Fortsatt positiv trend på bostadsmarknaden för ungdomar

Den positiva trenden gällande bostadsmarknadsläget för ungdomar fortsätter enligt bostadsmarknadsenkäten 2025. Antalet kommuner som anger underskott på bostadsmarknaden för ungdomar minskar för åttonde året i rad och en majoritet bedömer nu att det råder balans på bostadsmarknaden. Även om läget har förbättrats så finns det dock ett fortsatt underskott i en betydlig andel av kommuner runt om i landet, speciellt i storstadskommuner och i större högskolekommuner.

Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden är i allmänhet sämre

Ungdomar är en av de grupper som i allmänhet har svårast att komma in och etablera sig på bostadsmarknaden. Sambandet mellan bostadsmarknaden som helhet och bostadsmarknaden för ungdomar är dock inte helt tydligt. Gruppen ungdomar är förstås mycket olikartad, men i allmänhet har gruppen sämre ekonomiska förutsättningar än många andra på bostadsmarknaden. I ungefär en tredjedel av de kommuner som anger underskott på bostadsmarknaden för ungdomar bedöms det samtidigt att det råder balans på bostadsmarknaden i sin helhet. Det beror troligen på de speciella förutsättningar som ungdomar har. De har sällan stått länge i kö i bostadsbolagens (eller bostadsförmedlingarnas) köer, de har inte så många kontakter, de har sämre finansiella förutsättningar och de saknar en tidigare bostad med bytesvärde.

Fortsatt färre kommuner uppger underskott för ungdomar

I årets bostadsmarknadsenkät uppger 125 av 282 svarande kommuner att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar, vilket är en minskning med 12 kommuner jämfört med förra året. Totalt sett är detta en minskning med 115 kommuner sedan toppnoteringen för underskott år 2018. Även om det fortsatt är en stor andel av kommunerna som uppger att det råder underskott (cirka 44 procent) så är underskott inte längre det vanligaste svarsalternativet i årets enkät.

Samtidigt som färre kommuner bedömer underskott så har antalet kommuner som bedömer att det råder balans eller överskott ökat. I årets bostadsmarknadsenkät uppger flest kommuner (137 av 282) att det råder balans på bostadsmarknaden för ungdomar. Det är en ökning med 10 kommuner sedan förra året. Antalet kommuner som bedömer överskott har också ökat till 20 kommuner, vilket är en ökning med åtta kommuner. Av de 12 kommuner som angav balans eller underskott i 2024 års enkät men i år anger överskott hade samtliga en befolkningsminskning under 2024.

Samtliga kommuners bedömning av bostadsmarknadsläget för ungdomar i bostadsmarknadsenkäten 2018–2025. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2025, Boverket. Illustration: Boverket

Underskottet beror på ett generellt underskott på bostäder och att lediga bostäder är för dyra för ungdomar

Av de 125 kommuner som bedömer att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar svarar 91 kommuner att lediga bostäder är för dyra för ungdomar, vilket är ungefär lika många som förra året. Att underskottet beror på att det finns ett generellt underskott på bostäder anges av 74 kommuner. Det är en minskning jämfört med förra året, då 83 kommuner uppgav detta alternativ. Många kommuner uppger också att underskottet på bostäder för ungdomar beror på att det finns för få små lediga bostäder (62 kommuner). Några kommuner uppger även andra orsaker. Flera tar upp långa kötider i kommunen och hur det missgynnar ungdomar som inte har så mycket kötid.

Vad beror underskottet för ungdomar på? Fördelning av de 125 kommuner som svarat underskott i procent över alla svarsalternativ. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2025, Boverket. Illustration: Boverket

Underskott för ungdomar i de flesta storstadskommunerna

Även om en ökande andel av kommunerna i Sverige uppger att det råder balans eller överskott på bostadsmarknaden för ungdomar så ser situationen olika ut på olika platser. I årets enkät råder det fortsatt ett underskott på bostadsmarknaden för ungdomar i ungefär 90 procent av kommunerna i storstadsregioner (47 av 51 kommuner). 

I Storstockholm uppger två kommuner, en mer än förra året, att det råder balans på bostadsmarknaden för ungdomar. Resterande kommuner i Storstockholm uppger att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar (24 kommuner). I Storgöteborg uppger 12 av 13 kommuner att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar, vilket är en mer än förra året. Den återstående kommunen i Storgöteborg uppger att det råder balans. I de 12 kommuner som ingår i Stormalmö uppger en kommun att det råder balans och de resterande 11 kommuner uppger att det råder underskott. 

Ungefär hälften av högskolekommunerna utanför storstadsregionerna uppger att det råder underskott för ungdomar

Utanför storstadsregionerna finns det 30 kommuner som klassas som högskoleorter. Enligt årets enkät är läget på bostadsmarknaden för ungdomar i dessa kommuner bättre än i storstadskommunerna men något sämre än om man jämför med läget hos alla 282 svarade kommuner. Ungefär 56 procent av högskolekommunerna utanför storstadsregionerna bedömer underskott för ungdomar, jämfört med 44 procent hos samtliga kommuner nationellt och 90 procent i samtliga storstadskommuner. 

I årets enkät är det 17 av 30 kommuner som svarar att det råder underskott på bostadsmarknaden. Antalet högskolekommuner som anger underskott för ungdomar har minskat betydligt de senaste fem åren, från 29 kommuner år 2020 till årets 17 kommuner. Läget för ungdomar är något svårare i de större högskolekommunerna. Av högskolekommunerna med mer än 75 000 invånare bedömer två tredjedelar att det råder underskott för studenter.  

Av de 12 högskolekommuner som uppger att det råder balans för studenter är det fem kommuner som har fler än 75 000 invånare och sju kommuner som har färre än 75 000 invånare. En högskolekommun, med fler än 75 000 invånare, anger överskott för ungdomar.

Minskat underskott för ungdomar i de övriga kommunerna

Det finns 175 kommuner som har färre än 25 000 invånare och som inte tillhör storstadsregionerna eller är högskoleorter. I årets enkät uppger 52 av dessa kommuner att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar, vilket är en minskning med 11 kommuner sedan förra året. Mer än hälften (99 av 175 kommuner) bedömer att det råder balans för ungdomar. Vidare är det 17 kommuner som bedömer överskott för ungdomar, vilket är åtta fler än förra året. Sju kommuner har inte svarat på frågan.

Även bland övriga större kommuner (mer än 25 000 invånare) har bostadsmarknadsläget för ungdomar förbättrats från föregående år. I årets enkät uppger 22 av 34 kommuner balans och nio uppger underskott för ungdomar. Antalet som uppger underskott har minskat med fyra kommuner. Två kommuner uppger överskott på bostadsmarknaden för ungdomar, vilket är en mer än förra året. 

Samtliga kommuners bedömning av läget på bostadsmarknaden för ungdomar fördelat på kommungrupp redovisat i procent, januari år 2025. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2025, Boverket. Illustration: Boverket

Strax över en tredjedel av kommunerna gör insatser för att underlätta för ungdomar

Enligt 2025 års bostadsmarknadsenkät är det 111 kommuner som arbetar med insatser tänkta att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad. Det är lika många kommuner som förra året, då det minskade från föregående år. Antalet kommuner som gör insatser riktade mot att underlätta för ungdomar har varit betydligt större tidigare år, som 2022 då 140 kommuner uppgav att det arbetade med någon typ av insats. 

I år är den mest valda insatsen hyresrabatter för ungdomar, vilket 26 kommuner anger. Det är en ökning med sex kommuner jämfört med förra året. Förra årets vanligaste insats var nyproduktion av bostäder med överkomliga hyror med 23 svarande kommuner. I år valde 18 kommuner detta svarsalternativ. 

Andra insatser som nämns för att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad är till exempel möjlighet att ställa sig i bostadskö från 16 års ålder, förtur till vissa bostäder, särskilda bostäder som enbart ungdomar kan anmäla intresse till och fokus på nyproduktion av mindre bostäder.

De vanligaste insatserna för att underlätta för ungdomar att skaffa egen bostad (antal kommuner per svarsalternativ). Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2025, Boverket. Illustration: Boverket

Ungefär en fjärdedel av kommuner uppger att det finns särskilda ungdomsbostäder i kommunen

Antalet kommuner som anger att det finns särskilda ungdomsbostäder ökar något i årets enkät. Av 283 svarande kommuner anger 72 att det finns särskilda ungdomsbostäder i kommunen, till skillnad från 65 kommuner i förra årets enkät. Av dessa är cirka två tredjedelar (47 av 72 kommuner) högskoleorter eller kommuner i storstadsregioner. Det är i år åtta fler kommuner som har besvarat frågan.

Tidigare år har kommuner också kunnat svara på hur många särskilda ungdomsbostäder som finns, samt haft möjligheten att uppge hur många ungdomsbostäder de förväntar sig ska börja byggas under den kommande tvåårsperioden. I årets enkät har dessa frågor utgått.