Bostadsförsörjningen för nyanlända oförändrad enligt kommunerna

Bostadssituationen för nyanlända är ungefär densamma som föregående år. Det visar resultatet av 2025 års bostadsmarknadsenkät. Ett stort antal kommuner uppger fortsatt att de har goda eller mycket goda möjligheter att erbjuda bostäder när nyanlända anvisas till dem.  

Fortsatt goda möjligheter att erbjuda kommunanvisade nyanlända bostad

269 kommuner har svarat ja på frågan om de tar emot nyanlända enligt den så kallade bosättningslagen (lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning), vilket är en relativt stor ökning jämfört med förra året, då 222 kommuner svarade ja på denna fråga.

Merparten av kommunerna bedömer fortsatt att möjligheterna att skaffa fram bostäder till nyanlända som anvisas kommunen är goda eller mycket goda. Kommuner som har tagit emot nyanlända har fått svara på en sjugradig skala, där siffran ett motsvarar mycket dåliga möjligheter att anskaffa bostäder, medan siffran sju innebär att möjligheterna bedöms som mycket goda. I år uppger 71 kommuner att förutsättningarna är ”mycket goda”, jämfört med 77 kommuner förra året. Sammantaget pekar svaren på att bostadsmarknadsläget för detta ändamål inte har förändrats nämnvärt jämfört med föregående år. Så här fördelar sig svaren för samtliga kommuner.

Kommunernas bedömning av sina möjligheter att erbjuda bostäder vid anvisning av nyanlända, januari 2025. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2025, Boverket. Illustration: Boverket

Anvisningstalen – det vill säga antalet asylsökande som beviljas tillfälligt uppehållstillstånd och därefter anvisas till en kommun – har generellt minskat de senaste åren. Detta har gjort det lättare för kommunerna att tillhandahålla bostäder, vilket återkommer i många av fritextsvaren. Nytt för i år är att två kommuner uppger att den regeländring som Migrationsverket genomförde den 1 juli 2024 – då möjligheten att återsöka kostnader för tomma lägenheter togs bort – har påverkat deras beredskap negativt. Tidigare kunde kommuner reservera lägenheter i förväg, och om dessa inte blev uthyrda kunde den faktiska hyreskostnaden återsökas hos Migrationsverket. Övergången till schablonersättning upplevs inte täcka kostnaderna för tomhyror i tillräcklig utsträckning.

Utbudet svarar inte mot hushållens behov

Det i särklass vanligaste problemet som lyfts fram i fritextsvaren gäller tillgången till bostäder i rätt storlek och på rätt plats. Flera kommuner beskriver återkommande svårigheter att hitta lämpliga bostäder för stora familjer, särskilt när det gäller treor, fyror och femmor, medan andra rapporterar ett underskott på smålägenheter. Vissa kommuner framhåller att tillgängliga bostäder ofta ligger långt från SFI-undervisning, vårdcentraler eller kollektivtrafik, vilket försvårar integrationen – särskilt för nyanlända med begränsad ekonomisk ersättning. I några fall nämns att större lägenheter visserligen finns, men att hyran är för hög för att nyanlända hushåll ska ha råd med dem.

Bland de utmaningar som lyfts fram nämns att tillgängliga lägenheter ofta finns i områden med socioekonomisk utsatthet, vilket inte ger de bästa förutsättningarna för social och ekonomisk integration. Enstaka kommuner betonar därför vikten av att ha tillgång till bostäder spridda över hela kommunen, då detta anses främja en mer hållbar och inkluderande integration.

Färre asylsökande 2025 och 2026   

Sedan ett par år tillbaka har säkerhetsläget i omvärlden varit mycket osäkert. Den politiska omläggningen av den svenska migrationspolitiken har samtidigt medfört en minskad asylinvandring till Sverige. Under 2024 beviljades cirka 9 600 personer asyl i Sverige, vilket är det lägsta antalet på många år. Migrationsverket har sänkt sin prognos för antalet asylsökande till cirka 7 000 för år 2025 och 5 000 för år 2026.

När kriget i Ukraina bröt ut aktiverades EU:s massflyktsdirektiv (2001/55/EG). Den 1 november 2024 trädde nya regler i kraft som påverkar ukrainska medborgare med tillfälligt skydd i Sverige. Enligt dessa får personer från Ukraina folkbokföra sig efter ett års vistelse i landet, men utan att automatiskt få tillgång till ordinarie välfärdsstöd såsom barnbidrag eller bostadsbidrag. Vid slutet av 2024 var 35 500 ukrainska medborgare folkbokförda i Sverige – en ökning med 28 900 personer jämfört med föregående år. Denna ökning lyfts i flera fritextsvar som en utmaning, eftersom behovet av bostäder för folkbokförda ukrainare bedöms öka. Ukrainska personer som folkbokförs omfattas av kommunens ansvar för mottagande av nyanlända. Samtidigt framhålls att denna grupp generellt har låg betalningsförmåga, vilket ytterligare försvårar bostadsförsörjningen.

Migrationsverket bedömer att cirka 12 000 personer kommer att söka asyl i Sverige under 2024. För kommunerna innebär det färre nyanlända som kommer. Därmed blir det inte lika svårt att tillhandahålla bostäder. Trots detta behöver kommunerna fortfarande arbeta för att nyanlända ska få tillgång till stabila bostadslösningar med förstahandskontrakt. Läs mer i Migrationsverkets prognoser i ”Relaterad information”.

Samarbete med fastighetsägarna är viktigt  

Sedan bosättningslagen (lag 2016:38 om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning) trädde i kraft 2016 har kommunerna ansvar för att ordna boende åt nyanlända personer som anvisats till dem. Hur detta görs varierar mellan kommunerna, men gemensamt är att de är beroende av samarbete med fastighetsägare – både kommunala bostadsföretag och privata hyresvärdar – för att i möjligaste mån kunna erbjuda nyanlända vanliga bostäder.

Jämfört med föregående års enkät, då 220 respektive 68 kommuner uppgav att de har ett regelbundet samarbete med allmännyttan eller privata fastighetsägare, visar årets resultat en viss ökning. I år anger 231 kommuner att de har denna typ av samarbete med det kommunala bostadsföretaget, och 78 kommuner uppger att de samarbetar med privata fastighetsägare. Av dessa har 67 kommuner ett regelbundet samarbete eller en överenskommelse med både allmännyttan och privata hyresvärdar.

Kommuner med regelbundet samarbete med eller som vid behov kontaktar allmännyttiga och privata hyresvärdar för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända personer, januari 2024 och 2025. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2024 och 2025, Boverket. Illustration: Boverket

145 kommuner uppger att de kontaktar det kommunala bostadsföretaget från fall till fall, när behov uppstår. Motsvarande siffra för privata fastighetsägare är 111 kommuner, som anger att de tar kontakt vid behov.

En återkommande kommentar i fritextsvaren är att kommunen har en god dialog och samverkan med både det kommunala bostadsbolaget och privata hyresvärdar, vilket lyfts fram som en viktig förutsättning för att snabbt kunna tillhandahålla bostäder. Exempelvis nämns förturssystem, blockförhyrning och avtal som ger kommunen tillgång till en viss andel av bostadsbeståndet.

Bostadsrätter och småhus hyrs ut till nyanlända i viss mån

Utöver de ovan nämnda boendelösningarna kan kommunerna vid behov ta till andra lösningar, såsom att hyra bostäder från privatpersoner, använda egna bostäder eller bygga om lokaler och uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov. I årets enkät svarade 55 kommuner ja på frågan om de erbjuder egna bostadsrätter eller småhus till anvisade nyanlända, vilket är i nivå med antalet som uppgett detsamma under de tre föregående åren. 

Privatpersoners bostäder spelar liten roll i mottagandet av nyanlända

12 kommuner svarar ja på frågan om de hyr eller förmedlar bostäder från privatpersoner för att säkerställa att det finns bostäder tillgängliga för nyanlända. Det är något färre jämfört med förra året, då 16 kommuner angav detta svarsalternativ. Kommunernas svar på frågan om hur de arbetar för att säkerställa bostäder för anvisade nyanlända fördelas på följande sätt:

Kommunernas arbete för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända, januari 2025. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2025, Boverket. Illustration: Boverket

14 kommuner uppger att de inte tog emot några anvisade nyanlända under 2024, varav 12 är kommuner med färre än 25 000 invånare. 19 kommuner svarar att de löser boendefrågan på annat sätt, men deras fritextsvar innehåller inga nya eller tidigare okända lösningar.

Majoriteten av kommunerna erbjuder permanenta kontrakt

116 kommuner uppger att de erbjuder någon form av tillsvidarekontrakt eller förstahandskontrakt till nyanlända som har anvisats till kommunen enligt bosättningslagen. Detta erbjuds i samband med mottagandet eller efter en kortare tid. I 112 kommuner kan tidsbegränsade hyreskontrakt efter en längre tid övergå till tillsvidarekontrakt eller förstahandskontrakt. Det är något fler som anger det senare alternativet jämfört med föregående år.

Mindre kommuner erbjuder oftast tillsvidarekontrakt

Av de 116 kommuner som uppger att de erbjuder någon form av tillsvidarekontrakt eller förstahandskontrakt till nyanlända som anvisats till kommunen, är cirka 100 mindre kommuner. Av dessa har 84 färre än 25 000 invånare, och 17 har fler än 25 000 invånare. Kommunerna i storstadsregionerna erbjuder i regel bostäder av mer tillfällig karaktär. Samtliga kommuner utom en i Storstockholmsregionen uppger att de erbjuder tidsbegränsade kontrakt som upphör efter en viss tid, varefter de nyanlända hänvisas till den ordinarie bostadsmarknaden. Situationen ser liknande ut i Stormalmö, Storgöteborg samt i högskoleorter med fler än 75 000 invånare. De lösningar som erbjuds är i huvudsak olika former av tidsbegränsade boenden. Så här fördelar sig svaren för samtliga kommuner. Det var möjligt att ange flera svarsalternativ.

Vilka tidsperspektiv har kommunen vid bosättning av anvisade nyanlända? Januari 2025. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2025, Boverket. Illustration: Boverket

I fritextsvaren är den mest frekventa kommentaren att nyanlända först erbjuds tidsbegränsade eller andrahandskontrakt, ofta med en löptid på 6–24 månader, med möjlighet att övergå till förstahandskontrakt under vissa villkor. Vanliga krav för att ta över ett tillsvidarekontrakt är att individen är folkbokförd, har en anställning eller egen försörjning. Flera kommuner beskriver även användningen av sociala kontrakt, där kommunen eller socialtjänsten står som förstahandshyresgäst och nyanlända bor i andra hand. Det är vanligt att kommunen initialt står på kontraktet tills individen har fått personnummer och är redo att ta över hyresavtalet.

Fler kommuner bedömer att det råder balans för självbosatta

På frågan om hur bostadssituationen ser ut för nyanlända som själva valt att bosätta sig i kommunen efter att ha beviljats tillfälligt uppehållstillstånd – det som i statistiken benämns egenbosättning – svarar 82 kommuner att det råder underskott på bostadsmarknaden. Det är en minskning med 18 kommuner jämfört med förra årets enkät. Den långsiktiga trenden visar att det successivt har blivit allt lättare för egenbosatta att hitta bostad på egen hand. Som jämförelse kan nämnas att hela 255 kommuner uppgav bostadsunderskott för denna grupp år 2016.

I årets enkät bedömer totalt 175 kommuner att det råder balans på bostadsmarknaden för självbosatta nyanlända. Det är en tydlig ökning jämfört med 2020, då endast 70 kommuner angav balans. Främst är det kommuner med färre än 25 000 invånare som rapporterar balans, medan exempelvis 20 kommuner i Storstockholm uppger att det råder underskott. De kommuner som uppger att det råder överskott på bostadsmarknaden för självbosatta tillhör, med undantag för tre, antingen kommungruppen Övriga kommuner med färre än 25 000 invånare eller Övriga kommuner med fler än 25 000 invånare. En möjlig förklaring – utöver den generella nedgången i asylinvandringen som påverkar antalet nyanlända – är att det finns vakanser i lägenhetsbestånden i många mindre kommuner.

I årets enkät valde 11 kommuner att inte besvara frågan om läget på bostadsmarknaden för självbosatta nyanlända. Så här fördelar sig svaren för alla kommuner.

Läget på bostadsmarknaden för självbosatta nyanlända, januari 2025. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2025, Boverket. Illustration: Boverket

Självbosatta en sårbar grupp – vissa kommuner erbjuder stöd

Nyanlända som väljer att bosätta sig på egen hand kan möta flera utmaningar. Ofta saknar dessa personer kontakter som kan hjälpa dem att få tillgång till en bostad. Dessutom saknar många kunskap om olika boendeformer och om hur den svenska bostadsmarknaden fungerar. För att motverka att nyanlända hamnar i situationer med trångboddhet, oskäliga hyreskostnader eller undermåliga bostadsförhållanden erbjuder vissa kommuner därför information eller andra former av stödinsatser. 

Totalt 148 kommuner uppger att de erbjuder bostadsrelaterade insatser till nyanlända som valt att bosätta sig på egen hand, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Förra året svarade 133 kommuner ja på denna fråga. Över tid har antalet kommuner som erbjuder bostadsrelaterad service till självbosatta ökat markant – från 43 kommuner i enkäten 2022 till 148 i årets undersökning.

De flesta självbosatta nyanlända söker bostad på egen hand

I de kommuner som genomför bostadsrelaterade insatser för självbosatta nyanlända finns ett visst utökat stöd för att underlätta deras möjligheter att lösa sitt bostadsbehov. Kommunerna uppger att dessa nyanlända i regel behandlas på samma sätt som andra bostadssökande, men att det ändå finns utrymme för riktade insatser som kan underlätta inträdet på den ordinarie bostadsmarknaden. Sådana åtgärder ses ofta som en del av det bredare arbetet med att integrera nyanlända i det svenska samhället.

Information, vägledning och boskola vanligaste insatsen

Fritextsvaren från kommunerna visar att det vanligaste stödet till nyanlända som valt att bosätta sig på egen hand handlar om information och vägledning kring bostadsmarknaden. Kommunerna erbjuder stöd i att förstå hur man söker bostad, hur bostadsköer fungerar, vad som gäller vid andrahandsuthyrning samt hur man tar kontakt med både allmännyttiga och privata hyresvärdar. Det näst vanligaste stödet är samhällsorientering eller särskilda boskolor där nyanlända får både teoretisk och praktisk information om boendeformer, rättigheter och skyldigheter som hyresgäst. På tredje plats kommer olika former av individuellt stöd – ofta via kommunens integrations- eller socialtjänst – där nyanlända får hjälp att fylla i blanketter, ansöka om bostadsbidrag eller kontakta hyresvärdar. En del kommuner har även drop-in-verksamhet eller kontaktcenter dit nyanlända kan vända sig spontant, medan andra i större utsträckning förlitar sig på att individen själv söker stöd. Mer sällan förekommer uppsökande arbete.

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.