Vem ska ansöka om bostadsanpassningsbidrag?

Det är personen med funktionsnedsättning som ska ansöka om bostadsanpassningsbidraget och vara part i ärendet. Det gäller även om det är någon annan som äger eller hyr bostaden.

Personen med funktionsnedsättning ansöker och blir part i ärendet

Lag (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag 3 §

3 §
  Bostadsanpassningsbidrag lämnas till en person med funktionsnedsättning (sökande) för anpassning av dennes permanentbostad. Om bostaden hyrs i andra hand, lämnas bidrag endast om anpassningsåtgärden är skälig med hänsyn till hur långvarig upplåtelsen är.

Om någon åtar sig att regelbundet under vissa perioder svara för omvårdnaden av en person med funktionsnedsättning i sin bostad och om åtagandet kan antas avse en längre tid, lämnas bidrag även för anpassning av den bostaden.

Det är personen med funktionsnedsättning som ska beviljas bostadsanpassningsbidraget. Det framgår av lagen om bostadsanpassningsbidrag. Det innebär att det också är personen med funktionsnedsättning som ska ansöka om bidraget och vara part i ärendet.

Ombud

Den som vill ansöka om bostadsanpassningsbidrag kan ge en fullmakt till en annan person att ansöka om bidraget åt sig och sköta kontakterna med kommunen. Det finns bestämmelser om detta i förvaltningslagen (2017:900). Det är fortfarande personen med funktionsnedsättning som är part i ärendet, men det går alltså att genom fullmakt ordna så att en annan person sköter allt, även undertecknar ansökan.

Förvaltningslag (2017:900) 14 och 15 §§

14 §
  Den som är part i ett ärende får som ombud eller biträde anlita någon som är lämplig för uppdraget. Den som anlitar ombud ska dock medverka personligen om myndigheten begär det.

Om ett ombud eller biträde bedöms vara olämplig för sitt uppdrag får myndigheten besluta att han eller hon inte längre får medverka i ärendet.

15 §
  En myndighet får begära att ett ombud ska styrka sin behörighet genom en skriftlig eller muntlig fullmakt. En sådan fullmakt ska innehålla uppgift om ombudets namn och uppdragets omfattning. Om ombudet får sätta någon annan i sitt ställe, ska även detta framgå av fullmakten.

Om ett ombud inte följer en begäran om att styrka sin behörighet genom en fullmakt, får myndigheten besluta ett föreläggande om samma sak. Ett sådant föreläggande får riktas till ombudet eller parten.

Om en handling som inleder ett ärende har skrivits under av ett ombud, ska det i föreläggandet anges att följden av att det inte följs kan bli att framställningen inte tas upp till prövning.

Kommunen får göra en bedömning av om den som sökanden har valt som ombud är lämplig för uppdraget. Om kommunen anser att personen är olämplig får kommunen besluta att personen inte längre får medverka i ärendet. (14 § förvaltningslagen.) 

Bevisa att ombudet är behörigt

Kommunen har möjlighet att begära att ombudet ska styrka sin behörighet genom en skriftlig eller muntlig fullmakt.

Fullmakten ska omfatta (15 § första stycket förvaltningslagen)

• ombudets namn
• uppdragets omfattning
• om ombudet får sätta någon annan i sitt ställe. 

Om ombudet inte följer kommunens begäran om att styrka sin behörighet får kommunen skicka ut ett föreläggande. Det kan riktas antingen till ombudet eller till sökanden.  (15 § andra stycket förvaltningslagen.)

Om ansökan har skrivits under av ett ombud, ska kommunen i föreläggandet ange att följden av att föreläggandet inte följs kan bli att kommunen inte kommer att pröva ansökan (15 § tredje stycket förvaltningslagen).

Om föreläggandet inte följs får kommunen fatta ett skriftligt beslut att avvisa ansökan. Det beslutet kan den egentliga sökanden, alltså personen med funktionsnedsättning, överklaga till förvaltningsrätten.

Den egentliga sökanden kan behöva medverka personligen

Den som anlitar ombud ska medverka personligen om kommunen begär det (14 § första stycket förvaltningslagen).

Ställföreträdare

En person är inte alltid behörig att själv göra ansökan (föra sin talan).

Det gäller personer under 18 år. För dem görs ansökan av barnets förmyndare. 

Det finns vuxna som har en förvaltare. Då är det förvaltaren som ska göra ansökan som ställföreträdare för sökanden. Bestämmelser finns i 11 kapitlet föräldrabalken.

En god man är en annan typ av ställföreträdare. Den gode mannen kan dock inte genomföra en ansöka om bostadsanpassningsbidrag utan samtycke från  personen med funktionsnedsättning. Ett undantag är dock om personen med funktionsnedsättning inte kan uttrycka sin mening.  

Bestämmelser finns i föräldrabalken. Nedan följer mer information om ställföreträdare för barn och om godmanskap. 

Ställföreträdare för barn

För personer under 18 år  görs ansökan av förmyndare för barnets räkning. I föräldrabalken (1949:381) finns bestämmelser om förmyndare.

Bestämmelserna innebär att om båda föräldrarna har vårdnaden om barnet så är också båda förmyndare för barnet (10 kapitlet 2 § föräldrabalken). Det innebär att båda föräldrarna i så fall ska skriva under ansökan om bostadsanpassningsbidrag som företrädare för barnet. Men barnet är ändå formellt sett sökande och part i ärendet. 

Är en av föräldrarna ensam vårdnadshavare är det den föräldern som ansöker för barnets räkning. Då behövs bara den förälderns underskrift. 

En grundprincip i FN:s barnkonvention är att barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som rör dem (artikel 12). Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. FN:s barnkonvention blev svensk lag den 1 januari 2020. Barnombudsmannen har mycket information om barnkonventionen på sin webbplats.

Barnombudsmannen

God man

Bestämmelser om god man finns i 11 kapitlet föräldrabalken. Den 1 juli 2026 ändrades bestämmelserna något.

En ändring är att tidigare så användes uttrycken bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person. Numera står det i stället hjälp med "ekonomiska eller personliga angelägenheter" (11 kapitlet 4 § första stycket föräldrabalken).

Ekonomiska angelägenheter motsvarar det tidigare uttrycket att förvalta egendom. Personliga angelägenheter motsvarar sörja för person. Det tidigare uttrycket, bevaka sin rätt, ingår i personens behov av hjälp med personliga eller ekonomiska angelägenheter. (Proposition 2025/26:92 sid. 136.)

Överförmyndaren prövar numera om ett godmanskap ska anordnas för en person. Men om den enskilde eller vissa andra personer som räknas upp i lagtexten motsätter sig att ett godmanskap anordnas, så ska överförmyndaren överlämna ärendet till tingsrätten. Om överförmyndaren inte anser att personen ska ha en god man ska frågan även då prövas av tingsrätten. (11 kapitlet 4 a § föräldrabalken.) 

En god man har inte samma rättigheter som en förvaltare. För att ett godmanskap ska anordnas krävs att personen samtycker till det. Samtycke krävs dock inte om personens tillstånd hindrar att hans eller hennes mening hämtas in. Ett godmanskap ska begränsas utifrån den enskildes behov. (11 kapitlet 4 § andra och tredje stycket föräldrabalken.)

Vad ska kommunen tänka på?

Om kommunen får en ansökan där det framgår att en god man är inblandad behöver du som handläggare kontrollera 

• att den gode mannen har ett förordnade som kan sägas omfatta att göra en ansökan om bostadsanpassningsbidrag
• att personen som ansökan gäller vill ansöka om bostadsanpassningsbidrag eller inte har möjlighet att uttrycka sin vilja.

Personen måste som huvudregel vilja ansöka om bostadsanpassningsbidrag

Vid godmanskap har den enskilde kvar sin rättshandlingsförmåga. Han eller hon kan därför bestämma att den gode mannen inte ska hjälpa till med ansökan.

Om en god man gör rättshandlingar utan den enskildes samtycke så är rättshandlingen som huvudregel inte bindande för huvudmannen. Därför är utgångspunkten att ansökan ska innehålla den enskildes underskrift eller att det på något annat sätt framgår att personen vill ansöka om bostadsanpassningsbidrag.  Det är bara om personen inte kan uttrycka sin vilja som den gode mannen kan genomföra ansökan utan personens samtycke.

Sökande vid så kallat periodiskt boende

Även vid så kallat periodiskt boende är det personen med funktionsnedsättning som ska vara part i ärendet om bostadsanpassningsbidrag.

Med periodiskt boende avses att personen med funktionsnedsättning bor hos någon som har åtagit sig att regelbundet under vissa perioder ha omvårdnaden av sökanden. Det som står tidigare i denna artikel om "Ställföreträdare" gäller även när ansökan handlar om periodiskt boende. 

Du kan läsa mer om villkoren för bidrag vid periodiskt boende under menyrubriken "Periodiskt boende". 

Medgivande från ägare eller nyttjanderättshavare 

Om det är någon annan än sökanden som äger bostaden och/eller innehar bostaden med hyres- eller bostadsrätt eller annan nyttjanderätt måste sökanden ha ett medgivande från ägaren och nyttjanderättshavaren. Annars kan bidrag inte beviljas. Detta krav kan du läsa mer om under menyrubriken "Medgivande från ägare och nyttjanderättshavare".