Flyttning av byggnad

Granskad:

Att flytta en tidigare uppförd byggnad till en ny plats räknas som nybyggnad. Det innebär att bygglov krävs i de flesta fall. Kraven i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggförordningen, PBF, gäller även vid flyttning av en byggnad. De krav som gäller får dock anpassas och avsteg får göras. Det krävs inte tekniskt samråd vid flyttning av en enstaka enkel byggnad.

Det krävs bygglov eller rivningslov för att flytta en byggnad

Att flytta en byggnad från en plats till en annan plats på samma tomt eller till en helt annan plats räknas som uppförande av en ny byggnad och är oftast en bygglovspliktig åtgärd. Att flytta en byggnad från en plats till en annan innebär också att byggnaden rivs. Inom detaljplanerat område krävs oftast både rivningslov på den gamla platsen och bygglov på den nya platsen. Inom område med områdesbestämmelser kan det krävas rivningslov på den gamla platsen och bygglov på den nya platsen. Utanför område med detaljplan eller områdesbestämmelser krävs aldrig rivningslov på den gamla platsen, däremot kan en anmälan krävas. Omfattas byggnaden av ett skydd enligt kulturmiljölagen eller miljöbalken, kan det dock krävas tillstånd enligt dessa lagar. På den nya platsen krävs oftast bygglov.

2 §
  En åtgärd kräver lov om det följer av bestämmelserna i detta kapitel.

Ytterligare bestämmelser om att det krävs bygglov kan finnas i en detaljplan eller i områdesbestämmelser. Lag (2025:974) .

4 §
  Trots 3 § krävs det inte bygglov för nybyggnad av en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus i ett område som omfattas av en detaljplan, om komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset
   1. får en byggnadsarea som är högst 30,0 kvadratmeter,
   2. får en byggnadsarea som är mindre än byggnadsarean för den byggnad som komplementbyggnaden eller komplementbostadshuset ska komplettera,
   3. får en taknockshöjd som är högst 4,0 meter,
   4. placeras inom tomten, och
   5. tillsammans med övriga komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten får en sammanlagd byggnadsarea som är högst 45,0 kvadratmeter.

Vid beräkning av den sammanlagda byggnadsarean ska ingå komplementbyggnader och komplementbostadshus som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på lov enligt äldre bestämmelser. Lag (2025:974) .

6 §
  Trots 3 § krävs det inte bygglov för en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Lag (2025:974) .

7 §
  Trots 3 § krävs det inte bygglov om byggnaden ska användas för kollektivtrafiken eller placeras inom en allmän plats där kommunen är markägare och byggnaden får en byggnadsarea som är högst 15,0 kvadratmeter och en taknockshöjd som är högst
3,0 meter. Lag (2025:974) .

8 §
  Även om bygglov inte krävs enligt 4-7 §§ kan bygglov krävas enligt någon av 34-37 §. Lag (2025:974) .

10 §
  Trots 9 § krävs det inte bygglov för en tillbyggnad av en byggnad som inte är en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus, om tillbyggnaden
   1. får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är högst 30,0 kvadratmeter,
   2. inte överstiger byggnadens taknock, och
   3. tillsammans med andra genomförda tillbyggnader på byggnaden får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är högst 30,0 kvadratmeter.

Vid beräkning av area enligt första stycket 3 ska tillbyggnadens area läggas ihop med andra genomförda tillbyggnader på byggnaden som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på bygglov enligt äldre bestämmelser. Lag (2025:974) .

5 §
  Det som enligt 9 kap. 85, 86, 90, 91, 99-101 och 107 §§ plan- och bygglagen (2010:900) gäller för en ansökan gäller också för en anmälan.

Vid tillämpningen av 9 kap. 99 § första stycket plan- och bygglagen är tidsfristen för handläggning av en anmälan fyra veckor.

Vid tillämpningen av 9 kap. 99 § andra stycket plan- och bygglagen får tidsfristen för handläggning av en anmälan förlängas högst en gång med högst fyra veckor.
Förordning (2025:979).

Flyttning av byggnad eller uppförande av ny byggnad

Det kan ibland vara svårt att avgöra om en åtgärd ska ses som uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats. Byggnadsnämnden behöver göra den bedömningen eftersom olika krav gäller för de olika åtgärderna. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 267)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

7 §
  Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Vidare får avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.

Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska tillämpas också på andra anläggningar än byggnader.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2014:224) .

23 §
  I fråga om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska 8 kap. 7 §
första stycket andra meningen plan- och bygglagen (2010:900)
tillämpas på så sätt att det är möjligt att anpassa eller göra avsteg från kraven i 8 kap. 1 § 3 och 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen med hänsyn till plan- och bygglagens bestämmelser om varsamhet och förbud mot förvanskning och därutöver
   1. vid ombyggnad endast om det är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven, och
   2. vid annan ändring av en byggnad eller vid flyttning av en byggnad i den utsträckning det är lämpligt med hänsyn till byggnadens förutsättningar.

En vanlig metod vid flyttning är så kallad volymflyttning vilket innebär att byggnaden flyttas i en eller flera delar som hela volymer. Vid en sådan flyttning kommer det troligen att behövas en ny grundläggning. En annan förekommande metod vid flyttning är demontering, det vill säga att byggnaden plockas isär och flyttas i delar för att sedan byggas upp igen på ny plats. Båda dessa metoder räknas som flyttning av byggnader. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 267)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Leverans av prefabricerade byggelement från husfabriken till byggplatsen betraktas inte som flyttning av ett tidigare uppfört byggnadsverk. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 267)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

I vissa fall kan det vara svårt att dra gränsen mellan flyttning av byggnadsverk och en rivning som följs av återanvändning av byggnadsdelar. En byggnad kan innehålla en viss andel återanvänt byggnadsmaterial. Sådana fall bör betraktas som nyuppförande. En ny byggnad kan också innehålla återanvänt material från flera byggnadsverk. Inte heller de fallen bör betraktas som flyttning. (Prop. 2009/10:170 sid 267)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Man kan också tänka sig att man på en byggnad som ska flyttas måste byta ut en eller flera byggnadsdelar, till exempel på grund av att byggnadsdelarna är angripna av fukt eller mögel. Det kommer alltid att finnas fall där gränsen är flytande mellan nyuppförande av byggnadsverk som innehåller en större eller mindre andel återanvända byggnadsdelar och en ren flyttningssituation. I de fallen får kommunen göra en bedömning av vilken slags nybyggnad det handlar om. Det bör dock krävas att byggnaden på den nya platsen nästan uteslutande består av flyttade byggnadsdelar för att det ska betraktas som flyttning av ett byggnadsverk och inte uppförande av ett nytt byggnadsverk. Kraven för att åtgärden ska anses som en flyttning bör därför vara höga. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 267)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Anpassning och avsteg från kraven

Grundregeln är att de krav som enligt PBL och PBF gäller för byggnader även gäller vid flyttning av byggnad. Boverkets föreskrifter gäller inte vid flyttning av byggnad. Om byggnadsnämnden bedömer att åtgärden är en flyttning av en tidigare uppförd byggnad får kraven anpassas och avsteg göras med hänsyn till ändringens omfattning och flyttningens syfte. Hänsyn ska också tas till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning. Vid bedömning av vilka kravnivåer som ska gälla kan man få vägledning i reglerna om ändring av byggnader i Boverkets föreskrifter. Om byggnadsnämnden däremot bedömer att åtgärden är uppförande av en ny byggnad så kan avsteg inte göras. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 267-268)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

7 §
  Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Vidare får avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.

Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska tillämpas också på andra anläggningar än byggnader.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2014:224) .

1:22 Krav vid ändring av byggnader

Vid ändring av byggnader gäller reglerna i avsnitt 1 och 2 i tillämpliga delar samt de delar av avsnitt 3–9 som står under rubrikerna ”Krav vid ändring av byggnader”.

De delar av avsnitt 3–9 som står under rubrikerna ”Definitioner” och ”Tillämpningsområde” gäller även de vid ändring av byggnader. (BFS 2011:26).

Allmänt rådKraven för nya byggnader är aldrig direkt tillämpliga vid ändring. Däremot kan man ofta få en viss ledning av dessa då man ska bedöma innebörden av motsvarande krav vid ändring. Vid ändring kan dock kraven ofta tillgodoses genom andra lösningar än vid uppförandet av nya byggnader. (BFS 2016:6).

Vid bedömningen av anpassning och avsteg från uppfyllandet av utformningskraven och de tekniska egenskapskraven ska hänsyn tas till flyttningens syfte, byggnadens förutsättningar, kravet på varsamhet och förbudet mot förvanskning. Avsteg från tillgänglighets- och användbarhetskravet får dock endast göras om det, med hänsyn till flyttningens syfte och byggnadens standard, är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Det är byggnadsnämnden som avgör om anpassningar och avsteg kan göras för en specifik åtgärd. Exemplen nedan kan vara vägledande.

  • Vid flyttning av rent museala skäl, där det primära intresset är att rädda ett värdefullt objekt, kan det finnas skäl till tämligen långtgående avsteg från samhällskraven. I annat fall kan flytten framstå som meningslös.
  • Vid flyttning av skolbaracker finns det mycket sällan anledning att frångå kraven, eftersom det handlar om lokaler där barn vistas.
  • Även när man flyttar bostadshus bör huvudregeln vara att kraven ska vara uppfyllda, och att avsteg från framförallt tillgänglighetskraven noga måste övervägas. Syftet med flyttningen ska naturligtvis vägas in men det kan också ha betydelse om det handlar om hyreshus eller egnahem. När det gäller hyreshus bör möjligheterna till avsteg tillämpas restriktivt. Detta då en hyresgäst inte själv har möjlighet att åtgärda eventuella brister.

( jfr prop. 2009/10:170 sid. 267-268)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

1 §
  En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

7 §
  Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Vidare får avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.

Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska tillämpas också på andra anläggningar än byggnader.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2014:224) .

23 §
  I fråga om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska 8 kap. 7 §
första stycket andra meningen plan- och bygglagen (2010:900)
tillämpas på så sätt att det är möjligt att anpassa eller göra avsteg från kraven i 8 kap. 1 § 3 och 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen med hänsyn till plan- och bygglagens bestämmelser om varsamhet och förbud mot förvanskning och därutöver
   1. vid ombyggnad endast om det är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven, och
   2. vid annan ändring av en byggnad eller vid flyttning av en byggnad i den utsträckning det är lämpligt med hänsyn till byggnadens förutsättningar.

Flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Är det en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, så får den inte förvanskas.

13 §
  En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på
   1. en annan anläggning än en byggnad, om anläggningen omfattas av krav på bygglov,
   2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
   3. allmänna platser, och
   4. bebyggelseområden. Lag (2025:974) .

17 §
  Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.

Tekniskt samråd vid flytt av enkel byggnad

Vid flytt av en enstaka enkel byggnad krävs inget tekniskt samråd. Detta gäller för byggnader som har en enkel konstruktion och som kan flyttas med förhållandevis enkla åtgärder. Byggnadsnämnden får dock besluta att det krävs ett tekniskt samråd om det behövs.

Exempel på enkla byggnader:

  • en byggnadsmodul ,
  • ett mindre fritidshus med en okomplicerad grundläggning, till exempel en plintgrund,
  • en byggnad som innehåller våtrum om hela byggnaden kan flyttas som en volym.

Exempel på byggnader som inte bör räknas som enkla:

  • en byggnad i flera plan,
  • en byggnad med källare,
  • ett större en- eller tvåbostadshus i ett plan avsett för permanentboende,
  • en industrihall med stor spännvidd i takkonstruktionen.

(jfr prop. 2013/14:59 sid. 29)

Fler bostäder åt unga och studenter, prop. 2013/14:59 (på Sveriges riksdags webbplats)

14 §
  I fråga om sådana åtgärder som avses i 3 § ska byggnadsnämnden utan dröjsmål efter att lov har getts eller anmälan har kommit in kalla till ett sammanträde för tekniskt samråd, om
   1. det krävs en kontrollansvarig enligt det som följer av 9 och 10 §§,
   2. ett sådant samråd inte är uppenbart obehövligt, eller
   3. byggherren har begärt ett sådant samråd.

Kallelsen ska vara skriftlig och skickas till byggherren och den eller dem som är kontrollansvariga. Kallelsen ska också skickas till dem i övrigt som enligt detta kapitel ska ges tillfälle att delta i samrådet eller som enligt byggnadsnämndens bedömning bör ges tillfälle att delta. Lag (2025:974) .

Vid prövning av om en byggnad kan anses vara enkel behöver man särskilt beakta risken för skador på till exempel murverk, tätskikt och bärande delar. Om det är nödvändigt att beräkna en konstruktions bärförmåga bör det inte kunna vara fråga om en enkel byggnad.
(jfr prop. 2013/14:59 sid. 29)

Fler bostäder åt unga och studenter, prop. 2013/14:59 (på Sveriges riksdags webbplats)

14 §
  I fråga om sådana åtgärder som avses i 3 § ska byggnadsnämnden utan dröjsmål efter att lov har getts eller anmälan har kommit in kalla till ett sammanträde för tekniskt samråd, om
   1. det krävs en kontrollansvarig enligt det som följer av 9 och 10 §§,
   2. ett sådant samråd inte är uppenbart obehövligt, eller
   3. byggherren har begärt ett sådant samråd.

Kallelsen ska vara skriftlig och skickas till byggherren och den eller dem som är kontrollansvariga. Kallelsen ska också skickas till dem i övrigt som enligt detta kapitel ska ges tillfälle att delta i samrådet eller som enligt byggnadsnämndens bedömning bör ges tillfälle att delta. Lag (2025:974) .

Vid flyttning av flera enkla byggnader krävs tekniskt samråd, men byggnadsnämnden får besluta att det inte behövs. Tekniskt samråd behövs inte om flyttningen bedöms vara oproblematisk, till exempel när flera byggnader är sammankopplade intill varandra på marknivå. (jfr prop. 2013/14:59 sid. 29)

Fler bostäder åt unga och studenter, prop. 2013/14:59 (på Sveriges riksdags webbplats)

14 §
  I fråga om sådana åtgärder som avses i 3 § ska byggnadsnämnden utan dröjsmål efter att lov har getts eller anmälan har kommit in kalla till ett sammanträde för tekniskt samråd, om
   1. det krävs en kontrollansvarig enligt det som följer av 9 och 10 §§,
   2. ett sådant samråd inte är uppenbart obehövligt, eller
   3. byggherren har begärt ett sådant samråd.

Kallelsen ska vara skriftlig och skickas till byggherren och den eller dem som är kontrollansvariga. Kallelsen ska också skickas till dem i övrigt som enligt detta kapitel ska ges tillfälle att delta i samrådet eller som enligt byggnadsnämndens bedömning bör ges tillfälle att delta. Lag (2025:974) .

Kontrollansvarig vid flytt av enkel byggnad

Kontrollansvarig krävs inte vid flytt av vare sig en eller flera enkla byggnader, om inte byggnadsnämnden bestämmer att det behövs. (jfr prop. 2013/14:59 sid. 29)

Fler bostäder åt unga och studenter, prop. 2013/14:59 (på Sveriges riksdags webbplats)

14 §
  I fråga om sådana åtgärder som avses i 3 § ska byggnadsnämnden utan dröjsmål efter att lov har getts eller anmälan har kommit in kalla till ett sammanträde för tekniskt samråd, om
   1. det krävs en kontrollansvarig enligt det som följer av 9 och 10 §§,
   2. ett sådant samråd inte är uppenbart obehövligt, eller
   3. byggherren har begärt ett sådant samråd.

Kallelsen ska vara skriftlig och skickas till byggherren och den eller dem som är kontrollansvariga. Kallelsen ska också skickas till dem i övrigt som enligt detta kapitel ska ges tillfälle att delta i samrådet eller som enligt byggnadsnämndens bedömning bör ges tillfälle att delta. Lag (2025:974) .

5 §
  Utöver det som följer av 10 kap. 10 § 1 plan- och bygglagen (2010:900) krävs det inte en kontrollansvarig för
   1. en åtgärd som inte omfattas av krav på lov eller anmälan,
   2. en åtgärd som omfattas av krav på anmälan,
   3. en åtgärd avseende en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus,
   4. att inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus,
   5. en åtgärd avseende en skylt eller ljusanordning,
   6. att uppföra eller utöka en mur, ett plank eller en altan,
   7. en åtgärd avseende en liten begravningsplats,
   8. en åtgärd avseende en transformatorstation,
   9. en åtgärd som omfattas av krav på rivningslov efter beslut i detaljplan eller områdesbestämmelser,
   10. en åtgärd som omfattas av krav på marklov enligt 9 kap. plan- och bygglagen, om åtgärden är liten, eller
   11. en annan liten ändring än de som avses i 10 kap. 10 § 1 plan- och bygglagen.

Trots det som sägs i första stycket 2-11 får byggnadsnämnden besluta att det krävs en kontrollansvarig. Förordning (2025:979).

Arbetsplatsbesök eller slutsamråd vid flytt av enkel byggnad

Vid flyttning av en enkel byggnad behövs oftast inget tekniskt samråd. Om tekniskt samråd inte har genomförts behövs inte något arbetsplatsbesök eller slutsamråd. Detta gäller under förutsättning att det inte är obehövligt.

Vid flyttning av flera enkla byggnader behövs ibland inget tekniskt samråd. I de fallen då tekniskt samråd inte har genomförts behövs inget arbetsplatsbesök eller slutsamråd. Detta gäller under förutsättning att det inte är obehövligt.

14 §
  I fråga om sådana åtgärder som avses i 3 § ska byggnadsnämnden utan dröjsmål efter att lov har getts eller anmälan har kommit in kalla till ett sammanträde för tekniskt samråd, om
   1. det krävs en kontrollansvarig enligt det som följer av 9 och 10 §§,
   2. ett sådant samråd inte är uppenbart obehövligt, eller
   3. byggherren har begärt ett sådant samråd.

Kallelsen ska vara skriftlig och skickas till byggherren och den eller dem som är kontrollansvariga. Kallelsen ska också skickas till dem i övrigt som enligt detta kapitel ska ges tillfälle att delta i samrådet eller som enligt byggnadsnämndens bedömning bör ges tillfälle att delta. Lag (2025:974) .

27 §
  Efter ett startbesked enligt 23 eller 23 c § ska byggnadsnämnden minst en gång under arbetets gång besöka den plats där åtgärderna genomförs, om
   1. startbeskedet har föregåtts av ett tekniskt samråd, och
   2. ett arbetsplatsbesök inte kan anses obehövligt.

Ett arbetsplatsbesök ska alltid göras, om startbeskedet avser ett stort eller komplicerat byggprojekt eller om byggnadsnämnden och byggherren vid det tekniska samrådet har kommit överens om ett arbetsplatsbesök. Lag (2025:974) .

30 §
  I samband med att byggåtgärder som har omfattats av ett tekniskt samråd avslutas ska byggnadsnämnden kalla till ett sammanträde för slutsamråd, om det inte är uppenbart obehövligt.

Övergångsbestämmelser för flytt av enkla byggnader

Det finns inga övergångsbestämmelser för ärenden, avseende flyttning av enkla byggnader, inkomna före 1 juli 2014. Detta innebär att tekniskt samråd oftast inte behövs i sådana ärenden från och med den 1 juli 2014, detta oavsett när ärendet inkom till byggnadsnämnden.

Boverket (2014). Flyttning av byggnad. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/anmalningsplikt/byggnader/flyttning-av-byggnad/ Hämtad 2025-12-08