En bakgrundsvariabel används för att få mer detaljerad information om hur fördelningen av en indikator ser ut mellan olika grupper. De bakgrundsvariabler du kan använda är kön, åldersgrupp samt inrikes född och utrikes född. Vissa indikatorer kan även delas upp på utbildningsnivå och inkomstkvintiler. I Segregationsbarometern kan du dela upp indikatorerna utifrån en bakgrundsvariabel i taget.
Baskonsumtion
Nivå av nödvändiga utgifter enligt riksnormen för försörjningsstöd (t.ex. mat, kläder, hygien, hushållsartiklar).
Behovsbaserad bostadsbrist
När hushåll har en boendesituation som inte är tillfredsställande utifrån sina behov. Bygger på åtta indikatorer som speglar hushållets ekonomiska och fysiska boendesituation.
Boendeform
Typ av hustyp och bostadens upplåtelseform, som småhus och flerbostadshus respektive äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt.
Bostadsområde
Geografiskt område som i huvudsak är bebyggt med bostäder.
Bostadsförsörjning
Planering och åtgärder för att skapa förutsättningar för att alla ska kunna leva i goda bostäder.
D
DeSO
Demografiska statistikområden, DeSO, är SCB:s indelning av Sverige i 5 984 områden. Varje DeSO hade år 2018, när SCB gjorde indelningen, mellan ungefär 700 och ungefär 4 300 invånare. Indelningen tar hänsyn till geografiska förutsättningar så att gränserna i möjligaste mån följer exempelvis gator, järnvägar och vattendrag. Tätorter och valdistrikt är några viktiga byggstenar som SCB har använt för att skapa DeSO. Indelningen av DeSO kommer inte att ändras över tid. Däremot finns det en möjlighet att i framtiden dela områden ifall befolkningen i ett område skulle öka mycket. Indelningen följer läns- och kommungräns samt RegSO-gräns. Om dessa gränser skulle ändras så skulle även gränserna till DeSO ändras.
F
Faktor
En bidragande orsak eller en omständighet som påverkar ett utfall.
Flyttfrekvens
Mäter hur ofta hushåll eller individer flyttar. Om någon i hushållet flyttat minst en gång per år de senaste tre åren ses boendesituationen som osäker.
G
Gränsvärde
Ett tröskelvärde som används för att avgöra när ett område anses ha särskilt stora utmaningar. RegSO med percentilsumma ≤ 5 betraktas som särskilt utsatta.
Glidande medelvärde
Ett glidande medelvärde är en teknisk indikator som kombinerar datapunkter/mätpunkter över en tidsperiod. Utfallet blir en trendlinje. Uttrycket ”glidande” refererar till att nya siffror ersätter tidigare datapunkter och linjen på så sätt ”glider” längs diagrammet. Ett glidande medelvärde kan vara till hjälp för att förstå vilken riktning en viss trend rör sig mot.
H
Hemmaboende vuxna barn
Anger om det finns barn som är 25 år eller äldre som fortfarande bor kvar i föräldrahemmet – ett tecken på bostadsbrist eller ekonomisk press.
Hushållstyp
Hushållets sammansättning, t.ex. ensamstående, sammanboende, med eller utan barn.
I
Indikator
En indikator används för att mäta en storhet av något slag. Det som mäts med en indikator ska vara relevant, giltigt, kunskapsbaserat/vedertaget, påverkbart och mätbart. Det ska även ha en riktning, vilket innebär att indikatorns höga eller låga värde ska ge uttryck för något positivt eller negativt. I Segregationsbarometern använder vi indikatorer för att vid en given tidpunkt visa ett värde och på så vis ge en indikation på utvecklingens riktning inom ett visst statistikområde.
Det kan exempelvis handla om indikatorn disponibel inkomst som visar hur inkomstnivån ser ut i ett visst geografiskt område, eller indikatorn andel boende per upplåtelseform som visar hur stor andel av befolkningen som bor i bostadsrätt, hyresrätt eller äganderätt i ett visst geografiskt område.
En indikator är inte värderande och kan inte heller förklara varför det förhåller sig som det gör, utan dess syfte är just att visa på utvecklingen över tid. Därför behöver en indikator ses i ett större sammanhang tillsammans med de andra indikatorerna i Segregationsbarometern.
Dessutom är det en fördel om du kompletterar de analyser som du tar fram i Segregationsbarometern med andra datakällor och aspekter. På så vis får du en mer komplett bild av segregationen och dess utveckling.
Inkomstkvintil
Inkomstkvintiler används för att mäta och jämföra disponibel inkomst per konsumtionsenhet, det vill säga den inkomst hushållen har att röra sig med varje månad. Det innebär att befolkningens eller hushållens inkomster rangordnas och delas in i fem lika stora grupper utifrån var i inkomstfördelningen inkomsterna ligger. Inkomstkvintilerna beskriver hur inkomsterna är fördelade över befolkningen och gör det möjligt att följa utvecklingen över tid.
K
KALP
Kvar att leva på är en kalkyl som används av banker för att bedöma hur mycket pengar ett hushåll har kvar efter fasta utgifter.
Kommungrupp
Klassifikation av kommuner utifrån vissa geografiska egenskaper. Används för att underlätta bland annat socioekonomiska analyser och jämförelser. SKR (Sveriges kommuner och regioner) delar in Sveriges kommuner i nio grupper fördelade på tre huvudgrupper utifrån kriterier som tätortsstorlek, närhet till större tätort och pendlingsmönster. De tre huvudgrupperna är storstäder och storstadsnära kommuner, större städer och kommuner nära större stad samt mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner.
Kunskapsbaserat arbetssätt
Ett kunskapsbaserat arbete för att minska och motverka segregation utgår från en förståelse för segregationens mekanismer och hur dessa tar sig uttryck. Det är viktigt att arbetet utgår i vilka skillnader som finns lokalt eller regionalt mellan olika områden och mellan olika grupper inom en kommun eller region. Ett kunskapsbaserat arbete innehåller även åtgärder som riktar sig mot de bakomliggande orsakerna och som därigenom kan påverka segregationen på ett strukturellt plan. Arbetet bör utgå från tidigare erfarenheter men kan också bidra till ny kunskap inom området. Kunskap kan hämtas från forskning, praktik eller erfarenheter från de som drabbas hårdast av segregationens negativa konsekvenser.
O
Områden med utanförskap
Geografiska områden där flera indikatorer visar på sociala och ekonomiska problem, såsom låg inkomst, låg sysselsättningsgar eller låga utbildningsnivåer.
Ojämlikhetsindex
Ojämlikhetsindexet är ett mått på skillnader i bosättningsmönster mellan olika socioekonomiska grupper och mäter graden av segregation.
Områdestyper
Områdestyper är en klassificering av regionala statistikområden (RegSO) utifrån det socioekonomiska indexet. Syftet är att skapa en områdesindelning som beskriver de socioekonomiska förutsättningarna i ett RegSO. Områdesindelningen gör det alltså möjligt att följa utvecklingen av olika områdestyper över tid, och även utvecklingen i olika RegSO:n över tid. Totalt finns det fem områdestyper:
Områdestyp 1 – områden med stora socioekonomiska utmaningar
Områdestyp 2 – områden med socioekonomiska utmaningar
Områdestyp 3 – socioekonomiskt blandade områden
Områdestyp 4 – områden med goda socioekonomiska förutsättningar
Områdestyp 5 – områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar
Områdestyp 1 och områdestyp 2 går in under samlingsbegreppet områden med socioekonomiska utmaningar.
Områdestyperna beskriver socioekonomiska förutsättningar i ett RegSO, men mäter inte graden av segregation. I Segregationsbarometern kan du även se fördelningen av befolkningen i de olika områdestyperna utifrån samtliga kommuner och län.
Det som bestämmer vilken områdestyp ett RegSO klassificeras som är dels det socioekonomiska indexet värde för just det området dels fördelningen av alla områdens värden. För att dela in områdena i fem olika typer används fördelningen av det socioekonomiska indexet närmare bestämt medelvärdet av alla områden och standardavvikelsen enligt:
Områdestyp 1: ≥ 2 standardavvikelser från indexets medelvärde.
Områdestyp 2: ≥ 1 standardavvikelser och <2 standardavvikelser från indexets medelvärde.
Områdestyp 3: ≥ 0 standardavvikelser och <1 standardavvikelser från indexets medelvärde.
Områdestyp 4: ≥ –1 standardavvikelser och <0 standardavvikelser från indexets medelvärde.
Områdestyp 5: < –1 standardavvikelser från indexets medelvärde.
Denna beräkning uppdateras årligen vilket gör att alla RegSO:n kan byta områdestyp med tiden. Det är därför viktigt att följa utvecklingen av de olika områdestyperna över tid.
Engelsk översättning av "områdestyp" är "area type" och respektive områdestyp översätts som följer:
Areas with major socioeconomic challenges
Areas with socioeconomic challenges
Socioeconomically mixed areas
Areas with good socioeconomic conditions
Areas with very good socioeconomic conditions
P
Percentil
En statistisk rangordning som delar in alla RegSO i 100 lika stora grupper, från 1 till 100. Percentil 1 innebär störst problem (mest utanförskap) och percentil 100 minst problem.
Percentilsumma
En statistisk rangordning som delar in alla RegSO i 100 lika stora grupper, från 1 till 100. Percentil 1 innebär störst problem (mest utanförskap) och percentil 100 minst problem.
Problemindikator
Problemindikator – För varje problemvariabel har det konstruerats en problemindikator för hur stor utmaning ett problem utgör inom ett RegSO, relativt andra RegSO. Det har gjorts genom att fördela värdena för respektive problemvariabel i percentiler, dvs. 100 lika stora grupper, vilket gör att värdet på problemindikatorn varierar mellan 1 och 100, där RegSO i en lägre percentil har större utmaningar och RegSO i en högre percentil har mindre eller inga utmaningar.
Problemvariabel
Problemvariabel – det registerbaserade mått som används för ett problem (se nästa avsnitt). Ofta en andel av i befolkningen, med en viss egenskap, t.ex. andel valdeltagande, undantaget problemvariabeln för
kriminalitet som är antal anmälda brott per 100 invånare. I vissa fall konstrueras problemvariabeln av flera ingående delvariabler, det gäller t.ex. för svaga skolresultat och trångboddhet.
R
RegSO (Regionala statistikområden)
Regionala statistikområden, RegSO, är SCB:s indelning av Sverige i 3 363 områden som år 2018 hade en befolkning mellan ungefär 700 och ungefär 22 000 invånare. RegSO-gränsen följer kommungränsen, och varje RegSO tillhör därför en kommun. RegSO skapades genom att DeSO aggregerades och gavs en beteckning. Antalet RegSO per kommun varierar från två till 147. Vanligtvis har en kommun mellan fem och nio RegSO:n. Indelningen kommer inte att förändras, med undantag för anpassning till eventuella ändringar av kommun- och länsgränser.
Relationellt perspektiv - Segregation handlar om att människor lever och verkar separerade från varandra. Den uppstår alltså i relationen mellan minst två olika platser och grupper. Det kallas för att segregationen är relationell. Det relationella är viktigt att tänka på när du lägger upp din analys. Om du exempelvis vill göra en analys av boendesegregation innebär detta att analysen bör fokusera på skillnader och likheter mellan bostadsområden, och inom kommuner och län – inte på ett enskilt bostadsområde. Utvecklingen i ett bostadsområde påverkar många olika bostadsområden. Detsamma gäller kommuner, där olika kommuner och deras utveckling påverkar varandra. Det innebär att segregation påverkar hela kommuner och län, och den är därmed en fråga som berör hela samhället. I Segregationsbarometern framgår det relationella perspektivet genom följande:
S
Segregation
Segregation handlar om att människor lever och verkar åtskilda från varandra. Det kan handla om uppdelning av individer utifrån socioekonomisk status, etnicitet eller demografi. Ofta är uppdelningen geografisk, det vill säga att olika grupper lever och verkar på olika platser och riskerar att inte mötas.
Socioekonomisk boendesegregation
Det handlar att individer och grupper bor på olika geografiska platser utifrån sina socioekonomiska förutsättningar, till exempel inkomstnivå och utbildningsnivå.
Socioekonomiskt index
Ett socioekonomiskt index är ett sammanvägt index som baseras på tre indikatorer. Indikatorerna är: andel personer med låg ekonomisk standard (V1), andel personer med förgymnasial utbildning (V2), och andel personer som har haft ekonomiskt bistånd i minst tio månader och/eller har varit arbetslösa längre än sex månader (V3). Det socioekonomiska indexet beräknas enligt: (V1+V2+V3)/3. Indexet kan enbart anta värden mellan 0 och 100.
Det socioekonomiska indexet presenteras på RegSO-nivå. Det innebär att alla 3 336 regionala statistikområden (RegSO) tilldelas ett specifikt värde. Det socioekonomiska indexet indikerar därmed hur olika RegSO:n förhåller sig till varandra avseende centrala socioekonomiska faktorer. Ju högre värde på indexet, desto sämre är de socioekonomiska förutsättningarna i ett RegSO.
Ett värde på 100 innebär alltså att samtliga personer i ett RegSO har låg ekonomisk standard, att alla har förgymnasial utbildning (som högsta utbildningsnivå) samt att alla uppbär ekonomiskt bistånd och/eller har varit långtidsarbetslösa längre än sex månader. Det socioekonomiska indexet är utgångspunkten för indelningen av RegSO:n i områdestyper.
T
Trångboddhet
Trångboddhet är ett brett begrepp som definerats på olika sätt vid olika tillfällen och syften. I de verktyg vi har använder vi två olika sätt att mäta och indikera förekomsten av trångboddhet. I Segregationsbarometern används antal kvadratmeter per person som en indikator på hur stor boyta per person som hushåll i ett område har relativt hushåll i andra områden. I verktyget Behovsbaserad bostadsbrist används en mer normativ form av trångboddhet där kriterierna är att ensamstående hushåll utan barn inte är trångbodda. För övriga hushåll ska det, utöver vardagsrum och kök/kokvrå, finnas sovrum. Två barn under 12 år kan dela rum och vuxna som inte är sammanboende delar inte sovrum. För de hushåll där det saknas uppgifter över antalet rum, primärt småhus, används boendeytan per person. Har hushållet mindre än 20 kvm per person räknas hushållet som trångbott. I vertyget Mått på utanförskap används det senare måttet på trångboddhet tillsamman med en ansträngd boendeekonomi som en problemindikator.
U
Utanförskap
Vad som ingår i begreppet utanförskap varierar och det finns ingen etablerad definition av vad utanförskap är. För att ringa in begreppet har Boverket och SCB i den fördjupade analysen om utanförskap använt ett urval av variabler. Dessa har valts baserat på faktorer som regeringen har lyft som särskilt relevanta i detta sammanhang och som bedöms spegla olika typer av socioekonomiska utmaningar och förutsättningar kopplade till utanförskap. Dessa faktorer är
kriminalitet
otrygghet
bidragsberoende
trångboddhet
svag arbetsmarknadsetablering
svaga skolresultat
lågt demokratiskt deltagande
lågt engagemang i föreningsliv och civilsamhälle
ohälsa.
Utländsk bakgrund
Utländsk bakgrund definieras av SCB som personer som är utrikes födda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.
Jämlika livsvillkor och utanförskap