Kommunala hyresgarantier

Syftet med kommunal hyresgaranti är att ge stöd till hushåll som kan betala för en bostad, men som trots det har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden och få en hyresrätt med besittningsskydd.

En extra säkerhet för hyresvärden

En kommunal hyresgaranti är en säkerhet för avtal om hyra i form av ett borgensåtagande. Det kan vara en extra säkerhet för hyresvärden och bidra till att den som söker får ett eget hyreskontrakt. Exempelvis kan den sökande ha en projektanställning i stället för en tillsvidareanställning, men ändå ha en löpande inkomst och ekonomi att klara hyran. 

En annan situation där en kommunal hyresgaranti kan underlätta vägen till ett eget boende är när den bostadssökande har betalningsanmärkningar och därför har svårt att få ett förstahandskontrakt. Vissa kommuner har också beviljat hyresgarantier till nyanlända med statlig etableringsersättning. Om hyresgästen senare inte kan betala hyran träder kommunen in och betalar hyresvärden, vilket innebär att hyresgästen får en skuld till kommunen. För att i viss mån skydda sig mot förluster kopplade till borgensåtaganden kan kommunen ansöka om statligt bidrag enligt förordningen (2007:623) om statligt bidrag för kommunala hyresgarantier.

Något fler kommuner svarar att de använder hyresgarantier

I 2025 års bostadsmarknadsenkät uppger 66 kommuner att de ställer ut kommunala hyresgarantier i enlighet med lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter, 2 kap. 6 §. Det är något fler än 2024, då 58 kommuner svarade ja på frågan. Sett över tioårsperioden 2015–2025 har i genomsnitt 62 kommuner uppgett att de erbjuder hyresgarantier. Det högsta antalet noterades 2018, då 70 kommuner rapporterade att de använde detta verktyg. Därefter har antalet varierat mellan 60 och 65 kommuner per år. I årets enkät svarar 212 kommuner nej på frågan om de använder hyresgarantier, vilket är sex färre än föregående år. Antalet kommuner som inte besvarade frågan har minskat något – från 14 kommuner 2024 till 12 kommuner 2025.

Geografiska skillnader i tillgång till hyresgarantier

Möjligheten att få hjälp av en hyresgaranti för att hyra en lägenhet varierar beroende på var i landet hushållen bor. Av Stormalmös 12 kommuner är det endast en, Höör, som använder hyresgarantier. Kommungruppen Övriga kommuner med färre än 25 000 invånare har flest kommuner som svarar ja på frågan om hyresgarantier; där uppger 37 kommuner, eller 32 procent, att de ställer ut sådana. I Storstockholm svarar fem av 26 kommuner ja, vilket motsvarar 19 procent av kommunerna i den gruppen.

Antal kommuner per kommungrupp som ställer ut kommunala hyresgarantier i enlighet med lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter, januari 2025. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2025, Boverket. Illustration: Boverket

Det är framför allt i grupperna Storgöteborg (exklusive Göteborgs stad), Övriga kommuner med fler än 25 000 invånare samt Högskoleorter med färre än 75 000 invånare som hushåll i behov av kommunala hyresgarantier har störst möjlighet att få en sådan beviljad.

Förutsättningarna att få hjälp med hyresgaranti varierar beroende på var i landet och i vilken typ av kommun en person bor. Endast ett fåtal av de större kommunerna som uppger att de erbjuder hyresgaranti använder den för att hjälpa personer som tidigare misskött sitt boende att få ett förstahandskontrakt. I den minsta kommungruppen är det däremot 18 kommuner som uppger att de har kunnat ge stöd till personer med en störningshistorik. Det tyder på att hyresgarantin i dessa kommuner används brett för att hantera svårigheter hos socialt utsatta grupper. Bland storstadsregionerna framträder kranskommunerna kring Göteborg som mer inriktade på skuldproblematik, jämfört med kommunerna i Stormalmö och Storstockholm.

Kommunernas skäl till att inte söka statligt bidrag

En kommun som har ställt ut en hyresgaranti kan i efterhand ansöka om statligt bidrag. Bidraget uppgår till 5 000 kronor per utfärdad hyresgaranti. Av de kommuner som uppger att de erbjuder kommunala hyresgarantier är det dock inte alla som ansöker om det statliga bidraget.

Det är viktigt att notera att frågan i enkäten avser huruvida kommunen har ansökt om bidrag – inte om de har beviljats det. I årets enkät uppger 22 kommuner att de har ansökt om statligt bidrag, medan 38 kommuner svarar att de inte gjort det under de senaste två åren. Det innebär att mer än hälften av de kommuner som ställer ut hyresgarantier bär risken att behöva infria sina borgensåtaganden utan att få någon statlig ersättning.

Enligt Boverkets statistik beviljades 14 kommuner bidrag för sammanlagt 109 utställda hyresgarantier under 2024. Sedan stödet infördes 2007 har i genomsnitt 14 kommuner per år beviljats detta bidrag. Det kan finnas flera orsaker till att kommuner som ansökt om bidrag inte har beviljats det. Det statliga stödet är nämligen förenat med särskilda villkor – bland annat krävs att borgensåtagandet gäller under en viss minimitid, att hyresgästen har ett förstahandskontrakt samt att hyresgästen inte uppbär försörjningsstöd.

Varför erbjuder inte kommunerna hyresgarantier?

På frågan om varför man inte ställer ut hyresgarantier, med eller utan statligt bidrag anger kommunerna följande svarsalternativ (kommunerna har kunnat välja flera alternativ).  

Kommunernas skäl till att inte ställa ut kommunala hyresgarantier i enlighet med lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter, januari 2025. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2025, Boverket. Illustration: Boverket

På frågan finns det även möjlighet att lämna fritextsvar. Som andra orsaker nämner flera kommuner att de i stället använder sociala kontrakt eller Bostad först-lösningar, där kommunen står som förstahandshyresgäst och hyr ut bostäder i andra hand. Flera fritextsvar beskriver även att kommunen arbetar efter egna modeller eller samverkanslösningar som kombinerar boende med stödinsatser. Hyresgarantier bedöms i dessa fall som ett mindre effektivt eller onödigt verktyg. Bland de skäl som anges till varför det statliga bidraget inte söks finns uppfattningen att systemet är administrativt krångligt eller att varken det kommunala bostadsbolaget eller privata fastighetsägare accepterar garantierna – med eller utan statligt stöd. I några kommuner har beslut fattats om att utreda förutsättningarna för att införa hyresgarantier, eller så har frågan utretts utan att något politiskt beslut ännu har fattats. Andra kommuner anser att behovet saknas, exempelvis eftersom målgruppen inte haft några problem att få kontrakt, eller att kunskap om möjligheten att söka bidrag saknas. I enstaka fall anges att orsaken är okänd.

Hyresgarantierna hjälper främst personer med skulder och betalningsanmärkningar

På frågan om vilka grupper som främst har fått hjälp med kommunal hyresgaranti under de senaste fem åren är det, precis som tidigare år, personer med betalningsanmärkningar och personer med skulder som nämns oftast. Jämfört med föregående år har något fler kommuner uppgett att de stöttar dessa grupper. I årets enkät svarar 43 kommuner att de erbjuder hyresgarantier till personer med betalningsanmärkningar, medan 41 kommuner uppger att de gör det till personer med skulder. Ett fåtal kommuner har endast angett det ena av dessa två svarsalternativ. Exempelvis uppger Enköping, Sundsvall och Älvsbyn att de erbjuder hyresgarantier till personer med betalningsanmärkningar, men inte till dem med skulder. Övrig svarsfördelning följer tidigare års mönster. Kommunernas samtliga svar redovisas nedan.

Exempel på de främsta målgrupperna som kommunerna svarar att de har kunnat hjälpa med en kommunal hyresgaranti under de senaste fem åren, januari 2025. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2025, Boverket. Illustration: Boverket

Det är 15 kommuner som har angett svarsalternativet "annan målgrupp", och av deras fritextsvar framgår att nyanlända och kvotflyktingar är exempel på grupper som särskilt lyfts fram. En kommun uppger att hyresgarantin bland annat används för personer med missbruksproblematik, psykisk ohälsa eller som är våldsutsatta. Även ungdomar samt personer med särskilda svårigheter att ordna boende, som inte uppfyller kriterierna för andra stödinsatser, kan komma i fråga. I ett av svaren nämns att kommunen har egna riktlinjer med specifika kriterier som måste vara uppfyllda, och att det ofta är en kombination av flera problemområden som gör att individen kan beviljas hyresgaranti.

Ett fåtal kommuner har behövt fullfölja sitt åtagande som borgenär

I enkäten ställs en fråga om kommunerna under det gångna året har behövt infria sitt åtagande som borgenär – det vill säga betala hyran för en hyresgäst som inte fullgjort sina betalningar. Sådana situationer är ovanliga. 13 kommuner svarar ja på frågan och får därefter ange i hur många fall borgensåtagandet har infriats. Sammanlagt uppger dessa kommuner att det rör sig om cirka 40 fall. Gotland står för den största andelen med 18 fall, medan övriga kommuner rapporterar mellan ett och tre fall vardera.

Ofta socialförvaltningen som informerar och handlägger hyresgarantierna

För att en kommun ska kunna beviljas statligt bidrag krävs att hyresgarantier inte ställs ut till personer som får försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (2001:453). Samtidigt är det i de flesta fall socialtjänsten som anges som ansvarig för att handlägga dessa garantier. Av de 22 kommuner som ansökte om statligt bidrag under föregående år uppger 18 att det är socialförvaltningen som ansvarar för handläggningen. Bland de 66 kommuner som erbjuder kommunala hyresgarantier svarar 58 att socialförvaltningen har ansvaret. I tre kommuner är det kommunledningskontoret som ansvarar, och i några enstaka fall ligger ansvaret hos en nämnd med ansvar för arbetsmarknadsfrågor eller samhällsservice.

Det är 46 kommuner som uppger att information om möjligheten att få en kommunal hyresgaranti förmedlas via socialtjänsten. I 13 kommuner ges informationen av det kommunala bostadsbolaget, medan 12 kommuner anger att informationen finns tillgänglig på kommunens webbplats. Tre kommuner uppger att det inte finns någon tillgänglig information om möjligheten att få en hyresgaranti.