Beräkning av bostadsbyggnadsbehovet

Enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar tar Boverket fram ett underlag som ska stödja kommunerna i deras arbete med bostadsförsörjningen. Detta underlag består av en beräkning av bostadsbyggnadsbehovet på kommunal nivå. Här hittar du en beskrivning av underlaget och beräkningen.

Underlaget

Boverket genomför regelbundet beräkningar av bostadsbyggnadsbehovet. Beräkningarna ger en bild av de behov som behöver mötas för att bostadsmarknaden ska vara i balans baserat på den demografiska utvecklingen. De underlag Boverket tar fram till kommunernas arbete med handlingsplaner för bostadsförsörjningen visar det beräknade bostadsbyggnadsbehovet på kommunal nivå.

Det beräknade bostadsbyggnadsbehovet

Det beräknade bostadsbyggnadsbehovet består av tre delar. Den första delen är det tillkommande behovet som är positivt om det finns en förväntning om att befolkningen i kommunen ska öka och negativt om befolkningsframskrivningarna indikerar en minskande befolkning. Den andra delen är om det finns ett beräknat över-/underskott i dagsläget. Den delen beror på hur byggandet sett ut i förhållande till befolkningstillväxten sedan 2006. Ett lågt byggande i förhållande till befolkningstillväxten innebär exempelvis att det finns ett beräknat underskott i dagsläget. Den tredje delen är en bostadsreserv som finns med för att visa att det, vid varje given tidpunkt, finns ett behov av lediga bostäder för att möjliggöra omflyttning och inflyttning till kommunen. Storleken på denna är beroende av antalet hushåll som beräknas finnas i kommunen tio år fram i tiden, det vill säga i slutet av beräkningsperioden.

Så här görs beräkningen

Boverkets metod för att beräkna bostadsbyggnadsbehovet finns redovisat i flera rapporter, se vidare under Relaterad information.

Den första skillnaden mellan denna och tidigare beräkningar av bostadsbyggnadsbehovet är att tidshorisonten alltid är tio år. Detta har ingen påverkan på hur det beräknas eller underlagen men det är en avvikelse från den tidigare metoden. Att tidshorisonten är fast innebär att det är lättare att följa utvecklingen av det beräknade byggbehovet över tid eftersom det totala beräknade byggbehovet över hela tidsperioden alltid fördelas över tio år.

Den andra skillnaden är att beräkningarna görs på kommunal nivå. Tidigare beräkningar har gjorts på funktionella analysregioner som i regel är större geografiska områden. Denna skillnad innebär att det beräknade byggbehovet på nationell nivå blir något högre jämfört med om det beräknas på de funktionella analysregionerna.

Den tredje skillnaden är att det genomförs en kommunal beräkning varje år. Tidigare har det gjorts en regional byggbehovsberäkning vart tredje år när SCB gör sin regionala befolkningsframskrivning, och de två efterföljande åren har det gjorts revideringar av den nationella prognosen. Denna förändring innebär att det finns ett behov av en regional befolkningsframskrivning även de mellanliggande åren. Det innebär ett antagande om att den regionala fördelningen är densamma de mellanliggande åren införts i modellen. Så den nationella uppdateringen som SCB gör årligen används för att justera den beräknade befolkningstillväxten, som gällde i den senaste regionala befolkningsprognosen uppdelat på kön och olika åldrar, och personerna fördelas sedan ut på kommuner enligt den regionala fördelningen som gäller.

När det gäller året för den regionala befolkningsframskrivningen används underlaget helt okorrigerat. Det andra året gör SCB en ny nationell befolkningsframskrivning som används för att justera det föregående årets befolkningsframskrivning. Om exempelvis den nya befolkningsframskrivningen visar en lägre befolkningstillväxt med fem procent för alla åldrar och för kvinnor och män så kommer föregående års regionala befolkningsframskrivning skrivas ner med fem procent. Korrigeringen för det tredje året sker på motsvarande sätt och det fjärde året används den nya regionala befolkningsframskrivningen.  

Bedömning av underlaget

Enligt lagstiftningen ska Boverket ta fram ett underlag över det beräknade bostadsbyggnadsbehovet som kommunen sedan ska bedöma. Detta är viktigt eftersom underlaget är beräknat utifrån vissa antaganden som är rimliga på nationell nivå men där det kan finnas skillnader mellan kommuner. I bedömningen kan man därför ställa sig flera frågor.

Stämmer det beräknade under- eller överskottet i dagsläget med er bild? Det kan vara så att det 2006 fanns ett överskott av bostäder i kommunen och att skälet till att byggandet inte följt den demografiska utvecklingen är att det redan funnits tillräckligt med bostäder sedan tidigare.

Känner man igen sig i det tillkommande behovet? Det beräknade behovet av bostäder som behöver tillkomma årligen baseras på SCB:s befolkningsframskrivning som i sin tur bygger på flera antaganden. Det kan exempelvis vara så att det sker en förändring i den trendmässiga utvecklingen av befolkningen vilket då gör att befolkningsframskrivningen antingen under- eller överskattas. En sådan utveckling kan vara att det sker stora satsningar i kommunen vilket förväntas leda till en högre befolkningstillväxt jämfört med den historiska.

I bedömningen bör man även ha med sig att bostadsreserven är med för att illustrera att det behövs en viss mängd tillgängliga bostäder. Det innebär inte att man ska stadigvarande ska ha lediga lägenheter stående utan tolkningen är snarare att man kan ligga lite före i byggandet så att det finns bostäder tillgängliga när det behövs för inflyttning eller omflyttning inom kommunen. Det är även viktigt att ha med sig att storleken på bostadsreserven beror på antalet beräknade hushåll om tio år. Så om man bedömer att det kommer ske en högre befolkningstillväxt jämfört med beräkningen så ökar även bostadsreserven.

En annan viktig aspekt i bedömningen är att det finns ett antagande i beräkningen att en bostad är en bostad. Det finns alltså ingen värdering i vilken typ eller storlek av bostad det handlar om. Det kan alltså finnas ett bostadsbyggnadsbehov utanför det beräknade. Det kan exempelvis handla om anpassade bostäder för äldre. Om det inte finns möjligheter att anpassa beståndet genom ombyggnad kan ett sådant behov innebära att det finns ett byggbehov även om det antalsmässigt finns tillräckligt med bostäder jämfört med den demografiska utvecklingen. Denna fråga är nära kopplad till om det bestånd som finns möter de behov hushållen har, där Boverket tar fram ett underlag för behovsbaserad bostadsbrist. Frågan kring anpassning av bostäder för exempelvis äldre eller funktionshindrade fångas dock inte i något av dessa underlag. Därför är det viktigt att inte bara se till antalet bostäder som behövs utan även beakta vilka behov hushållen har.