Inventering av tillgängligheten i flerbostadshus

Tillgänglighet är en förutsättning för att alla invånare ska kunna delta i samhället på jämlika villkor. Bostadsmarknadsenkäten 2025 visar att knappt en tredjedel av landets kommuner har inventerat tillgängligheten i hela eller delar av det kommunala beståndet av flerbostadshus. Sedan det ekonomiska stödet för inventeringar upphörde har de minskat betydligt.

Åldrande befolkning ställer högre krav på tillgänglighet

Att flerbostadshusbeståndet är tillgängligt innebär exempelvis att det är enkelt att ta sig in och ut ur sin bostad och att vistas i sitt närområde. Det handlar exempelvis om att det finns hiss, att dörrar är tillräckligt breda, toaletter som har tillräckliga utrymmen med mera. Det handlar också om åtkomliga och användbara soprum, tvättrum och uteplatser.

Vi får en alltmer åldrande befolkning, som ställer högre krav på förbättrad tillgänglighet. Personer med olika typer av funktionsnedsättningar ska också ha möjlighet att ha en fungerande bostad. 

Det behövs ett varierat utbud av tillgängliga bostäder för bland annat äldre personer, som kan möta de olika behov som finns. Det kan bidra till att skjuta fram tidpunkten då personen behöver flytta till ett biståndsbedömt trygghetsboende eller särskilt boende.

Tillgänglighetsinventeringen svarar på viktiga frågor

Inventeringen är ett strategiskt arbete för att ta reda på mer om flerbostadshusens tillgänglighet. Med den kunskapen kan kommunen utveckla sitt arbete med tillgänglighet, och uppgifterna kan fungera som en grund för arbetet med boendeplanering.

En inventering av bostadsbeståndet utifrån ett tillgänglighetsperspektiv kan ge svar på många viktiga frågor:

• Hur många tillgängliga bostäder finns i kommunen, och var finns de?
• Vilka möjligheter finns i beståndet? Var behöver det ske förbättringar? Vad behöver förbättras?
• Hur kan vi göra det lättare för invånarna att söka och få en tillgänglig bostad?
• Hur bör vi planera så att bostadsbeståndet fyller de behov av ett tillgängligt boende som finns?

Inventeringens resultat kan användas i flera sammanhang

• Resultatet av inventeringen kan användas som underlag inom flera områden:
• Förbättring – kommunen kan prioritera sina insatser rätt, så att förbättringarna blir kostnadseffektiva och gynnar både boende och besökare. Skapande av åtgärdsprogram.
• Förmedling – kommunen kan förmedla bostäder på ett träffsäkert sätt.
• Underlag för kommunens handlingsplan för bostadsförsörjning – hur ser bostadsbeståndet ut i dag och hur kommer behoven av tillgängliga bostäder att se ut i kommunen framöver?
• Kunskap – ge fastighetsägarna kunskap om tillgängligheten i bostadsbeståndet. Flera kommuner uppger att man inventerat – och åtgärdat – enkelt avhjälpta hinder.
• Planering – kommunen kan arbeta strategiskt och långsiktigt för att tillgodose behoven av fysisk tillgänglighet i flerbostadshusen. Var behöver det kompletteras med ny tillgänglig bebyggelse?
• Underlag för dialoger.

Tillgänglighetsinventeringarna har minskat betydligt

Sedan många år tillbaka har antalet kommuner som har inventerat hela eller delar av det kommunala beståndet legat mellan 140–145 stycken. Siffrorna har minskat successivt de senaste två åren och i år uppger endast 91 kommuner att de har gjort en tillgänglighetsinventering. Åtta kommuner har inventerat tillgängligheten i det privata flerbostadshusbeståndet. Även där har det skett en tydlig minskning jämfört med tidigare år.

Färre kommuner har gjort inventeringar, och enligt kommunernas kommentarer framgår det att en del av inventeringarna är genomförda för flera år sedan. Det finns olika orsaker till det:

”Hela det kommunala beståndet tillgänglighetsinventerades för snart 10 år sedan. Resultatet ledde till ett åtgärdsprogram som fortfarande är aktuellt och används. En inventering nu skulle inte leda till något nytt, det är samma hus som för 10 år sedan. Nyttan för det fåtal hus som tillkommit efter förra inventering är försumbar, här har tillgängligheten byggts in redan från början.”

”Tillgänglighetsinventeringen i allmännyttan genomfördes för ca 15 år sedan. Därefter har det inte genomförts men tankesättet finns hos personalen så att anpassa ingår som en naturlig del av arbetsvardagen.”

”Vi har bra koll på våra få hus.”

”Kraven på tillgänglighet gäller nyproduktion. För befintliga bostadsbestånd finns inga krav. Eftersom det funnits en stark efterfrågan på bostadsmarknaden under de senaste 10–15 åren, har incitament saknats för fastighetsägare att genomföra tillgänglighetsinventeringar och framförallt åtgärda brister i sina bostadsbestånd. Detta eftersom fastighetsägare och bostadsaktörer ändå har fått sina bestånd uthyrda, vilket då inte har motiverat dem att ta de kostnader som tillgänglighetsåtgärder ofta är förknippade med.”

Endast 18 kommuner uppger att det finns planer på att genomföra en inventering under 2025.

Kommunerna kunde under 2014 och 2015 söka stöd för att inventera den fysiska tillgängligheten i beståndet av flerbostadshus. Stödets syfte var att göra det lättare för kommunerna att planera för äldres boende. Alla medel som avsattes för stödet förbrukades, och antalet genomförda tillgänglighetsinventeringar ökade under perioden. Efter 2015 har det inte förekommit några ytterligare stöd för tillgänglighetsinventeringar.

Vad används inventeringen till?

Vad har kommunerna använt inventeringarna av det kommunala bostadsbeståndet till? Antal kommuner. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2025. Illustration: Boverket

Tillgänglighetsinventeringarna används framför allt för kartläggning av bostadsbeståndet, förmedling av tillgängliga bostäder och för att skapa åtgärdsprogram. Under alternativet ”annat” anges bland annat att de används vid intern kompetensutveckling, som beslutsunderlag vid investering av hissar, underlag till renoveringsåtgärder och säkra upp att färdigställda projekt harmonierar med lagkrav.

Här följer några kommentarer om tillgänglighetsinventeringar från kommunerna:

”Under perioden 2018–2022 gjordes tillgänglighetsinventering av det kommunala flerbostadshusbeståndet. Då åtgärdades de brister som bedömdes vara prioriterade och kunde utföras utan större ingrepp. Syftet med inventeringen är att kartlägga beståndet så att vi kan skapa en åtgärdsplan.”

”Fastighetsägaren arbetar aktivt med tillgänglighet till gemensamma utrymmen och vid renovering av badrum ses möjligheterna över för att tillgängliggöra för att person med hemtjänst kräver extra vändyta.”

”Kommunen inventerade hela flerbostadsbeståndet i verktyget TIBB, tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd. Ett kvalitetsarbete påbörjades tillsammans med det kommunala flerbostadsbeståndet 2022 för att uppdatera befintligt material för att underlaget ska kunna användas vid större ombyggnationer för att förbättra tillgängligheten. Arbetet har stannat av men planeras att återupptas under 2025. Kommunen har tagit fram en tillgänglighetsmärkning (T-märkning) av lägenheter som visas på webbplatsen där allmännyttans lägenheter förmedlas.”

”Enligt de antagna riktlinjerna för bostadsförsörjning ska tillgängligheten inventeras i det befintliga bostadsbeståndet för allmännyttan. Avsikten är att se vad som är möjligt att bygga om och tillgänglighetsanpassa.”

Vad har kommunerna inventerat?

Kommunerna har exempelvis inventerat entréer och trappuppgångar, om husen har hiss. Många kommuner har också inventerat bostädernas närområde, soprum och tvättrum. Däremot är det mindre vanligt att inventera hur själva bostäderna är utformade, och om bostäderna behöver rustas upp.

Vad har inventeringarna lett till?

I enkäten får kommunerna möjlighet att lämna kommentarer kring vad tillgänglighetsinventeringarna har lett till. Enligt svaren är det framför allt att åtgärda hinder som exempelvis tunga dörrar, dålig belysning, dörröppnare som är olämpligt placerade, mindre nivåskillnader eller trappsteg vid entréer. I vissa fall har det installerats hissar.

Här följer några kommentarer:

”Enkla avhjälpta hinder har inventerats i hela beståndet och åtgärdats därefter. I samband med projekt ses tillgänglighetsfrågan över och anpassningar görs. Kan variera från projekt till projekt beroende på omfattning.”

”Inventeringarna har resulterat i att åtgärder gjorts för så kallat lättavhjälpta hinder. Det är till exempel kontrastmarkeringar, mindre nivåskillnader, installation av elektriska dörröppnare, flytt av knappsatser och speglar i hissar etc.”

”Att hiss har kompletterats och nya bostäder byggts.”

Läs mer om att arbeta med tillgänglighetsinventeringar under "Relaterad information".

Tillgänglighetsinventering

Enkelt avhjälpta hinder

Under fördjupningsfliken hittar du kommunernas svar på ett urval av frågorna från enkäten.