Fortsatt många kommuner med underskott på bostäder för personer med funktionsnedsättning

I bostadsmarknadsenkäten 2025 uppger 127 kommuner att de har underskott på någon form av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Trots en förbättring av läget är det fortsatt många kommuner som har för lite bostäder. Vanligast är underskott på boendetypen gruppbostäder. 

Bostäder för personer med funktionsnedsättning

Bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning är boende enligt lagen 9 § 9 (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), eller boende enligt 5 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL.

I bostadsmarknadsenkäten svarar kommunerna på frågor om anpassat boende för vuxna. Det omfattar gruppbostäder, servicebostäder och annan särskilt anpassad bostad.

En liten förbättring jämfört med tidigare år

Antalet kommuner som uppger att det inte finns tillräckligt med bostäder för personer med funktionsnedsättning har varierat mellan 140–160 kommuner de senaste tio åren. I årets enkät är det 127 kommuner som uppger att de har underskott på någon form av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning.

Pandemin, då färre personer sökte plats på boenden, och en tydlig uppgång i färdigställda specialbostäder bidrog till ett minskat underskott av bostäder för personer med funktionsnedsättning. Underskottet har fortsatt att minska sedan 2022.

Utbud av särskilt boende för personer med funktionsnedsättning. Antal kommuner. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2016–2025, Boverket. Illustration: Boverket

Blandade insatser i kommunerna för att motverka underskottet

SCB:s statistik över specialbostäder visar att antalet färdigställda specialbostäder genom nybyggnad år 2019–2023 var det största sedan mer än 20 år tillbaka. Under 2024 sjönk antalet färdigställda specialbostäder tillbaka de nivåer som det var åren före 2019. Observera att i statistiken för specialbostäder ingår både särskilda bostäder för äldre och bostäder för personer med funktionsnedsättning, vilket gör att det inte går att utläsa siffrorna för de olika typerna av specialbostäder.

Specialbostäder

Förutom att arbeta med att få fram mark och planera för nybyggnad arbetar kommunerna på olika sätt för att motverka underskottet på bostäder. Som exempel nämns omvandling av befintlig bebyggelse, utökning av platser inom befintlig verksamhet, köp av platser från privata aktörer och att kommunen köper in bostadsrätter för uthyrning. Många kommuner uppger att det planeras och är nybyggnation på gång, främst inom gruppboende där bristen är som mest omfattande.

Här följer några kommentarer från kommunerna:

”Kommunen har under flera år arbetat aktivt med att öppna nya grupp- och servicebostäder inom LSS. Detta har lett till en minskning av underskottet, både gällande personer i väntan på verkställighet och också att det inneburit hemtagning av köpta placeringar i andra kommuner.”

”Kommunen har upphandlat ett antal aktörer tillsammans med flera andra kommuner för att vid behov ha tillgång till externa placeringar.”

”Arbetar för att ersätta de LSS gruppbostäder som behöver avvecklas på sikt och arbetar för att det ska finnas en strategisk plan för långsiktig lokalförsörjning för LSS gruppens behov.”

”Ökad och mer strukturerad samverkan inom kommunen för att möjliggöra utbyggnad av LSS-bostäder. Utvecklat analysarbete för att prognostisera framtida lokalbehov. Kartläggning av brukargruppens behov för att möjliggöra för större rörlighet inom beståndet och samtidigt skapa förutsättningar för brukare med mindre behov att få tillgång till den ordinära bostadsmarknaden.”

Svårt för kommunerna att planera långt framåt

Av de kommuner som har besvarat frågan om framtida bostadsbehov bedömer 47 procent att behovet av särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning kommer att vara täckt om två år. På fem års sikt bedömer 36 procent av kommunerna att de kan uppfylla behovet av denna boendeform. Flera kommuner kommenterar i sina svar att det finns många olika svårigheter med planeringen av boendena. På två års sikt svarar 29 procent av kommunerna att de inte kan göra den bedömningen, och på fem års sikt uppger 46 procent att de inte kan göra bedömningen.

Siffrorna i årets enkät om bedömningarna framåt, är mer positiva än siffrorna som uppgavs i förra årets enkät. Generellt, när det gäller både specialbostäder för personer med funktionsnedsättning och för äldre personer, uppger fler kommuner än tidigare att de tror att behovet är täckt, både på två års och fem års sikt.

Enligt kommentarerna finns det flera anledningar till att det kan vara svårt att förutse behovet och färdigställa tillräckligt många bostäder för personer med funktionsnedsättning. Det kan vara svårt att hitta lämplig lokalisering för den typen av bostäder och vara svårt att hitta personal med kompetens på grund av komplexa behov och flera diagnoser.

Här följer några typiska kommentarer:

”Det är svårt att exakt förutse hur många som kommer att vara i behov av sådant boende i framtiden, då behoven påverkas av flera faktorer, såsom demografisk utveckling, diagnosfrekvenser och förändringar i vård- och stödinsatser. För att möta detta krävs en fortsatt planering och flexibilitet i utbyggnaden av boendeformer.”

”Behovet ökar och är ett långvarigt behov. Varpå det inte är någon omsättning på platser.”

”Lågkonjunktur samt inflation har gjort så att många exploateringsprojekt har pausats och blivit framflyttade tidplanmässigt. Därav försenade byggprojekt.”

”LSS-bostäder behöver ersättas då det kommit nya krav för brandskydd. Det innebär att eventuella nya LSS-bostäder inte täcker behovet för medborgare med nya beslut om LSS-bostad, utan ersätter befintliga LSS-bostäder som inte kan byggas om för att uppnå brandskyddet. ”

”För den mindre kommunen kan det vara mycket svårt att matcha den enskildes behov med befintliga gruppbostäder och servicebostäder,”

Läget är bättre i de små kommunerna

Sett till situationen mellan kommungrupperna är underskottet på bostäder för personer med funktionsnedsättning relativt jämnt fördelat i grupperna, med undantag av gruppen övriga kommuner med färre än 25 000 invånare. Där uppger endast 29 procent att de har underskott på bostäder medan det i de andra grupperna är mellan 60–70 procent som har underskott.

Den kommungrupp där det är störst skillnad jämfört med förra årets svar är högskolekommuner med färre än 75 000 invånare. Där har det sjunkit från 83 till 58 procent av kommuner med underskott på bostäder för personer med funktionsnedsättning.

I kommungruppen övriga kommuner med färre än 25 000 invånare har underskottet gått från 37 procent år 2023 ner till 29 procent år 2025. Kommungruppen skiljer sig tydligt mot de övriga, men det går inte att utläsa i kommunernas kommentarer vad det beror på. Kanske kan det bero på att det är lättare att ha kännedom och planera för behoven i en mindre kommun.

Endast sex kommuner av samtliga svarande har uppgett att de har ett överskott på den här typen av bostäder.

Andel kommuner med balans eller överskott respektive underskott i utbudet av bostäder för personer med funktionsnedsättning, redovisat per kommungrupp januari 2025. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2025, Boverket. Illustration: Boverket

Enkäten skiljer på olika former av bostäder med särskild service

Boendeformer med särskild service enligt LSS och SoL finns i form av gruppbostad, servicebostad och särskilt anpassad bostad. Här följer en genomgång av de olika boendeformerna.

Flest anger brist på gruppbostäder

Gruppbostäder kan erbjudas personer som har så stora behov av tillsyn och omvårdnad att det behöver finnas personal till hands hela tiden. Gruppbostaden består av ett mindre antal lägenheter som är samlade kring gemensamma utrymmen. En fast personalgrupp ska täcka de boendes hela stödbehov inklusive fritidsintressen och kulturella intressen.

I årets bostadsmarknadsenkät uppger 271 kommuner att det finns drygt 17 000 gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning inom kommunens geografiska område. Utav dem är 88 procent bostäder där kommunen själv är utförare och 12 procent av bostäderna köps in av kommunen genom exempelvis privata utförare. Ytterligare bostäder finns i de kommuner som inte har uppgett antal bostäder, vilket innebär att det faktiska antalet är större än drygt 17 000.

Kommuner som uppger underskott, balans eller överskott på gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning. Antal kommuner. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2025, Boverket. Frågan om hur kommunen bedömer utbudet av gruppbostäder ställdes annorlunda i enkäten för 2021 jämfört med tidigare år. Alternativet med ”överskott” fanns inte med som alternativ i enkäten för 2021, men är tillbaka igen från år 2022. Illustration: Boverket

Gruppbostäder är den typ av bostäder som flest kommuner uppger att det är brist på. Totalt uppger 116 kommuner att det är underskott på gruppbostäder, medan 147 kommuner uppger att de har balans. Antalet kommuner med balans är något högre än det brukar.

Några kommuner uppger dock att behovet är tillgodosett men på vissa existerande boenden är ”standarden relativt låg, vilket innebär att renoveringar eller nybyggnation är nödvändig för att upprätthålla ett tillräckligt boendebestånd”.

”Det finns ett överskott av platser i en del bostäder. Dessa är svåra att belägga då sammansättningen i brukargruppen inte kommer att fungera.”

Vanligare med balans i beståndet av servicebostäder

Servicebostäder består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och en fast personalgrupp. Lägenheterna är i regel anpassade efter varje persons behov och ligger oftast i samma eller kringliggande hus. Varje person ska erbjudas stöd dygnet runt i den egna lägenheten i den omfattning som hen behöver.

I årets bostadsmarknadsenkät uppger 251 kommuner att det finns drygt 12 400 servicebostäder för personer med funktionsnedsättning inom kommunens geografiska område. Av dem är 90 procent bostäder där kommunen själv är utförare och sju procent av bostäderna köps in av kommunen genom exempelvis privata utförare. Ytterligare bostäder finns i de kommuner som inte har uppgett antal bostäder, vilket innebär att det faktiska antalet är något större än drygt 12 400.

Kommuner som uppger underskott eller balans på servicebostäder för personer med funktionsnedsättning. Antal kommuner. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2025, Boverket. Frågan om hur kommunen bedömer utbudet av servicebostäder ställdes annorlunda i enkäten för 2021 jämfört med tidigare år. Alternativet med ”överskott” fanns inte med som alternativ i enkäten för 2021, men är tillbaka igen från år 2022. Illustration: Boverket

Situationen med servicebostäder är inte riktigt lika besvärlig som för gruppbostäderna. Totalt 65 av de kommuner som har svarat på frågan uppger att de inte har tillräckligt många servicebostäder, medan 175 kommuner uppger att de har balans. Sedan flera år tillbaka har läget förbättrats lite för varje år.

Det generella underskottet på bostäder har betydelse för möjligheten att ordna servicebostäder och särskilt anpassade bostäder då de ofta ligger i det ordinarie bostadsbeståndet. Några kommuner uppger att gruppen har företräde till allmännyttans hyresrätter och samarbetar med allmännyttan för att få tillgång till servicebostäder.

Många kommuner har inte boendeformen särskilt anpassad bostad

En särskilt anpassad bostad är en egen bostad som den bostadssökande beviljas och som är anpassad till den boendes behov, och är anvisad av kommunen. Ingen fast bemanning ingår. I denna boendeform ingår inte omvårdnad och inte heller fritidsverksamhet eller kulturella aktiviteter.

Om en person behöver stöd och service i anslutning till boendet kan hen ansöka om andra insatser enligt LSS – till exempel personlig assistans och eller ledsagarservice. Personen kan också ansöka om stöd i form av hemtjänst eller boendestöd enligt socialtjänstlagen.

I årets bostadsmarknadsenkät uppger 71 kommuner att det finns cirka 970 lägenheter inom boendeformen särskilt anpassad bostad.

Totalt 188 kommuner uppger att kommunen saknar särskilt anpassade bostäder. Det är 14 kommuner fler än förra året. Av de 108 kommuner som har boendeformen uppger 75 kommuner att de har balans i beståndet, medan 11 upplever att antalet bostäder är för få. Endast tre kommuner uppger överskott.

Av de 188 kommuner som saknar boendeformen skriver några i kommentarerna exempelvis att det inte finns behov av sådana lägenheter, eller hänvisar till möjligheten att få bostadsanpassningsbidrag via kommunen. Flera kommuner uppger att beslut tas när behov uppstår, och då i samband med samverkan med det kommunala bostadsbolaget. Det handlar om relativt få personer i kommunen. En annan kommentar är att ”de flesta nybyggnationer uppfyller kraven”, med tillräckligt stora badrum, breda dörrar och hissar.

Kommuner som uppger underskott, balans eller överskott på särskilt anpassade bostäder för personer med funktionsnedsättning 2019–2025. Frågan fanns inte med i 2021 års enkät. Antal kommuner. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2025, Boverket. Illustration: Boverket

Fler kommuner räknar med att bygga framöver – men få bostäder

Behovet av särskilda bostäder är fortfarande mycket stort i landet. Enligt enkäten kommer totalt 92 kommuner att påbörja sammanlagt 1 500 bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning under åren 2025–2026. Det är drygt 300 bostäder mer än vad kommunerna uppgav som förväntat i förra årets enkät. Det är ungefär lika många kommuner jämfört med förra året som planerar att bygga och de flesta planerar ett litet antal bostäder. Det förväntade byggandet utgörs till drygt 60 procent av 1–10 bostäder per kommun.

Av bostäderna är det 800 som har planerad byggstart år 2025, och 700 som förväntas bli påbörjade under år 2026.

Kommunernas förväntningar på antalet påbörjade bostäder har historiskt varit högre än vad som faktiskt har påbörjats. Under de senaste åren har det varit svårare för kommunerna att göra bedömningar av byggandet. Utfallet har under femårsperioden 2019–2023 i genomsnitt varit 67 procent av förväntningarna, där inbromsningen av byggandet 2023 drog ner genomsnittet. Utfallet kan skilja sig betydligt mellan kommungrupperna, där bedömningarna för Storgöteborg under de senaste fem åren har varit betydligt mer träffsäkra än för övriga kommungrupper.

Antal bostäder som förväntas tillkomma för personer med funktionsnedsättning 2025–2026. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2025, Boverket. Illustration: Boverket

Storgöteborg förväntas bygga flest särskilda bostäder per 1 000 invånare

Den kommungrupp där störst andel kommuner uppgav underskott förra året var högskolekommuner med färre än 75 000 invånare. Där omfattade underskottet ungefär 83 procent av kommunerna och i år har det sjunkit till 58 procent. Det var också i den kommungruppen det förväntades byggas flest bostäder per 1 000 invånare, 0,18 bostäder. I år är det förväntade byggandet i den här kommungruppen 0,17 bostäder per 1 000 invånare.

Den kommungrupp där det förväntas byggas flest särskilda bostäder 2025 och 2026 är Storgöteborg med 0,24 bostäder per 1 000 invånare. Där uppger cirka 70 procent av kommunerna att de har ett underskott på särskilda bostäder för personer med funktionsnedsättning.

Gruppen övriga kommuner med färre än 25 000 invånare är den kommungrupp som har lägst procent underskott på bostäder jämfört med de andra kommungrupperna, 31 procent, vilket är fyra procentenheter bättre jämfört med förra året. I den kommungruppen förväntas ett byggande på 0,15 bostäder per 1 000 invånare.