Intressanta iakttagelser i bostadsmarknadsenkäten

Boverkets bostadsmarknadsenkät presenterar en unik sammanhållen bild av bostadsmarknaden i Sverige 2025. I år har 287 av 290 kommuner besvarat enkäten. Här presenteras några intressanta iakktagelser från enkäten. 

Utvecklingen går mot färre kommuner med underskott och fler med överskott

Trenden sedan 2017, vilket var det år där flest kommuner bedömde underskott och minst antal bedömde balans och överskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet, fortsätter gå mot att färre kommuner bedömer underskott och fler kommuner bedömer överskott på bostäder för varje år.

I 2025 års bostadsmarknadsenkät anger 127 av landets 290 kommuner att det råder underskott på den lokala bostadsmarknaden i kommunen som helhet. Det är 21 kommuner färre som gör den bedömningen i år jämfört med för ett år sedan, och 53 kommuner färre jämfört med för två år sedan.

Samtidigt är det 48 kommuner som i årets enkät bedömer att det råder överskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. Det är en ökning med 26 kommuner jämfört med förra året. 

Läget på bostadsmarknaden i riket

I år bedömer 127 av landets kommuner underskott, vilket är 21 färre jämfört med förra året och 53 kommuner färre jämfört med två år sedan. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Något färre kommuner än förra året bedömer balans

Totalt 112 kommuner, motsvarande cirka 39 procent av samtliga kommuner, bedömer i årets enkät att bostadsmarknaden är i balans i kommunen som helhet. Det är en minskning med sju kommuner sedan förra året, men en ökning med 15 kommuner jämfört med för två år sedan.

Läget på bostadsmarknaden i riket

Fortsatt underskott i storstadsregionerna

I de tre storstadsregionerna Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö bedömer de flesta av kommunerna, 46 av de totalt 51 kommunerna i grupperna, att det råder underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. Även på centralorten och i kommunens övriga delar bedömer de flesta kommunerna i storstadsregionerna att det råder underskott på bostadsmarknaden.

Fortsatt underskott på bostadsmarknaden i storstadsregionerna

Stort behov av bostäder med rimliga boendekostnader

En majoritet av kommunerna bedömer att det är bostäder med rimliga boendekostnader som det främst råder behov av i kommunen. Därefter är det stora bostäder, bostäder för äldre, och tillgänglighetsanpassade bostäder som behövs. För övrigt rör det sig om trygghetsbostäder, LSS-bostäder och bostäder i attraktiva lägen. När det gäller hinder är det vanligaste svaret att personer saknar ekonomiska förutsättningar för att köpa en bostad i kommunen och att det saknas bostäder av viss hustyp, storlek eller på rätt ställen i kommunen utifrån de aktuella bostadsbehoven. Ett annat hinder är lång kötid i kommunen för ett förstahandskontrakt. 

Läget på bostadsmarknaden i riket

Kommunerna har svårt att bedöma byggtakten men samsyn finns kring att småhusbyggandet kommer att öka

Kommunerna har historiskt tenderat att överskatta byggandet. I genomsnitt för femårsperioden 2019–2023 påbörjades cirka 67 procent av det förväntade byggandet. Storgöteborg är dock undantaget från regeln med ett utfall på 97 procent under perioden 2019–2023. Om vi justerar kommunernas förväntningar med den historiska överskattningen motsvarar det drygt 24 000 påbörjade bostäder år 2025 och 34 000 år 2026. Om dessa siffror blir verklighet innebär det att antalet påbörjade bostäder 2026 kommer att vara cirka 20 procent högre 2026 jämfört med 2024. Vad som kommer att byggas skiljer sig åt mellan kommunerna, men för småhus tycks det finnas en bred samsyn – småhusbyggandet kommer att öka den närmaste framtiden.

Läget på bostadsmarknaden i riket

Höga produktionskostnader och svårigheter att få långivare och hårda lånevillkor anges som begränsande faktorer av flest kommuner

I bostadsmarknadsenkäten får kommunerna ange de främsta faktorerna som för närvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunen. Höga produktionskostnader, svårigheter för privatpersoner att få långivare/hårda lånevillkor samt svårigheter för byggherrar att få långivare/hårda lånevillkor anges som begränsande faktorer av flest antal kommuner i år, liksom under förra året. Storgöteborg delar övriga kommungruppers bedömning att höga produktionskostnader är en begränsande faktor för bostadsbyggandet, men sticker utan genom att betydligt färre kommuner inom denna kommungrupp bedömer att svårigheter att få långivare/hårda villkor är en begränsande faktor för bostadsbyggandet i den egna kommunen. 

Läget på bostadsmarknaden i riket

Positiv trend på bostadsmarknaden för ungdomar

Det är fortfarande ett betydande antal kommuner som bedömer att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar, men likt tidigare år så fortsätter antalet att minska. Det är det åttonde året i rad som bedömningarna om underskott minskar och i år handlar det om totalt 125 kommuner som har angett underskott. I årets enkät anger i stället en majoritet, 137 kommuner, att det råder balans på bostadsmarknaden för ungdomar.

Fortsatt positiv trend på bostadsmarknaden för ungdomar

Obalans på bostadsmarknaden för studenter i landets högskolekommuner

Det är endast åtta av 38 kommuner som bedömer att det råder balans på bostadsmarknaden för studenter. Detta är en minskning med ungefär hälften över de senaste tre åren, samtidigt som antalet högskolekommuner som bedömer att det råder överskott för studenter nästan har fördubblats under samma tidsperiod. I årets enkät är det 13 kommuner som anger att det råder överskott för studenter och 16 kommuner bedömer att det råder underskott.  

Många högskolekommuner anger överskott för studenter

Oförändrat eller något bättre på bostadsmarknaden för nyanlända

Merparten av kommunerna bedömer fortsatt att möjligheterna att skaffa fram bostäder till nyanlända som anvisas kommunen är goda eller mycket goda. När det gäller nyanlända som har bosatt sig på egen hand är det fler kommuner jämfört med förra året som bedömer att det råder balans. 175 kommuner ser i år balans, en liten ökning från 164 i fjol, men ett stort steg från 2020, då endast 70 kommuner gjorde samma bedömning.

Bostadsförsörjningen för nyanlända oförändrad enligt kommunerna

Förväntat ökat byggande av särskilda boenden den närmsta tvåårsperioden

Antalet kommuner som uppger att de har ett underskott på särskilda boenden, SÄBO, har legat runt 110–120 stycken de senaste tio åren. De senaste tre åren kan man dock ana en liten minskning av antalet kommuner med underskott. Det förväntas också en ökning i byggandet den närmsta tvåårsperioden av SÄBO med nästan 1  100 fler bostäder jämfört med förra årets förväntningar. De positiva förväntningarna på byggandet av särskilda boendeformer går lite mot den allmänna trenden av bostadsbyggandet. Det är också fler kommuner i år som bedömer att behovet av SÄBO kommer att vara täckt om två år. 

Bristen på särskilda boenden för äldre fortsatt stor

Större underskott av trygghetsbostäder än seniorbostäder

När det gäller de så kallade mellanboendeformerna är det fler kommuner som uppger att de har seniorbostäder (214) jämfört med trygghetsbostäder (179). Kommunerna uppger att underskottet på trygghetsbostäder är lite större än underskottet på seniorbostäder. Det förväntade tillskottet den närmaste tvåårsperioden av trygghets- och seniorbostäder är relativt lågt, cirka 1 700 per boendeform. Kommunerna understryker vikten av att de äldre måste ha möjlighet att efterfråga bostäderna; ”Många efterfrågar boendeformen, men hyresnivån gör att många ändå avstår om de blir erbjudna en lägenhet”.

Fler kommuner saknar trygghetsbostäder

Många kommuner behöver fler seniorbostäder

En liten minskning i underskottet på bostäder för funktionsnedsatta

Antalet kommuner som uppger att det inte finns tillräckligt med bostäder för personer med funktionsnedsättning har varierat mellan 140–160 kommuner de senaste tio åren. De senaste tre åren kan man nu se en liten minskning av de som uppger ett underskott. I år är det 127 kommuner med underskott. Läget är bättre i de till invånarantalet små kommunerna, där 69 procent av kommunerna uppger att de har tillräckligt med bostäder. Där har läget förbättrats tydligt sedan förra året då siffran var 60 procent på motsvarande fråga. Sammanlagt 1 500 bostäder för personer med funktionsnedsättning förväntas påbörjas under 2025–2026. Det är 300 fler än förväntningarna för 2024–2025. 

Fortsatt många kommuner med underskott på bostäder för personer med funktionsnedsättning