)
Vardagliga offentliga rum, torg och platser
I artikeln ”Vardagliga offentliga rum, torg och platser - samband mellan byggd form och platsers ianspråktagande”, lyfter Mattias Kärrholm vid Lunds universitet att det offentliga rummet fyller många viktiga funktioner och är en viktig demokratisk förutsättning. Människor har olika stort behov av de resurser som det offentliga rummet har att erbjuda, samtidigt som möjligheten till mobilitet också varierar. En större ensidighet hos offentliga platser minskar den grad av tillgänglighet som dessa platser kan erbjuda. Om det däremot finns förutsättningar för en levande mångfald med olika slags aktiviteter och grupper skapas en högre grad av offentlighet.
Artikeln finns publicerad i kunskapsöversikten ”Den byggda formens betydelse” och bygger på forskning inom urban design med inriktning mot användningsstudier.
Lästips
Mattias Kärrholm har ett lästips inom området.
Arkitekturens territorialitet
Mattias Kärrholm har skrivit en avhandling om arkitekturens territorialitet. I avhandlingen utvecklas redskap för att beskriva och belysa arkitekturens roll i upprättandet av olika slags territorier inom det offentliga stadsrummet. Sådana territorier kan till exempel omfatta serveringar, cykelvägar och parkeringsrutor, men också olika gruppers eller individers revir.
Gestaltade livsrum
I artikeln ”Gestaltade livsrum - med utgångspunkt i människors upplevelse och skala”, beskriver Liselott Stenfeldt på Gehl Architects vikten av att sätta människors behov i fokus vid stadsutveckling, och att tillämpa grundläggande principer när det kommer till människors relation med den byggda miljön. I texten belyser Liselott vikten av offentlig och privat indelning av stadsmiljön, vilket blir särskilt viktigt när det kommer till att balansera behovet av det trygga privata och det mer sociala halvprivata rummet med efterfrågan på fler offentliga rum.
Artikeln bygger på observationsmetoder av stadsliv och finns publicerad i kunskapsöversikten ”Den byggda formens betydelse”. Fokus ligger på empirisk forskning om vilka rumsliga kvaliteter som gör offentliga rum och platser vistelsevänliga, med kvalitetskriterier sammanställda till ett neutralt verktyg för välbefinnande i rummen mellan husen.
Metoder
på webbplatsen Gehl People har Liselott Stenfeldt några exempel på metoder och verktyg som möjliggör analyser av hur människor använder stadens rum.
De 12 kvalitetskriterierna
En metod som kan användas av alla i ett tidigt skede av designprocessen, för att skapa en bättre förståelse av de olika kvaliteterna som är representerade i ett utvalt stadsrum.
Public Life Public Space
En metod grundad på observationer som kan användas för att bättre förstå hur människor använder ett stadsrum (om man går, cyklar, leker, samtalar, handlar etc.) samt vem de är (åldersgrupper, kön etc.). Detta verktyg är bra att använda både för att skapa en ”0-punkt-mätning” i starten av en process samt för att evaluera ett pilotprojekt eller en förändring.
Eye Level City
En digital metod där medborgare kan bidra med kvalitativa data som möjliggör att vi kan få en bättre förståelse för människors känsla för tillhörighet till en stad.
Amenity mapping
En digital metod som ger oss en överblick över en funktionell sammansättning i ett utvalt område
Exempel
Liselott Stenfeldt har några exempel där metoder och verktyg använts i praktiken.
Built to Play Impact Assessment
I utvecklingen av ”Built to Play Impact Assessment” användes Public Life Public Space metoden tillsammans med Gehls12 kvalitetskriterier, med syftet att bättre förstå vilken inverkan olika typer av invitationer till lek har haft för barn och familjer i 90 områden runtom i USA.
Built to Play Impact Assessment (på Gehl People)
Thrive Zones
I projektet ”Thrive Zones” har Gehl kopplat observerade data om livet i staden med lokala luftföroreningsdata från Google Street View-bilar för att skapa en bottom-up strategi för hur staden fysiskt och socialt kan tackla luftföroreningsproblem på kvartersnivå.
Thrive Zones (på Gehl Peoples)
FoodScapes projektet
Hälsofrämjande stadsplanering är viktigt. För att kartlägga matlandskap och hur detta kan fungera som relationsbyggare mellan människor och platser, har Gehl bland annat utvecklat en specialiserad version av public life public space metoden i FoodScapes projektet.
Project Foodscapes(på Gehl Peoples)
Lästips
Ta del av Liselott Stenfeldts lästips inom området.
Data Action: Using Data for Public Good
Att arbeta med data i stadsplanering kräver att man har ett etiskt förhållningssätt och att man kan balansera eget förnuft, intuition, samvete och kunskap på ett bra sätt. I förlängning av detta är det inspirerande att läsa Docent på Technology and Urban Planning, MIT Sarah Williams bok ”Data Action: Using Data for Public Good”.
Data Action: Using Data for Public Good (på MIT Press Directs webbplats)
Mission neighbourhood – (re)forming communities
En helt ny bok på marknaden med fokus på kvarteret som skala för att diskutera arkitektur och stadsplanering heter ”Mission neighbourhood – (re)forming communities” och är redigerad av Christian Pagh och Thomas Cook.
Mission Neighbourhood (bok på Danish architectural Press)
Gatans form och funktioner
Alexander Ståhle på Spacescape (tidigare KTH) lyfter i artikel ”Gatans form och funktioner - samband mellan gatans utformning, kvalitet och mångfunktionalitet”, behovet av multifunktionella gator som möter dagens samhällsutmaningar. Alexander menar att det krävs nya riktlinjer, guider och regelverk för att skapa en mer hållbar och levande gatumiljö. Denna text lyfter erfarenheter från bland annat forskningsprojektet Smarta gator. Artikeln finns publicerad i kunskapsöversikten ”Den byggda formens betydelse” och bygger på forskning inom arkitektur med inriktning mot urban design.
Metoder
Här hittar du ett flertal olika verktyg för att analysera olika funktioner, målpunkter och trafikflöden i gaturummet som Alexander Ståhle sammanställt.
Gatufunktionsindex
Räknar antalet funktioner på gatan, från 1 till 100. Inom kategorierna sociala, trafikala, ekonomiska, ekologiska och tekniska. Indexet kan användas för att utvärdera befintliga gator eller analysera förslag till nya gatuutformningar. Indexet finns beskrivet i Designguide för smarta gator.
Gatufunktionsindex (på forskningsprojektets Smarta gators webbplats)
Streetmeter
På webbplatsen Streetmeter finns ett analysverktyg för gator som beräknar värden från olika typer av gatuutformning.
Street Performance (på Streetmeters webbplats)
Sociotopkarta
En metod som bygger på att fråga medborgare att kartera värden och användning av offentliga rum. Digitala dialogplattformar, till exempel på webbplatsen Placetoplan, är ett bra verktyg för att samla in synpunkter.
Exempel
Alexander Ståhle ger här några exempel från praktiken som syftat till att skapa mer trivsamma multifunktionella gaturum.
Framtidsgatan
Inom projektet Framtidsgatan på webbplatsen Smartagator.se omvandlades fem gator i Stockholm, en i Göteborg och två i Umeå temporärt för mer grönska, vistelse, cykel och gångtrafik.
Smarta gator & Framtidsgatan (på Smartagators webbplats)
Gata Stockholm
Stockholm stads handbok Gata Stockholm har tagits fram för att skapa en enhetlig standard och kvalitet för stadens gator. Handboken är ett planeringsstöd, främst vid utformning av nya gator. Den tydliggör vilka funktionskrav och förutsättningar som man behöver ta hänsyn till i planeringen.
Handböcker och riktlinjer vid byggnation i Stockholm (på Stockholm stads webbplats)
Sommargågator
Tillfälliga gågator som möbleras med uteserveringar, sittplatser, aktivitetsytor och grönska under sommarmånaderna.
StreetMoves
Projektet är en större nationell mission om att driva transformationen av våra gaturum. Med hjälp av tillfälliga interaktiva lösningar framtagna för att svara på gatans specifika behov kan kommuner eller invånare skapa plats för lek, odling, utegym, sociala knutpunkter eller annat som ger gatan liv. På webbplatsen SteetMoves ArkDes kan du läsa mer om projektet.
Gatuutvecklingsplan
I Gävle håller kommunen på att ta fram en plan för hur trafiknät och gatumiljöer ska utvecklas i stadens centrala delar. Projektet görs i tät dialog med medborgare, politik och myndigheter. Gatuutvecklingsplanen bygger på Designguide för smarta gator.
Tyck till om nya förslag till Gävles gator i centrum (på Gävle kommuns webbplats)
Lästips
Ta här del av Alexander Ståhles lästips inom området.
Smarta gator
Inom forskningsprojektet Smarta gator har KTH, Chalmers, VTI, Spacescape, White och Sweco tagit fram en Designguide för smarta gator. Denna handbok är tänkt att användas av alla offentliga myndigheter och privata aktörer som utformar och utvecklar gator i Sverige, vilket är i synnerhet kommuner och konsulter inom trafik- och stadsplanering.
Designguide för smarta gator (bok på Svensk Byggtjänsts webbplats)