Förändringar i allmännyttans bestånd

Granskad:

Siffrorna bygger på de 283 kommuner som svarat på denna del av bostadsmarknadsenkäten 2025. I ungefär hälften av kommunerna med allmännytta förändrades det allmännyttiga beståndet under 2024. Totalt sett ökade allmännyttans bestånd något mindre än 2023.

Allmännyttan växer något långsammare än föregående år

Under 2024 ökade det allmännyttiga bostadsbeståndet i 95 kommuner medan beståndet minskade i 40 kommuner. I resterande kommuner var beståndet lika stort som föregående år. En sammanställning utifrån kommunernas uppgifter visar att det allmännyttiga beståndet i hela Sverige ökade med drygt 4 700 bostäder under 2024. Att ökningen var mindre än 2023 berodde huvudsakligen på att nybyggnationen av bostäder var lägre.

Beståndet förändras genom ny- och ombyggen, inköp, försäljning och rivning

Allmännyttan byggde nya bostäder i 60 kommuner 2024 vilket är nio kommuner färre än under 2023. Totalt färdigställdes drygt 5 050 nya bostäder, vilket var ungefär 600 färre än 2023. I 18 kommuner köptes 1 150 lägenheter, vilket är cirka 300 fler än 2023. Genom ombyggnationer i 41 kommuner uppkom ett tillskott på knappt 350 bostäder. Å andra sidan minskade det allmännyttiga beståndet genom att fem kommuner byggde om i sitt bestånd så att det uppstod en minskning med 175 bostäder. Det ger ett ”ombyggnadsnetto” om drygt 170 lägenheter, vilket var en minskning med cirka 320 bostäder jämfört med 2023.

I 11 kommuner revs sammanlagt drygt 300 bostäder vilket var knappt 190 färre än vad som revs 2023. Jämfört med föregående år ökade antalet kommuner som sålde allmännyttiga bostäder med åtta kommuner till 36 kommuner. Det totala antalet sålda bostäder, drygt 1 350, var dock lägre än föregående år då drygt 1 600 bostäder såldes. Det kan konstateras att cirka 60 procent av de sålda bostäderna såldes av endast två allmännyttiga bolag, i Örnsköldsvik och i Trollhättan.

Boverket har tidigare i tidigare års bostadsmarknadsenkät frågat om försäljningen skedde till boende för ombildning till bostadsrätt, till privat fastighetsägare för fortsatt uthyrning eller till någon annan köpare. Denna fråga ställs inte längre men en genomgång av de allmännyttiga företag som sålde flest bostäder visar att majoriteten av de sålda bostäderna under 2024 såldes till privat fastighetsägare för fortsatt uthyrning, däribland bostäderna i Örnsköldsvik och Trollhättan.

Storstockholms allmännyttiga bostadsbestånd ökade under 2024

Storstockholm stod under 2024 för knappt 23 procent av alla allmännyttiga bolags nyproduktion – knappt 1 150 lägenheter – men det allmännyttiga beståndet i Storstockholm ökade med knappt 1 325 bostäder. Skälet till det var de relativt få avgångarna, endast 82 sålda och inga rivna lägenheter. Samtidigt köptes 225 bostäder och drygt 30 bostäder tillkom genom ombyggnad. För 2023 var nettot något lägre för Storstockholmsområdet – drygt 1 200 lägenheter – vilket innebär att beståndet ökade med knappt 10 procent mer än föregående år. Det var dock endast i fyra av Storstockholms 26 kommuner som allmännyttan byggde nya bostäder, och Stockholms stad stod för en överväldigande majoritet av nybyggnationen, 945 stycken. I fem av länets kommuner saknas dessutom allmännyttiga bostadsföretag.

Det såldes fortsatt få allmännyttiga bostäder i Storstockholm förra året. 82 allmännyttiga bostäder såldes under 2024 i Storstockholmsområdet vilket kan jämföras med 45 under 2023. Så gott som alla bostäder som såldes ägdes tidigare av det allmännyttiga bolaget i Upplands-Bro.

Stockholms stad stod för den övervägande andelen av färdigställda allmännyttiga bostäder i Storstockholmsområdet med drygt 945 bostäder. Det innebar att Stockholms stad stod för drygt 82 procent av den allmännyttiga nyproduktionen i Storstockholm. Därutöver byggdes nya allmännyttiga bostäder i Nynäshamn, Solna och Upplands Väsby.

Allmännyttan ökade i Storgöteborg och Stormalmö

Allmännyttan i Storgöteborg ökade med drygt 460 bostäder under 2024, vilket kan jämföras med föregående år då ökningen endast var drygt 180. Förändringarna i de allmännyttiga bostadsbestånden i Storgöteborgsområdet berodde till övervägande del på nyproduktion av drygt 410 bostäder. Det byggdes allmännyttiga bostäder i sex av regionens 13 kommuner. Flest bostäder, drygt 240, byggdes i Göteborgs stad. Partille kommun och Öckerö kommun byggde 58 respektive 39 allmännyttiga bostäder. Det såldes relativt få allmännyttiga lägenheter i Storgöteborg, 33 stycken, majoriteten av dessa, 28 stycken, såldes i Lilla Edet. Alla kommuner utom en anger att de har ett allmännyttigt bostadsföretag.

I Stormalmö ökade det allmännyttiga bostadsbeståndet med drygt 440 bostäder, framför allt på grund av en nyproduktion av drygt 410 lägenheter. Ökningen var mer än en halvering jämfört med 2023 då beståndet ökade med närmare 925 bostäder. Nyproduktion av bostäder har skett i fyra av regionens 12 kommuner. Lund stod för det största antalet med 155 färdigställda bostäder, följt av Malmö stad och Trelleborg med 126 bostäder vardera. Därutöver var förändringar i beståndet små. Endast 15 bostäder såldes och inga rivningar skedde i regionen. Alla kommuner utom två anger att de har ett allmännyttigt bostadsföretag.

Allmännyttan ökar i högskolekommunerna

I landets 18 större högskolekommuner utanför storstadsområdena ökade det allmännyttiga bostadsbeståndet med knappt 1 860 bostäder under 2024. Det var drygt 180 fler än föregående år. Den väsentligaste beståndsdelen till nettoförändringen är en sammantagen nyproduktion om 2 165 bostäder. I 14 av de 18 kommunerna producerades nya bostäder. Flest byggdes i Umeå, 503 stycken, följt av Västerås, 273 stycken. Genomsnittet bland de 14 kommuner som byggde nya bostäder var drygt 150 nya bostäder. Inga inköp av bostäder gjordes av de allmännyttiga företagen. Beståndet minskade genom försäljning av 86 bostäder och rivning av 120 bostäder. Dessutom minskade beståndet med ungefär 100 bostäder genom ombyggnationer.

Bland de mindre högskolekommunerna – 12 kommuner – minskade dock det allmännyttiga beståndet med närmare 500 bostäder under 2024. Bakom denna nettosiffra döljer sig nyproduktion i fyra av kommunerna, sammanlagt cirka 260 bostäder i framför allt Karlskrona, Varberg och Skövde. Mot denna ökning ställs närmare 830 sålda bostäder i fyra av kommunerna, varav drygt 600 i Örnsköldsvik och närmare 200 i Trollhättan. Samtliga högskolekommuner anger att de har ett allmännyttigt bostadsföretag.

Allmännyttan ökade i de övriga större kommunerna

I de 34 större kommunerna utanför storstadsområdena, det vill säga de som har fler än 25 000 invånare men som inte har någon högskola, tillkom drygt 730 bostäder genom nyproduktion, förvärv och ombyggnation, medan cirka 150 bostäder såldes eller revs. Sammanlagt blev nettotillskottet således drygt 580 bostäder vilket var närmare 125 fler än under 2023.

I kommungruppen nyproducerades allmännyttiga bostäder endast i nio av de 34 kommunerna. Flest bostäder byggdes i Ljungby, 99 stycken, följt av Landskrona, 93 stycken. Tre kommuner sålde allmännyttiga bostäder, Falkenberg, Mjölby och Laholm. Samtliga kommuner i denna grupp anger att de har ett allmännyttigt bostadsbolag.

Almännyttan ökade även i de övriga mindre kommunerna

I de 175 kommuner som har färre invånare än 25 000 har 162 kommuner uppgett att de har allmännyttiga bostadsbolag. I dessa ökade det allmännyttiga beståndet med cirka 540 bostäder under 2024. Totalt tillkom drygt 890 allmännyttiga bostäder genom nyproduktion, förvärv och ombyggnad medan cirka 350 såldes eller revs. Försäljningarna och rivningarna var utspridda över relativt många kommuner och således var det ingen enskild kommun som påverkade det totala resultatet i någon större utsträckning.

Under 2024 nyproducerades det allmännyttiga bostäder i 19 av gruppens kommuner, vilket var färre än föregående år då motsvarande antal var 26. Det nyproducerades således bostäder i drygt 10 procent av de 162 mindre kommunerna som har ett allmännyttigt bostadsföretag.

Allmännyttan inom och utanför storstadsområdena

Sammanfattningsvis kan sägas att storstadsområdena ökade sitt allmännyttiga bostadsbestånd med knappt 2 230 bostäder under 2024, vilket är något mindre än ökningen var under 2023. Nyproduktion, förvärv och ombyggnationer uppgick till cirka 2 360 bostäder samtidigt som det såldes 130 bostäder. Inga bostäder revs eller gick förlorade genom ombyggnad under 2024.

Samtidigt ökade kommungrupperna utanför storstadsområdena beståndet med drygt 2 480 bostäder under 2024, vilket var cirka 80 färre än 2023. Totalt sett uppgick nyproduktion, förvärv och ombyggnationer till närmare 4 200 bostäder samtidigt som försäljningar, rivningar och ombyggnationer som lett till minskat antal bostäder uppgick till drygt 1 700 i dessa kommungrupper.

Allmännyttans försäljning – Stockholm i relation till övriga riket

I ett längre perspektiv har andelen sålda allmännyttiga bostäder inom övriga riket varit starkt beroende av hur många bostäder Stockholms stad – men även övriga kommuner i Stockholms län – beslutat sig för att sälja. Det framgår av diagrammet nedan.

Antal sålda allmännyttiga bostäder fördelat på Stockholm och riket i övrigt år 2000–2024. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2000–2025, Boverket. Illustration: Boverket

Som framgår är Stockholms stad i princip osynlig i statistiken mellan 2015 och 2020 medan Stockholms län i övrigt är har en jämnare fördelning av sålda allmännyttiga bostäder. För 2021 och 2022 ser vi dock en liten uppgång för Stockholms stad, vars andelar enbart avser försäljningar för ombildning till bostadsrätt. 2023 och 2024 såldes dock återigen inga allmännyttiga bostäder i Stockholms stad och endast 45 respektive 82 i hela Stockholms län.

Boverket (2025). Förändringar i allmännyttans bestånd. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/bostadsmarknadsenkaten/kommunernas-verktyg/allmannyttan/bestand/ Hämtad 2025-05-25