Avvikelse – vindsinredning i bostadshus inom detaljplan
Att inreda en vind till bostad kan strida mot en detaljplan, men i bostadshus kan en sådan avvikelse godtas. En förutsättning är att detaljplanens genomförandetid har gått ut. Detta undantag från planenlighet kan bara tillämpas vid prövning av en lovpliktig vindsinredning.
Sidan vänder sig till
Sidan vänder sig till dig som arbetar med lov- och byggprocessen på en kommun. Även du som är privatperson kan ta del av innehållet, men om du vill ha mer information eller svar på en fråga ska du kontakta din kommun.
När kan en avvikelse för vindsinredning godtas?
För att en avvikelse som innebär att en vind inreds till bostad ska kunna godtas måste samtliga dessa förutsättningar vara uppfyllda:
-
Byggnaden är ett bostadshus.
-
Detaljplanens genomförandetid har löpt ut.
-
Avvikelsen tillsammans med andra avvikelser är inte alltför omfattande.
-
Avvikelsen begränsar inte någon rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen.
-
Avvikelsen medför inte betydande miljöpåverkan.
60 §
Trots 56 § första stycket 2, 57 § första stycket 1 och
59 § första stycket 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om
1. avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och avvikelsen är liten,
2. avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt, eller
3. åtgärden är att inreda en vind till bostad i ett bostadshus.
Bygglov för en åtgärd som avses i första stycket 3 får i ett område som omfattas av en detaljplan ges först efter det att planens genomförandetid har gått ut. Lag (2025:974) .
64 §
Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 56 § första stycket 1 c, 60, 61 eller 63 § ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2025:974) .
62 §
Bygglov enligt 60 eller 61 § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
1. en betydande miljöpåverkan, eller
2. en begränsning av en rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2025:974) .
Det finns ingen generell rätt till avvikelser från detaljplaner. För att avgöra om en avvikelse är godtagbar eller inte krävs även en samlad bedömning av åtgärdens lämplighet i det enskilda bygglovsärendet. Godtagbara avvikelser ska enbart ha en så begränsad påverkan att en planändring inte behövs. En avvikelse får därför inte medföra inskränkningar i grannars möjligheter att i framtiden utnyttja sin mark. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 185 och prop. 1989/90:37 sid. 56)
En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)
Att det inte finns någon generell rätt till avvikelser framgår av bestämmelsen genom att det står att byggnadsnämnden ”får” ge bygglov för en åtgärd som avviker från en detaljplan. Det finns alltså ingen skyldighet att ge bygglov för en avvikelse. När det finns en skyldighet står det att byggnadsnämnden ”ska” ge bygglov. Vid avvikelser ska byggnadsnämnden i varje enskilt fall göra en bedömning av om det är lämpligt att bevilja bygglov. En sådan lämplighetsbedömning förutsätter att åtgärden innebär att en vind inreds till bostad i ett bostadshus. Men även om åtgärden uppfyller detta kriterium kan det vara olämpligt att medge avvikelsen.
60 §
Trots 56 § första stycket 2, 57 § första stycket 1 och
59 § första stycket 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om
1. avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och avvikelsen är liten,
2. avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt, eller
3. åtgärden är att inreda en vind till bostad i ett bostadshus.
Bygglov för en åtgärd som avses i första stycket 3 får i ett område som omfattas av en detaljplan ges först efter det att planens genomförandetid har gått ut. Lag (2025:974) .
I lämplighetsbedömningen kan byggnadsnämnden exempelvis väga in i vilken grad den planstridiga vindsinredningen innebär ett ökat behov av infrastruktur, vatten- och avloppsnät samt annan teknisk eller samhällelig service. Kostnaderna för att tillgodose sådana behov bör kunna utgöra en grund för att avslå en ansökan om bygglov för en planstridig åtgärd. Andra omständigheter att ta hänsyn till i lämplighetsbedömningen är exempelvis hälsa och säkerhet, liksom tillgång till kommunikationer, grönska och plats för utevistelse och lek. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 253)
Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)
I en dom från Högsta domstolen, HD, prövades ett bygglov för uppförande av ett 36 meter högt telekommunikationstorn med tillhörande teknikbod. Åtgärden skulle placeras på mark som enligt detaljplanen hade användningen naturmark. Åtgärden avvek från planen och byggnadsnämnden hade därför avslagit ansökan om bygglov. HD ansåg att åtgärden var förenlig med planens syfte, men att den inte var av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas och bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Domstolen konstaterade dock att åtgärden tillgodosåg ett allmänt intresse och att den därmed kunde anses vara en sådan avvikelse som är möjlig att medge. Men enligt domstolen räckte det inte att åtgärden uppfyllde dessa kriterier för att en avvikelse skulle kunna godtas. En ”kompletterande lämplighetsbedömning” måste också göras för att kunna konstatera om det är lämpligt att godta avvikelsen. Enligt punkt 26 i domskälen förutsätts en sådan lämplighetsbedömning göras vid prövningen av alla typer av avvikelser. I den kompletterande lämplighetsbedömningen ska de intressen som talar för bygglov vägas mot de intressen som talar mot bygglov. Hänsyn bör även tas till det kommunala intresset av att bygglov inte beviljas i strid mot en plan som kommunen vill hålla fast vid och till att det kommunala inflytandet över markanvändningen inte urholkas. Enligt HD har kommunen ingen vetorätt. Men om kommunen motsätter sig en åtgärd och anför beaktansvärda och legitima skäl bör denna uppfattning ges en särskild vikt. Detta gäller i synnerhet om den sökta åtgärden är av mera betydande slag. Ett beaktansvärt skäl kan vara att åtgärden bör avvakta en förestående planprocess eller att åtgärden kommer i konflikt med någon annan planerad åtgärd. Ett annat skäl kan vara att kommunen önskar vara lyhörd i förhållande till en betydande lokal opinion. I den slutliga lämplighetsbedömningen i det aktuella målet konstaterade HD att de skäl som kommunen hade framfört till domstolen var beaktansvärda och legitima. Enligt HD skulle bygglov därför inte beviljas och överklagan avslogs. (HD 2020-10-22 mål nr Ö 435–20)
Mål: Ö 435-20 (på Högsta domstolens webbplats)
I två domar från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har domstolen också behandlat den lämplighetsbedömning som ska göras eftersom bestämmelsen är formulerad som att byggnadsnämnden ”får” ge bygglov för en åtgärd som avviker från en detaljplan. I domarna konstaterade MÖD att lagtexten har utformats så att bygglov i vissa fall ”får” ges vid en avvikelse, inte innebär att domstolen är förhindrad att göra en annan lämplighetsbedömning än den som nämnden har gjort. (jfr MÖD 2016-06-16 mål nr P 7907-15 och MÖD 2018-01-17 mål nr P 2185-17/MÖD 2018:17)
Mål: P 7907-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 2185-17/MÖD 2018:17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Vid bedömningen bör också särskilt övervägas i vilken utsträckning och på vilket sätt en avvikelse kan få prejudicerande effekter. En åtgärd som kan vara godtagbar på en fastighet, kan leda till en oacceptabel miljöförändring om åtgärden upprepas på flera fastigheter i området. Detta innebär att en åtgärd som i och för sig skulle kunna godtas som en avvikelse kan anses som olämplig på grund av risken för prejudicerande effekter och därför kan nekas av byggnadsnämnden. I sådana fall kan det vara lämpligt att i stället ändra planen så att samtliga fastigheter behandlas på ett likartat sätt. MÖD har i flera fall konstaterat att en åtgärd kan få prejudicerande effekter och att bygglov därför inte har kunnat ges. (jfr prop. 1989/90:37 sid. 56 och prop. 2013/14:126 sid. 185, MÖD 2012-05-31 mål nr P 1119-12, MÖD 2016-01-20 mål nr P 5529-15/2016:2 och MÖD 2019-06-20 mål nr P 1257-19/2019:16)
Om ingripanden mot olovlig kontorisering, m.m., prop. 1989/90:37 (på Sveriges riksdags webbplats)
En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)
Mål: P 5529-15/2016:2 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 1257-19/2019:16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Vad är en vind?
Begreppet ”vind” har inte definierats i plan- och bygglagen, PBL, eller i förarbetena till bestämmelsen. Enligt Terminologicentrum, TNC, är en ”vind” ett utrymme i en byggnad begränsat mot det fria huvudsakligen av yttertak och begränsat nedåt av det översta bjälklaget. (TNC: Plan- och byggtermer 1994. Tillgänglig på Rikstermbanken)
Vad är ett bostadshus?
Begreppet ”bostadshus” har inte definierats i PBL, eller i förarbetena till bestämmelsen. Enligt Terminologicentrum, TNC, är ett bostadshus ett hus som till övervägande del innehåller bostäder. (TNC: Plan- och byggtermer 1994. Tillgänglig på Rikstermbanken)
Genomförandetiden har gått ut
En förutsättning för att denna typ av avvikelse från detaljplanen ska kunna medges är att detaljplanens genomförandetid har gått ut. Genomförandetiden är den tidsrymd inom vilken en detaljplan är tänkt att genomföras. Genomförandetiden kan vara mellan 5 och 15 år. Om det inte framgår hur lång genomförandetiden är i detaljplanen så är den automatiskt 15 år. Genomförandetiden räknas från den dag då detaljplanen har fått laga kraft om inte annat framgår av detaljplanen. Kommunen har möjlighet att förskjuta genomförandetiden. Det innebär att genomförandetiden börjar löpa först vid den tidpunkt som kommunen har bestämt i planen, till exempel 2 år efter att detaljplanen har fått laga kraft. Genomförandetiden kan förnyas genom en ändring av detaljplanen. Om det inte framgår någon ny genomförandetid i en ändring av detaljplanen gäller den ursprungliga genomförandetiden även i fortsättningen.
60 §
Trots 56 § första stycket 2, 57 § första stycket 1 och
59 § första stycket 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om
1. avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och avvikelsen är liten,
2. avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt, eller
3. åtgärden är att inreda en vind till bostad i ett bostadshus.
Bygglov för en åtgärd som avses i första stycket 3 får i ett område som omfattas av en detaljplan ges först efter det att planens genomförandetid har gått ut. Lag (2025:974) .
21 §
I detaljplanen ska kommunen ange en genomförandetid. Tiden ska bestämmas så att det finns rimliga möjligheter att genomföra planen, men tiden får inte vara kortare än fem år och inte längre än femton år.
Tiden räknas från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft. Om någon del av planen får genomföras tidigare på grund av ett förordnande enligt 13 kap. 17 § tredje stycket, räknas tiden från den dag då genomförandet får påbörjas. Detta gäller dock inte om kommunen i planen har bestämt att tiden ska räknas från en senare tidpunkt eller bestämt olika tider för skilda områden av planen.
22 §
Om en detaljplan ändras, ska planens genomförandetid gälla också för den fråga som ändringen avser.
Om planen vid ändringen inte innehåller någon uppgift om genomförandetid, ska kommunen med tillämpning av 21 § bestämma en särskild genomförandetid för den fråga som ändringen avser.
Någon genomförandetid ska dock inte gälla eller bestämmas för en sådan fråga som innebär upphävande av en del av detaljplanen eller av en detaljplanebestämmelse. Lag (2015:668) .
23 §
Om detaljplanen saknar uppgift om genomförandetidens längd, ska längden anses vara femton år. Om planen saknar uppgift om när tiden ska börja räknas, ska den räknas enligt 21 § andra stycket.
24 §
Innan genomförandetiden har gått ut får den förlängas med högst fem år i sänder. Efter det att genomförandetiden har gått ut, får den förnyas med högst fem år i sänder.
En förlängning eller förnyelse får avse ett visst område av detaljplanen.
Tillsammans med andra avvikelser inte är alltför omfattande
Om det tidigare har godtagits avvikelser ska en samlad bedömning av den aktuella avvikelsen och de tidigare godtagna avvikelserna göras. Det innebär att även om den aktuella avvikelsen i sig skulle kunna vara acceptabel, kan bygglov inte ges om avvikelserna tillsammans är så omfattande att de inte hade kunnat godtas om de hade prövats vid ett och samma tillfälle. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 311)
En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)
64 §
Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 56 § första stycket 1 c, 60, 61 eller 63 § ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2025:974) .
Begränsning av rättigheter eller pågående verksamhet
En avvikelse från detaljplanen får inte godtas om den kan antas medföra en begränsning av en rättighet eller en pågående verksamhet i omgivningen.
62 §
Bygglov enligt 60 eller 61 § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
1. en betydande miljöpåverkan, eller
2. en begränsning av en rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2025:974) .
Betydande miljöpåverkan och begränsningar
Betydande miljöpåverkan
En avvikelse från detaljplanen får inte godtas om den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
62 §
Bygglov enligt 60 eller 61 § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
1. en betydande miljöpåverkan, eller
2. en begränsning av en rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2025:974) .
Betydande miljöpåverkan och begränsningar
Möjligheten till avvikelse gäller endast för lovpliktig vindsinredning
Byggnadsnämnden får ge bygglov för att inreda en vind till bostad i ett bostadshus, även om detta avviker från detaljplanen. Avvikelsemöjligheten för planstridig vindsinredning kan bara tillämpas av byggnadsnämnden när den prövar en ansökan om bygglov för en åtgärd som kräver bygglov. Om det inte krävs bygglov för att inreda en vind till bostad kan denna avvikelsemöjlighet inte användas. Det går inte heller att tillämpa detta undantag från planenlighet vid prövning av ansökan om frivilligt bygglov för en vindsinredning som inte kräver bygglov.
60 §
Trots 56 § första stycket 2, 57 § första stycket 1 och
59 § första stycket 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om
1. avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och avvikelsen är liten,
2. avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt, eller
3. åtgärden är att inreda en vind till bostad i ett bostadshus.
Bygglov för en åtgärd som avses i första stycket 3 får i ett område som omfattas av en detaljplan ges först efter det att planens genomförandetid har gått ut. Lag (2025:974) .
När kräver en vindsinredning bygglov?
Att inreda en ny bostad på en vind kräver bygglov i två olika situationer. Den ena situationen är om det rör sig om inredning av ytterligare bostad på en vind i ett tvåbostadshus eller flerbostadshus. Denna lovplikt gäller enbart i byggnader där det redan finns minst en bostad. Lovplikten gäller dock inte i enbostadshus som inte är ett komplementbostadshus eller i ekonomibyggnader utanför detaljplan. Den andra situationen är vid ändrad användning till ett väsentligen annat ändamål, till exempel om kontor på en vind görs om till bostad.
15 §
Det krävs bygglov för annan ändring av en byggnad än en tillbyggnad, om ändringen innebär att
1. byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
2. det i byggnaden inreds ytterligare en bostad, eller
3. det i ett område som omfattas av en detaljplan görs en fasadändring på en byggnad som inte är ett en- eller tvåbostadshus, en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus och ändringen sker på en fasad eller på ett tak som vetter mot en allmän plats. Lag (2025:974) .
17 §
Trots 15 § 2 krävs det inte bygglov för att inreda
1. ytterligare en bostad i ett enbostadshus som inte är ett komplementbostadshus, eller
2. ytterligare en eller flera bostäder i en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av detaljplan. Lag (2025:974) .
17 a §
/Träder i kraft I:2026-07-01/
Trots 15 § 3 krävs det inte bygglov för en fasadändring som innebär att en solenergianläggning sätts upp eller väsentligen ändras, om anläggningen har en effekt om högst elva kilowatt. Lag (2026:406) .
Enligt Boverkets uppfattning krävs det däremot inte bygglov för att inreda bostad på en vind i ett bostadshus om det är en utökning av en befintlig bostad i ett tidigare oinrett vindsutrymme, som exempelvis
- att i ett en- eller tvåbostadshus utöka den eller de befintliga bostäderna, genom inredning av en tidigare oinredd vind
- att i ett flerbostadshus skapa en eller flera etagelägenheter, genom att ett tidigare oinrett vindsutrymme inreds och ansluts till den eller de befintliga bostäderna på underliggande våning
- att i ett flerbostadshus utöka en befintlig vindslägenhet, genom att ett tidigare oinrett vindsutrymme inreds.
Vad gäller för vindsinredning som inte kräver bygglov?
Huvudregeln är att lovfria åtgärder ska överensstämma med detaljplan. Det finns dock undantag. Bostad kan i vissa fall inredas på en vind i bostadshus trots vindsinredningsförbud i detaljplan. Om åtgärden är att inreda en ytterligare bostad på en vind i ett befintligt enbostadshus får åtgärden strida mot vindsinredningsförbud. Om åtgärden är att på en vind utöka en befintlig bostad får åtgärden strida mot detaljplan endast om avvikelsen från detaljplanen är liten och inte motverkar syftet med planen. Av förarbetena framgår att om en åtgärd strider mot en uttrycklig bestämmelse i planen, eller om en åtgärd på annat sätt kan anses strida mot planens syfte, kan avvikelsen inte anses som liten eller förenlig med planens syfte. Eftersom vindsinredningsförbud, enligt Boverkets tolkning, är en uttrycklig bestämmelse bör detta innebära att det inte är möjligt att utan bygglov utöka en befintlig bostad på en vind i strid med vindsinredningsförbud. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 226)
Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)
2 §
Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats genomföras så att åtgärden inte strider mot
1. det lov som har getts för åtgärden, eller
2. om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området. Lag (2025:974) .
2 a §
Trots 2 § 2 får en åtgärd strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, förutom sådana bestämmelser om skyddsåtgärder som avses i 4 kap. 12 § 1 eller 42 § första stycket 4 b, om åtgärden är
1. nybyggnad av
a) en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus, eller
b) ett komplementbostadshus,
2. tillbyggnad av
a) ett en- eller tvåbostadshus,
b) en komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus, eller
c) ett komplementbostadshus,
3. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus,
4. uppförande, flytt eller utökning av en mur eller ett plank, eller
5. uppförande, flytt eller utökning av en altan som tillsammans med övriga altaner på tomten inte upptar en markyta som är större än 50,0 kvadratmeter. Lag (2025:974) .
2 b §
Trots 2 § 2 får andra åtgärder än de som avses i 2 a § genomföras med en avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är liten och inte motverkar syftet med planen eller bestämmelserna. Lag (2025:974) .
2 c §
Bygg-, rivnings- och markåtgärder ska planeras och utföras med aktsamhet. Vad som krävs för att uppfylla kravet på aktsamhet framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 10 a §. Lag (2025:974) .
Åtgärder får inte strida mot lov, detaljplan eller områdesbestämmelser
Prövning av vindsinredning i samband med nybyggnad
Enligt Boverkets bedömning bör det inte vara möjligt att uppföra ett nytt bostadshus med inredd vind i strid med vindsinredningsförbud i detaljplan. Eftersom åtgärden är nybyggnad av ett hus med bostäder på vinden, och inte att inreda en vind till bostad i ett befintligt bostadshus, så bör undantag från krav på planenlighet för åtgärden inte vara möjligt att medge.
60 §
Trots 56 § första stycket 2, 57 § första stycket 1 och
59 § första stycket 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om
1. avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och avvikelsen är liten,
2. avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt, eller
3. åtgärden är att inreda en vind till bostad i ett bostadshus.
Bygglov för en åtgärd som avses i första stycket 3 får i ett område som omfattas av en detaljplan ges först efter det att planens genomförandetid har gått ut. Lag (2025:974) .
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.