Samverkan inom och mellan kommunerna

Arbetet med bostadsförsörjningen ser mycket olika ut bland kommunerna. Vissa har fasta samarbetsgrupper med olika kompetenser för till exempel bostäder, planfrågor och skola. Andra samarbetar inför specifika projekt. Det visar 2025 års bostadsmarknadsenkät. 

Nästan alla kommuner samverkar internt kring bostadsförsörjningen

I stort sett alla kommuner svarar att de har en fungerande samverkan mellan olika förvaltningar och sakområden för att planera för bostadsförsörjningen. I årets bostadsmarknadsenkät är det 276 kommuner som svarar att de har en samverkan inom kommunen. Antalet har legat på ungefär samma nivå de senaste åren, mellan 260 till 280 kommuner, förra året var antalet 279 stycken. 

Det är bara sju kommuner som svarar att de inte har någon samverkan inom kommunen, att jämföra med fem förra året och nio året dessförinnan. Samtliga är, liksom tidigare, kommuner med färre än 25 000 invånare. Kommunerna har lämnat olika förklaringar till varför de inte har någon samverkan inom kommunen. En kommun svarar att man har låg efterfrågan på bostäder, en annan att det inte finns något behov för det, ytterligare en att man är en så liten kommun att de funktioner som behöver rådfrågas till stor del finns inom samhällsbyggnad, ytterligare en kommun svarar att samverkan avses inledas under året. Det är sju kommuner som inte besvarat frågan.

De flesta kommuner har således en intern samverkan eller samarbete mellan olika förvaltningar och sakområden i planeringen för bostadsförsörjning. Det sker inte minst mellan den förvaltning som har hand om samhällsplaneringsfrågor och socialförvaltning, det kommunala bostadsbolaget och kommunledning/kommunstyrelse. Även andra förvaltningar kan vara inblandade, till exempel äldre- och fritidsförvaltningar. 

En ny fråga i årets bostadsmarknadsenkät är om kommunen arbetar aktivt med att tillvarata socialtjänstens kunskap i den fysiska planeringen, något 148 kommuner svarar att man gör. På vilket sätt detta sker varierar. Många kommuner lyfter att socialtjänsten är med i arbetet med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen, ett annat vanligt svar är att socialtjänsten är med i framtagandet av detalj- och översiktsplaner eller som rådgivare när det kommer till frågor om till exempel trångboddhet och hemlöshet eller gruppbostäder. 

135 kommuner har svarat nej på frågan om samverkan och sju kommuner har inte besvarat den. 

Samverkan över kommungränserna

Bostadsförsörjningen är ett kommunalt ansvar, men eftersom flera kommuner kan ingå i en gemensam bostadsmarknad kan det behövas ett utvecklat samarbete mellan kommuner och inom regioner, vilket dessutom framgår av bostadsförsörjningslagen. I årets bostadsmarknadsenkät svarar 155 kommuner att man samverkar med andra kommuner i planeringen för bostadsförsörjningen. Antalet har ökat de senaste åren, förra året svarade 149 kommuner att de samarbetade med andra kommuner och året dessförinnan var det 142 kommuner som svarade att de gjorde det. 

Antalet kommuner som svarar att de inte har någon samverkan med andra kommuner i planeringen för bostadsförsörjningen minskar följaktligen till 128 kommuner, från 135 kommuner i förra årets enkät och 140 för två år sedan. Det är framför allt kommuner med färre än 25 000 invånare som inte har någon sådan samverkan: 90 kommuner hör till denna kommungrupp, men här återfinns även 15 kommuner belägna i de tre storstadsregionerna liksom ett flera högskoleorter.

Kommuner kan dock ha olika uppfattning om vad som ska räknas som samverkan. Detta har framkommit i tidigare enkäter när kommuner som själva angett att de inte har någon samverkan över kommungränsen explicit nämnts av andra kommuner just som en samverkanspartner. 

Samverkar er kommun med andra kommuner i planeringen för bostadsförsörjningen? Kommunernas svar enligt bostadsmarknadsenkäterna 2022–2025. Illustration: Boverket

Sättet att samverka över kommungränserna varierar

Svaren fördelar sig så här i de senaste årens bostadsmarknadsenkäter.

Vilken typ av regional samverkan rör det sig om? Kommunernas svar enligt bostadsmarknadsenkäten 2022–2025. Illustration: Boverket

Som annan typ av samverkan nämns bland annat kunskaps- och erfarenhetsutbyte, gemensamma aktiviteter och samverkansgrupper som kan ha olika fokus, till exempel på planering av infrastruktur, kollektivtrafik och bostadsförsörjning, som länsstyrelsens bostadsförsörjningsnätverk. Något som också nämns är samarbete kring hemlöshetsfrågor, skyddat boende och boendelösningar för kvinnor utsatta för våld. En del kommuner ingår i särskilda samverkansbildningar, som till exempel Sverigeförhandlingen, Stockholm Nordost, LA-Linköping, Skånskt bostadsforum och Skåne Nordväst. Några kommuner tar upp att de ingår i ett kommunalförbund. Ett sådant bildar en slags ”specialkommun” som är uppbyggd på liknande sätt som en kommun eller region och fungerar i princip på samma sätt.

Ökande antal kommuner som samverkar med andra kommuner kring personer som utsatts för våld av närstående

I årets bostadsmarknadsenkät svarar 193 kommuner att de samverkar med andra kommuner inom det egna länet när det gäller personer som utsatts för våld av närstående och som på grund av hotbild behöver flytta till en annan kommun. Det är en ökning med 27 kommuner, i förra årets bostadsmarknadsenkät var det 166 kommuner som svarade att de hade en sådan samverkan. I 2022 års bostadsmarknadsenkät var antalet 151. 

114 kommuner svarar att de har ett sådant samarbete som sträcker sig också utanför det egna länet, också det en ökning jämfört med förra året, då 97 kommuner svarade att de hade ett sådant samarbete. 61 kommuner svarar att de inte har någon sådan samverkan med andra kommuner, jämfört med 79 kommuner förra året.

De kommuner som svarat nej på frågan är i huvudsak kommuner med färre än 25 000 invånare – hit hör 38 av de 61 kommunerna – men här återfinns även 16 storstadskommuner (en förbättring jämfört med förra året, då 24 storstadskommuner uppgav att de inte hade något samarbete med andra kommuner kring personer som utsatts för våld av närstående). Av några av kommentarerna till frågan framgår dock att även om det saknas ett organiserat och formaliserat samarbete så försöker man lösa den aktuella bostadsfrågan vid behov. En kommun uppger att man sökt sådant samarbete men inte fått samma erbjudande tillbaka.