Barns rättigheter i bygglov

Granskad:

I ärenden som påverkar barn är barnets bästa en faktor som ska ingå i bygglovsprövningen. Barnets bästa ska då väga tungt samtidigt som andra intressen beaktas. Både bestämmelser i plan- och bygglagen och barnkonventionen kan tillsammans stärka barns rättigheter i bygglovsförfarandet.

Barns rättigheter i bygglovsprövningen inom detaljplanelagt område

Om en detaljplan tydligt berör barn, är det viktigt att byggnadsnämnden beaktar barns rättigheter vid bygglovsprövning så att barns intressen och behov tillvaratas. Vid prövning av bygglov inom detaljplanelagt område ska byggnadsnämnden pröva om åtgärden stämmer överens med detaljplanen och vissa andra krav enligt PBL. Dessa krav är bland annat placering och utformning av byggnadsverk, utformningskraven, anordnande av tomter, allmänna platser och andra områden. Det är framför allt vid prövning av dessa krav som barns rättigheter kan aktualiseras.

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30 a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

Barnets bästa är en faktor som ska ingå i bygglovsprövningen om ärendet berör barn. Foto: Scandinav

Rättsfall

En ansökan om bygglov för tillbyggnad av altan avslogs av byggnadsnämnden eftersom placeringen var planstridig. Sökanden menade att avvikelsen borde godtas utifrån deras dotters behov, barnkonventionen och de rättigheter som finns för barn med funktionsnedsättning. Mark- och miljödomstolen konstaterade att även om barnkonventionen är lag och det finns barn med särskilda behov, kan bestämmelser i PBL inte frångås. Överklagandet avslogs av domstolen. (MMD i Vänersborg 2020-09-01, P 486–20)

Lekvärdesfaktor inför bygglovsprövning

Flera kommuner använder sig av lekvärdesfaktor som metod för att mäta värdet på förskolegårdars lekmiljö. Lekvärdesfaktorn är ett utvärderingssystem vid granskning av förskolegårdar inför bygglovsprövning. Den kan även utgöra ett av underlagen vid planering och framtagande av detaljplaner med syftet att säkra ytor för kvalitativ lekmiljö.

Lekvärdesbedömningen utgår från förutbestämda kvalitetsaspekter. Dessa kan till exempel beröra zonering av gården, tillgänglighet, vegetation och topografi samt integration av lekutrustning i landskapet. Varje kvalitetsaspekt är indelad i tre poängnivåer. Målet är att nå så många poäng som möjligt. Kvalitetsaspekterna kan även användas som vägledning vid projektering och förvaltning av förskolors utemiljö.

Här är exempel från Järfälla kommun, Malmö stad och Lunds kommun.

Lekplatser och lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Järfälla (på Järfälla kommuns webbplats)

Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö (på Malmö stads webbplats)

Utemiljö vid förskolor i Lunds kommun - Råd och riktlinjer (på Lunds kommuns webbplats)

Barns roll i bygglovsprocessen

I PBL preciseras inte vem som får ansöka om bygglov. Barn och unga kan ansöka om bygglov men de har inte rätt att ingå avtal och liknande, förutom i vissa begränsade fall när de har fyllt 16 år. Byggnadsnämnden kan därför inte pröva en sådan ansökan från ett barn utan ska i stället besluta att avvisa ansökan.

21 §
  En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen.

En ansökan om lov ska dessutom innehålla
   1. byggherrens förslag om vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga enligt det som följer av 10 kap. 9 och
10 §§, och
   2. de handlingar som krävs för beslut om startbesked enligt
10 kap., om ansökningen avser tillbyggnad eller annan ändring av ett en- eller tvåbostadshus.

Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 32 b § har använts för projektering och sökanden önskar att bygglov med stöd av 32 c § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska en ansökan om lov dessutom innehålla en uppgift om vilket företag som har använts. Lag (2022:1084) .

1 §
  Den som är under arton år (underårig) är omyndig och får inte själv råda över sin egendom eller åta sig förbindelser i vidare mån än som följer av vad som ska gälla på grund av lag eller villkor vid förvärv genom gåva, testamente eller förmånstagarförordnande vid
   - försäkring,
   - pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande, eller
   - sparande i en sådan PEPP-produkt som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238 av den
20 juni 2019 om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-
produkt). Lag (2022:1747) .

Barnets bästa är en faktor som ska ingå i bygglovsprövningen om ärendet berör barn. Illustration: Annika Carlsson/Boverket

Vid handläggning av en lovansökan är deltagandet från allmänheten mer begränsat än i planprocessen eftersom det inte finns någon motsvarighet till samrådsförfarandet. I vissa fall ska dock grannar och andra berörda underrättas om en bygglovsansökan och få lämna synpunkter på den. Underrättelse ska ske bland annat till kända sakägare, kända bostadsrättshavare, kända hyresgäster och kända boende. De tre sistnämnda grupperna ska också vara berörda för att få en underrättelse. Det är till viss del samma grupp som ska komma till tals vid framtagandet av en plan. Boende som berörs är boende som inte är fastighetsägare, bostadsrättshavare eller hyresgäster. I gruppen berörda boende ingår även eventuella barn och unga. Det framgår varken av förarbeten eller rättspraxis om det finns en skyldighet för byggnadsnämnden att underrätta barn och unga om de ingår i gruppen berörda boende.

25 §
  Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som
   1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
   2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.

Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.

Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668) .

11 §
  I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
   1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
   2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
   3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
   4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.

Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.

För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76) .

11 a §
  Inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett program enligt 10 § eller ett planförslag ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i
6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.

Om planen medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap.
34 § andra stycket, ska kommunen vid sin bedömning av om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap.
1 § 2 b.

Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.

Kraven enligt första-tredje styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2021:785) .

11 b §
  Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett planförslag även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.

Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2021:785) .

11 c §
  Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).

För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) .

11 d §
  En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
   1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
   2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
   3. om förslaget avviker från översiktsplanen,
   4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   5. om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken,
   6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång samrådstiden är,
   7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden,
   8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
   9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2021:785) .

11 e §
  Har upphävts genom lag (2021:785) .

Barn är extra känsliga för omgivningspåverkan

Ett av kraven för att bygglov inom detaljplan ska beviljas är att byggnadsverket placeras och utformas så att det eller dess användning inte innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet, så kallad omgivningspåverkan.

Omgivningspåverkan kan exempelvis vara luftföroreningar, buller, vibrationer, ljus eller andra störningar som inte är helt tillfälliga. Barn är i många fall mer känsliga än vuxna för yttre påverkan. PBL tar dock inte särskild hänsyn till barn, men om ett ärende påverkar barns hälsa kan bestämmelsen om omgivningspåverkan förstärkas utifrån artikel 3 i barnkonventionen om barnets bästa, utifrån artikel 6 som rör barns rätt till liv, överlevnad och utveckling samt artikel 24 som ska garantera barnets rätt till bästa möjliga hälsa. (Jfr prop. 1985/86:1 s. 483–484.)

9 §
  Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.

Lagen (2018:1197) barnkonventionen 1 §, artiklarna 3, 6, 24 (på Sveriges riksdags webbplats)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Utformningskrav för byggnader där barn vistas

Bygglov inom detaljplan ska prövas mot de tre utformningskraven om att byggnadsverket ska vara lämpligt för sitt ändamål, det ska ha god form-, färg- och materialverkan och det ska uppfylla kraven på tillgänglighet och användbarhet.

1 §
  En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Utmaningar och avvägningar i barnrättsarbetet

Om det gäller en byggnad som inte innehåller bostäder är det användningen som avgör vilka funktioner som behövs och om byggnaden därmed blir lämplig för sitt ändamål. Om byggnaden är tänkt för barn finns det ett visst utrymme för byggnadsnämnden att ha synpunkter på utformningen för att den ska vara lämplig specifikt för barn. Även här kan barnkonventionens artiklar användas som stöd vid prövningen, exempelvis utifrån barnets bästa, barns rätt till liv, överlevnad och utveckling, barns rätt till bästa möjliga hälsa och barns rätt till fritid, vila och rekreation. (Artiklarna 3, 6, 24 och 31, Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.)

Kravet på lämplighet är också ett tekniskt egenskapskrav som hanteras i den efterföljande byggprocessen. Det kan då handla om vilka funktioner och dimensioner en byggnad ska ha. Lämplighetskravet återfinns i plan- och byggförordningen (2011:338) och i Boverkets föreskrifter. Boverkets föreskrifter reglerar dessutom andra tekniska egenskapskrav som exempelvis säkerhet och bra inomhusmiljö för barn. För skolor och liknande finns särskilda intervaller på obligatorisk ventilationskontroll enligt Boverkets föreskrifter om funktionskontroll och certifiering av sakkunniga. Flera av barnkonventionens artiklar som till exempel artikel 3, 6, 24 och 31 kan förstärka barns rättigheter i byggprocessen där delar som startbesked och slutbesked ingår.

1 §
  För att uppfylla det krav på lämplighet för sitt ändamål som anges i 8 kap. 1 § 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad som innehåller bostäder vara utförd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring.

Bostäderna ska med hänsyn till användningen ha inredning och utrustning för matlagning och hygien.

3 §
  En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden kräver
   1. bygglov, marklov eller rivningslov, eller
   2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.

3 a §
  Om byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 3 § för en viss del av en åtgärd, får en annan del av åtgärden inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked som omfattar den delen. Lag (2022:909) .

34 §
  Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
   1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
   2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
   3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. Lag (2021:788) .

Krav på tomter

En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ta hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till platsens befintliga natur- och kulturvärden. Det innebär att tomten till exempel ska ordnas på ett sätt så att befintliga naturförutsättningar tas till vara och det finns tillräckligt stor friyta för lek och utevistelse. Detta gäller oavsett om tomten ska bebyggas med bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller liknande.

9 §
  En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

För en tomt som redan är bebyggd ska kraven på utrymme för parkering, lastning och lossning samt kraven på friyta uppfyllas i skälig utsträckning. Om det inte finns tillräckligt utrymme för att ordna både friyta och parkering ska friyta i första hand ordnas.

9 §
  En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

10 §
  Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och lossning och om friyta i 9 § första stycket 4 och andra stycket ska i skälig utsträckning också tillämpas om tomten är bebyggd.

11 §
  I fråga om att på en bebyggd tomt vidta sådana ändringar av en byggnad som kräver lov enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 § eller åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § ska 9 § tillämpas i den utsträckning som är skälig med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper. Lag (2011:335) .

Artikel 3 om barnets bästa, artikel 6 om barns rätt till överlevnad och utveckling och artikel 31 om barns rätt till fritid, till lek och rekreation i barnkonventionen innehåller inte några mått på friyta, men kan förstärka bestämmelserna om friyta i PBL vid prövningen.  (Artiklarna 3, 6, och 31, Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.)

Till stöd för tillämpningen av PBL:s krav på friyta finns Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet, FRI. De allmänna råden är en rekommendation och är inte juridiskt bindande. Några siffermässiga rekommendationer vad gäller friytan finns inte i Boverkets allmänna råd. I Boverkets vägledning ”Gör plats för barn och unga” anges dock att 30–40 kvm friyta per barn kan utgöra ett rimligt mått.

Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet (i Boverkets författningssamling)

Gör plats för barn och unga (publikation med vägledning på Boverkets webbplats)

Rättsfall

Mark- och miljödomstolen konstaterade i en dom att det inte är möjligt att kräva en viss storlek på friyta baserat på Boverkets vägledning vid nybyggnad av en förskola. (MMD i Nacka, 2022-01-26, P 7002–21)

Krav på allmänna platser

Kraven för tomter ska även tillämpas på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader. Boverket har tagit fram föreskrifter och allmänna råd om preciserade krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga (Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:5) om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader, ALM). Kraven gäller både på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader. Artikel 23 i barnkonventionen erkänner barn med en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, rätten att få ett fullvärdigt och anständigt liv och att aktivt få delta i samhället. Denna artikel kan tillämpas tillsammans med artikel 3, 6 och 31 i barnkonventionen, PBL:s krav och den vägledande principen om universell utformning när allmänna platser utformas.

12 §
  Det som gäller i fråga om tomter enligt 9-11 §§ ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.

Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Lag (2011:335) .

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:5) om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader (i Boverkets författningssamling)

Barns rättigheter vid tidsbegränsade bygglov

Ett tidsbegränsat bygglov kan användas för att till exempel uppföra tillfälliga skollokaler under en begränsad tid. Ett tidsbegränsat bygglov kan medges upp till 15 år, vilket i vissa fall kan innebära att barn får spendera hela sin grundskoletid i tillfälliga skollokaler. Eftersom alla krav enligt PBL inte behöver uppfyllas vid prövning av tidsbegränsat bygglov, finns det en risk att barns rättigheter inte får tillräckligt hög prioritet. I det enskilda fallet ska dock byggnadsnämnden göra en bedömning av vilka krav som ska vara uppfyllda och i vilken grad, vilket styrs av den planerade användningen. Det betyder att det rimligtvis bör ställas högre krav på placering och utformning av till exempel en byggnad som ska användas till skolverksamhet än en byggnad för cykelförvaring. Vid prövningen av vilka krav som ska vara uppfyllda för att kunna bevilja ett tidsbegränsat bygglov är det lämpligt att tillämpa de rättigheter som styrks av barnkonventionens artiklar. (jfr prop. 2006/07:122 sid. 54)

33 §
  För en åtgärd som uppfyller någon eller några men inte alla förutsättningar enligt 30-32 a §§ får ett tidsbegränsat bygglov ges, om sökanden begär det och åtgärden avses att pågå under en begränsad tid. Ett sådant lov ska ges, om åtgärden har stöd i en detaljplanebestämmelse om tillfällig användning av byggnad eller mark.

Ett tidsbegränsat bygglov får ges för högst tio år. Tiden kan på sökandens begäran förlängas med högst fem år i taget. Den sammanlagda tiden får överstiga femton år endast om lovet ska användas för ett ändamål som avses i 9 §. Lag (2014:900) .

33 a §
  /Upphör att gälla U:2028-05-01 genom lag (2017:267) ./
För nybyggnad för bostadsändamål och tillhörande åtgärder får ett tidsbegränsat bygglov ges, om sökanden begär det, platsen kan återställas och åtgärden uppfyller någon förutsättning enligt 30-32 a §§.

Ett sådant bygglov får ges för högst tio år. Tiden kan på sökandens begäran förlängas med högst fem år i taget. Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga femton år. Lag (2017:266) .

33 b §
  Innan tiden för ett tidsbegränsat bygglov har gått ut ska den plats eller det byggnadsverk som lovet avser återställas. Om tiden har förlängts ska platsen eller byggnadsverket i stället återställas innan den nya tiden har gått ut.

Bestämmelserna om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan i denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen gäller inte för åtgärder som vidtas för att återställa en plats eller ett byggnadsverk enligt första stycket.

Trots första stycket behöver platsen eller byggnadsverket inte återställas om byggnadsnämnden har gett bygglov som inte är tidsbegränsat för åtgärden. Lag (2022:909) .

Barns rättigheter vid bygglovsprövning utanför detaljplan

Prövning av bygglov utanför detaljplan och områdesbestämmelser innebär, till skillnad från bygglov inom detaljplanelagt område, en fullständig prövning av lokalisering, placering och utformning där översiktsplanen är vägledande. Utformningskraven, kraven på anordnande av tomter, allmänna platser och andra områden samt avvägning mellan allmänna och enskilda intressen i kapitel 2 och 8 i PBL ska också prövas vid en ansökan om bygglov utanför detaljplan. Vid en sådan prövning kan flera av barns rättigheter enligt barnkonventionen beaktas.

31 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
   1. inte strider mot områdesbestämmelser,
   2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .

31 a §
  Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
   1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad,
   2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .

31 b §
  Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och
   1. avvikelsen är liten, eller
   2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900) .

31 c §
  Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
   1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
   2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .

31 d §
  Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 §
första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2014:900) .

31 e §
  Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
   1. betydande miljöpåverkan, eller
   2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .

Avvägning mellan allmänna och enskilda intressen

Vid prövning av bygglov utanför detaljplanelagt område ska både allmänna och enskilda intressen beaktas. Vid prövning av bygglov inom detaljplanelagt område ska bara vissa allmänna intressen beaktas. Det ska alltid finnas en rimlig balans mellan nyttan av ett beslut och de konsekvenser som beslutet får för motstående enskilda intressen. Prövning av bygglov kan också innebära en avvägning mellan olika enskilda intressen och mellan olika allmänna intressen. (Jfr prop. 2009/10:170 s. 156 och 413.)

Barn kan utgöra både ett allmänt och enskilt intresse i bygglovsprövningen. Om barn berörs ska alltid barnets bästa enligt artikel 3 i barnkonventionen vägas in.

1 §
  Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.

Lokaliseringsprövning för barns bästa

Lokaliseringsprövning är en prövning om en åtgärd är lämplig på en viss plats. Vid lokaliseringsprövning så ska hänsyn tas till barns bästa enligt artikel 3 i barnkonventionen om ärendet berör barn. Även andra artiklar som exempelvis artiklarna, 6, 24 och 31 är viktiga att ha med i lokaliseringsprövningen. Det handlar då både om åtgärder som direkt rör barn, till exempel uppförande av nya skolor och cykelvägar, men också åtgärder som indirekt berör barn som miljö och boende. 

31 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
   1. inte strider mot områdesbestämmelser,
   2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .

31 a §
  Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
   1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad,
   2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .

31 b §
  Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och
   1. avvikelsen är liten, eller
   2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900) .

31 c §
  Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
   1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
   2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .

31 d §
  Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 §
första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2014:900) .

31 e §
  Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
   1. betydande miljöpåverkan, eller
   2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .

2 §
  Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .

4 §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet.

5 §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
   1. människors hälsa och säkerhet,
   2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
   3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
   4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
   5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .

Vid ärenden om bygglov för bostäder utanför detaljplan ska det prövas om bostadsbyggnader lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller. Om barn berörs av en åtgärd ingår en prövning av barnets bästa enligt artikel 3 i barnkonventionen vilket betyder att hänsyn även behöver tas till barnets hälsa för att kunna förebygga en olägenhet utifrån omgivningsbuller. Barn har även rätt liv, överlevad och utveckling och bästa möjliga hälsa enligt barnkonventionens artiklar 6 och 24, vilka tillsammans förstärker barnrättsperspektivet vid prövning av omgivningsbuller.

6 a §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggande 1 och 8 §§ (på Sveriges riksdags webbplats)

Bygglovsbeslut som angår barn

FN:s barnrättskommitté rekommenderar att det av beslut som påverkar barn ska framgå vad som ansetts vara barnets bästa, vad det grundas på och hur barnets intressen har vägts mot andras intressen. Detta underlag måste dokumenteras, men hur detta sker väljer beslutsfattaren. I bygglovsbeslut som påverkar barn är det lämpligt att byggnadsnämnden i sin motivering redovisar hur barns rättigheter har beaktats, vilka intresseavvägningar som har gjorts och skälen till att nämnden eventuellt inte har kunnat beakta barns intressen.

32 §
  Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.

En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
   1. beslutet gäller anställning av någon,
   2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
   3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
   4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.

Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.

Rätten att överklaga bygglovsbeslut som angår barn

PBL har inga särskilda regler för barns eller deras vårdnadshavares rätt att överklaga ett beslut om bygglov, utan i lagen görs en hänvisning till förvaltningslagen (2017:900) angående vem som har rätt att överklaga. De som oftast ska ingå i överklagandekretsen vid överklagande av bygglov är sakägare och rågrannar, staten, byggnadsnämnden, bostadsrättshavare, hyresgäster, boende och ideella föreningar.

3 §
  Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i
1-2 a §§ får överklagas till länsstyrelsen. Lag (2016:252) .

8 §
  Bestämmelser om vem som får överklaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§ finns i 42 § förvaltningslagen
(2017:900). Lag (2018:845) .

42 §
  Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

Vem får överklaga lov och förhandsbesked

Den som vill överklaga ett bygglovsbeslut måste ingå i någon av dessa grupper för att ha rätt att överklaga. En vårdnadshavare vars barns skola påverkas av ett bygglovsbeslut har till exempel inte rätt att överklaga enbart utifrån den rollen, utan har bara rätt att överklaga om han eller hon ingår i någon av ovan nämnda grupper.

I svensk rätt saknar barn under 18 år rätt att väcka talan vid domstol. I de fall barnet saknar rätt att överklaga företräds barnet i stället av en ställföreträdare, vilket vanligtvis är barnets vårdnadshavare. Sverige har inte tillträtt tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen som ger barn möjlighet att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté. Barns möjlighet att överklaga och utkräva sin rätt har utretts, se Förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen, SOU 2023:40.

Förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen (på regeringens webbplats)

Boverket (2025). Bygglov. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/barnkonventionen/samhallsbyggnadsprocessen/bygglov/ Hämtad 2025-07-08