Guide för detaljplaneprocessen

Granskad: 16 oktober 2020

Kommunen kan ta fram en ny detaljplan på flera olika sätt, varav standardförfarandet och det utökade förfarandet är de vanligaste. Vilket sätt kommunen väljer beror bland annat på hur omfattande detaljplanen är och hur stort allmänhetens intresse är.

Det är kommunen som bestämmer om ett planarbete ska påbörjas eller inte. Detta brukar kallas kommunalt planmonopol.

Här kan du läsa hur det går till när kommunen tar fram en detaljplan enligt standardförfarandet.

  1. Du som vill att kommunen ska göra en detaljplan för ett visst område kan börja med att ansöka om ett planbesked. Information om hur du ansöker finns hos kommunen. Du ska få planbeskedet senast fyra månader efter din ansökan. I beskedet meddelar kommunen om de kommer att inleda ett detaljplanearbete eller inte. Det beslutet går inte överklaga. Kommunen kan också inleda planarbete utan att det finns ett planbesked.

    Kommunen har rätt att ta ut en avgift för planbeskedet och för upprättandet av en detaljplan i form av planavgift eller planavtal.

  2. Under arbetet med att ta fram en detaljplan ska det finnas en eller flera kartor över området samt en fastighetsförteckning. I fastighetsförteckningen ska det bland annat finnas information om vilka fastigheter som berörs av planen.

    Om det behövs för att underlätta planarbetet kan kommunen börja planarbetet med ett så kallat program. I programmet sätter kommunen upp utgångspunkter och mål för detaljplanen. Om kommunen gör ett program får allmänheten, myndigheter och organisationer möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i ett programsamråd.

    I detaljplanen utreder kommunen frågor om till exempel vägar, vatten och avlopp samt hur området bör användas.

  3. När kommunen har tagit fram ett planförslag får fastighetsägare, hyresgäster som berö