Murar och plank
Det krävs bygglov för att uppföra, flytta eller väsentligt ändra en mur eller ett plank. Lovplikten gäller både inom och utanför detaljplanerat område. Från denna bygglovsplikt finns det dock vissa undantag. Det finns inga exakta mått för när en åtgärd är en mur, ett plank eller ett staket utan det är flera olika faktorer som har betydelse.
Vad är en mur?
Begreppet mur är inte definierat i plan- och bygglagstiftningen.
En mur enligt TNC är upprättstående långsträckt anläggning som har liten tjocklek i förhållande till sin längd och som har en avskiljande funktion. (TNC. Basord i våra fackspråk. 2012. Tillgänglig på Rikstermbanken. Hämtad 2020-10-20)
Enligt Nationalencyklopedin, NE, är en mur ett byggnadsverk eller byggnadsdel i form av en mer eller mindre tjock stående skiva av sten- eller lerjordsmaterial. (Nationalencyklopedin, uppslagsverk-lång, mur. Hämtad 2020-10-20)
Med en mur menas ofta en konstruktion bestående av staplade stenar eller annat material. Materialet kan exempelvis vara betongsten, tegelsten, natursten, trästockar eller liknande. Muren kan även vara gjuten av betong eller byggd av stålburar, så kallade gabioner, som är fyllda med valfritt material. En mur kan vara fristående eller ha en jordfylld sida, så kallad stödmur. En fristående mur används oftast som gränsmarkering, för att förhindra passage eller som insynsskydd. En stödmur byggs vanligtvis för att ta upp nivåskillnader.
Vad är ett plank?
Begreppet plank är varken definierat i plan- och bygglagstiftningen eller i TNC.
Enligt NE är ett plank en avgränsande eller avspärrande anordning av uppresta, tättstående plankor eller brädor eller dylikt. (Nationalencyklopedin, ordbok, plank. Hämtad 2020-10-20)
Med plank avses ofta en fristående vägg byggd av trä men även andra material som metall eller plast förekommer. Ett plank är för det mesta både högre och tätare än ett staket. Plank kan användas för att markera en gräns eller för att försvåra passage. Plank används även som skydd mot insyn, buller eller vind.
När krävs det bygglov?
Det krävs bygglov för att uppföra, flytta eller väsentligt ändra murar och plank. Konstruktioner som staket och grindar av sedvanlig beskaffenhet omfattas inte av bygglovsplikten. När det gäller murar är de bygglovspliktiga oavsett om de är fristående eller har en jordfylld sida. (jfr prop. 1959:168 sid.137 och Didón m.fl. (okt 2016). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 9:2-9)
1 §
I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
1. nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar, skidliftar, linbaneanläggningar, campingplatser, skjutbanor, hamnar för fritidsbåtar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor,
2. upplag och materialgårdar,
3. tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, järnväg, tunnelbana, spårväg eller gruvdrift,
4. fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,
5. radio- eller telemaster eller torn,
6. vindkraftverk som
a) är högre än 20 meter över markytan,
b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken,
c) monteras fast på en byggnad, eller
d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter,
7. murar och plank,
8. parkeringsplatser utomhus,
9. begravningsplatser, och
10. transformatorstationer.
Förordning (2021:786).
Vad som räknas som en väsentlig ändring av en mur eller ett plank finns inte beskrivet i förarbeten och det finns inte heller några rättsfall som kan vara vägledande i bedömningen. Att väsentligt ändra en mur eller ett plank skulle till exempel kunna vara att en mur eller ett plank ändrar storlek, färg, genomsiktlighet eller beständighet. För att ändringen ska bli lovpliktig krävs att den är väsentlig.
Regeringen kan enbart införa lovplikt i plan- och byggförordningen, PBF, för anläggningar som genom sin storlek eller funktion kan ha en betydande inverkan på omgivningen. Enligt Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, innebär det att endast är sådana anläggningar som kan kräva bygglov. (MÖD 2020-06-05 mål nr P 3567-19/2020:15)
Mål: P 3567-19/MÖD 2020:15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
7 §
Regeringen får meddela föreskrifter om att det, utöver det som följer av 9 kap. 2-7 §§, krävs bygglov för
1. skyltar och ljusanordningar, och
2. andra anläggningar än byggnader, om anläggningarna genom sin storlek eller funktion kan ha en betydande inverkan på omgivningen.
7 a §
Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som en ansökan om lov eller förhandsbesked avseende en åtgärd enligt 4 kap. 2 § första stycket 3 a ska innehålla för att åtgärdens miljöpåverkan ska kunna bedömas.
Regeringen får vidare meddela föreskrifter om att ett beslut om lov eller förhandsbesked avseende en åtgärd enligt 4 kap.
2 § första stycket 3 a ska innehålla en redovisning av de skäl som medför att åtgärden kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Lag (2021:785) .
Utifrån förarbetsuttalanden, regeringens bemyndigande och den rättspraxis som finns måste det göras en samlad bedömning i varje enskilt fall av nedanstående faktorer för att kunna avgöra om en mur eller ett plank kräver bygglov:
- storlek
- utförande och utformning
- läge och ändamål
- visuellt intryck
- omgivningspåverkan.
Storlek
Murar eller plank behöver ha en viss höjd för att vara bygglovspliktiga. Med ett plank avses inhägnader som är högre än ett normalt staket. Murar eller plank behöver även ha en viss längd för att vara bygglovspliktiga. Det finns dock inte någon exakt höjd och längd när en mur eller ett plank blir bygglovspliktigt. (jfr prop. 1959:168 sid. 137, MÖD 2020-06-05 mål nr P 3567-19/2020:15, MÖD 2020-06-05 mål nr P 8451-19, MÖD 2017-02-21 mål nr P 196-16, MÖD 2014-11-19 mål nr P 3438-14/2014:39, Kammarrätten Sundsvall 2011-09-25 mål nr 2526-11, Kammarrätten Stockholm 2011-04-07 mål nr 2597-10 och Kammarrätten Sundsvall 2004-06-02 mål nr 2738–02)
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1959, prop. 1959:168 (på Sveriges riksdags webbplats)
Mål: P 3567-19/MÖD 2020:15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 8451-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 196-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 3438-14/2014:39 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Utförande och utformning
Hur en mur eller ett plank är utfört och utformat har betydelse för om det krävs bygglov. Vilket material som har använts och dess beständighet har betydelse. Även hur åtgärden är konstruerad och utformad spelar roll, till exempel om den har en nätt konstruktion, är en enkel åtgärd, om den är massivt utformad eller om den ger ett beständigt intryck. Även åtgärdens genomsiktlighet har betydelse. Detta är framför allt tillämpbart på plank som kan vara utformade med mellanrum mellan brädorna. Det finns dock inte någon exakt siffra på hur många procents genomsiktlighet ett plank ska ha för att det inte ska kräva bygglov. (MÖD 2020-06-05 mål nr P 8451-19, MÖD 2020-06-05 mål nr P 5488-19, MÖD 2017-02-21 mål nr P 196-16, MÖD 2015-07-23 mål nr P 121-15, Kammarrätten Sundsvall 2011-09-25 mål nr 2526-11, Kammarrätten Stockholm 2011-04-07 mål nr 2597-10 och Kammarrätten Sundsvall 2004-06-02 mål nr 2738–02)
Mål: P 8451-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 5488-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 196-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 121-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Placering och ändamål
Var muren eller planket är placerat på en tomt eller fastighet påverkar om det krävs bygglov eller inte. Om en mur eller ett plank exempelvis är placerat nära en tomt- eller fastighetsgräns och ger en avhållande effekt kan det påverka lovplikten. Vilket ändamål och funktion en mur eller ett plank har kan ha betydelse för om det kräver bygglov. Om en mur eller ett plank är avsett att vara ett insynsskydd eller inte kan även det påverka bygglovsplikten. (MÖD 2020-06-05 mål nr P 3567-19/2020:15, MÖD 2020-06-05 mål nr P 8451-19, MÖD 2017-02-21 mål nr P 196-16 och Kammarrätten Stockholm 2011-04-07 mål nr 2597-10)
Mål: P 3567-19/MÖD 2020:15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 8451-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 196-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Visuellt intryck
I flera domar har domstolens skäl för att en åtgärd kräver lov eller inte handlat om vilket visuellt intryck åtgärden ger. Om åtgärden har ett dominerande intryck och om åtgärden ger ett visuellt intryck av att vara eller inte vara ett staket eller ett plank har också påverkat lovplikten. (MÖD 2020-06-05 mål nr P 8451-19, MÖD 2020-06-05 mål nr P 5488-19, MÖD 2020-06-05 mål nr P 3567-19/2020:15, MÖD 2014-11-19 mål nr P 3438-14/2014:39 och Kammarrätten Stockholm 2011-04-07 mål nr 2597-10)
Mål: P 8451-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 5488-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 3567-19/MÖD 2020:15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 3438-14/MÖD 2014:39 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Omgivningspåverkan
Det har betydelse för lovplikten vilken omgivningspåverkan en mur eller ett plank har. Det kan handla om ifall den har en betydande inverkan på omgivningen och genom sin storlek eller funktion skymmer sikten för trafiken eller är besvärande för grannfastigheter. (jfr prop. 1959:168 sid. 137, MÖD 2020-06-05 mål nr P 3567-19/2020:15 och MÖD 2020-06-05 mål nr P 8451-19)
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1959, prop. 1959:168 (på Sveriges riksdags webbplats)
Mål: P 3567-19/MÖD 2020:15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 8451-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Rättsfall om murar
Det finns ett antal rättsfall där domstolarna har prövat om en mur kräver bygglov eller inte. Nedan finns referat av några av dessa domar.
Mur av betong med träkonstruktion ovanpå
I en dom handlade ärendet om en 22 meter lång konstruktion som var placerad i fastighetsgräns. Konstruktionen bestod av en nedre och en övre del. Den nedre delen som var 0,5-0,8 meter hög utgjordes av betong. Ovanpå betongdelen fanns en träkonstruktion. Domstolen ansåg att såväl det angivna ändamålet som materialvalet och utförandet gav ett beständigt intryck. Domstolen ansåg att konstruktionen dessutom hade en sådan längd och höjd att den innebar omgivningspåverkan. Betongkonstruktionen ansågs därför vid en sammantagen bedömning vara en mur som krävde bygglov. Enligt domstolen skulle den övre delen inte ses som en separat anläggning utan som en övre del av muren. Därför prövade inte domstolen om träkonstruktionen var ett staket eller ett plank. (MÖD 2017-02-21 mål nr P 196-16)
Mål: P 196-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Skiss på muren av betong och trä i rättsfallet MÖD 2017-02-21 mål nr P 196-16. Illustration: Sweco/Boverket
Murad grill
I en annan dom så prövades om en konstruktion som bestod av uppmurade tegelstenar var en mur som krävde bygglov eller inte. Konstruktionen var avsedd att användas som grill och den var cirka 1,7 meter lång och som högst cirka 1,2 meter. Den var placerad i tomtgräns i direkt anslutning till ett avskiljande plank mellan två uteplatser. Domstolen konstaterade att eftersom konstruktionen var murad av tegelstenar gav den ett beständigt uttryck och att den sidan som vette mot tomtgränsen var helt massivt utformad. I detta fall fann domstolen efter en sammantagen bedömning att konstruktionen var en mur som krävde bygglov. (MÖD 2015-07-23 mål nr P 121-15)
Mål: P 121-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)