Underlag för mål och åtgärder för att motverka hemlöshet

För att arbeta kunskapsbaserat med en inkluderande bostadsförsörjning och förebygga och avhjälpa hemlöshet behöver kommunen identifiera de lokala förhållandena och bostadsbehoven. Till det behöver kommunen olika former av underlag. I denna del beskriver vi underlag som kan tas fram i kommunen, av socialtjänsten och inom samhällsplaneringen.

Underlag som kan tas fram i kommunen

Det finns flera underlag som kommunen kan ta fram och använda i samhällsplaneringen, som är relevanta för att få en bild av levnadsförhållandena och bostadsbehoven. Vilket eller vilka underlag som är mest användbara varierar från kommun till kommun, exempelvis utifrån hur omfattande hemlösheten är. När resultaten sammanställs på gruppnivå blir behoven av bostäder tydliga.

Social områdesbeskrivning

En social områdesbeskrivning är ett underlag som kan tas fram i kommunen. Den ger en översikt över demografiska och sociala förhållanden inom ett specifikt geografiskt område och kan användas inom stora delar av kommunens organisation, såväl som i kontakt med andra aktörer. Områdesbeskrivningar används ofta för att identifiera behov och utmaningar inom ett område, men också för att planera och genomföra insatser för att förbättra levnadsvillkoren där.

Sociala områdesbeskrivningar kan inkludera information om

• demografiska faktorer som befolkningens storlek och sammansättning (åldersstruktur, kön, och migrationsbakgrund)
• socioekonomiska faktorer som inkomst, sysselsättningsgrad. arbetslöshet, utbildningsnivå och andel hushåll med ekonomiskt bistånd
• bostadsförhållanden, trångboddhet och sociala mötesplatser
• andra relevanta dataunderlag som till exempel anmälda brott, trygghetsundersökningar, behov av sjukvård och tandvård, skolbetyg.

Genom att gemensamt ta fram sociala områdesbeskrivningar som beskriver förhållanden i olika områden kan kommunen förvaltningsöverskridande sammanställa variabler som karaktäriserar ett område. När förhållanden och förutsättningar i ett område blir belysta kan grupper som behöver stöd och områden med större utmaningar identifieras.

Ett förvaltningsöverskridande arbete på områdesnivå förbättrar också förutsättningarna för en verksamhetsöverskridande samsyn. Samtidigt ger det kommunen underlag för att planera insatser och prioritera resurser för att möta de identifierade behoven. I förlängningen kan områdesbeskrivningar på olika nivåer/skalor också användas för att följa upp och utvärdera effekterna av olika insatser och åtgärder.

Områdesbeskrivningarna kan också användas när kommunen samverkar med andra aktörer som till exempel myndigheter, verksamheter inom civilsamhället och näringslivet.

Lokal hemlöshetskartläggning

Kunskap om hemlöshetens omfattning och karaktär är en förutsättning för att kunna bedriva ett effektivt arbete för att motverka att personer befinner sig i hemlöshet. Olika förvaltningar kan ansvara för att genomföra en hemlöshetskartläggning i kommunen, socialtjänsten behöver dock alltid delta.

En hemlöshetskartläggning syftar bland annat till att ge en bild av hur utbredd problematiken är i kommunen, vilka behov som finns och vilka personer eller grupper det gäller, exempelvis utifrån ålder, kön och om de har barn.

I befolkningsmässigt stora kommuner är återkommande kartläggningar viktiga för att få en övergripande bild av nuläget och av utvecklingen i kommunen. Det gäller även i större städer och i kommuner där det råder bostadsbrist.

I mindre kommuner kan en inventering av socialtjänstens insatser för boende vara tillräckligt. Se beskrivning i nästa avsnitt, ”Underlag som socialtjänsten kan bidra med”.

Förberedelser

Innan en kartläggning av hemlösheten i kommunen genomförs behövs en rad förberedelser. Grundläggande är bland annat hur personuppgifter ska hanteras på ett säkert sätt. Annat som behöver klargöras är vilken målgrupp som ska kartläggas, när kartläggningen ska genomföras, vilka frågeställningar ni önskar svar på och vilka som ska lämna uppgifter.

Stöd för att göra en lokal hemlöshetskartläggning och Socialstyrelsens kartläggning av hemlöshetssituationer från 2023 finns under relaterade dokument längst ner på sidan. 

Underlag som socialtjänsten kan bidra med

Utöver sociala områdesbeskrivning och hemlöshetskartläggning kan socialtjänsten ta fram en inventering av boendeinsatser, kompletterande uppgifter och en social rapport.

Inventering av socialtjänstens insatser om boende

Att ta fram en social rapport eller genomföra en lokal hemlöshetskartläggning kan vara resurskrävande. Många kommuner har få invånare och då kan det vara tillräckligt att göra en årlig inventering av socialtjänstens insatser gällande boende. Hur omfattande en inventering behöver vara kan se olika ut, här ger vi exempel på statistik och andra relevanta underlag som kan ingå i inventeringen.

Statistik om biståndsbedömda insatser för boende går till stor del att få fram ur socialtjänstens verksamhetssystem. För att ge en bredare bild kan statistiken från verksamhetssystemen kompletteras med andra underlag och sammanställningar.

Statistiken om boendeinsatser och kompletterande underlag sammanställs av socialtjänsten och används för att beskriva hemlösheten och identifiera bostadsbehov som finns i kommunen.

Inventering av socialtjänstens insatser för boende finns under relaterade dokument längst ner på sidan. Där finns också Socialtjänstens "Att hämta in kunskap från medarbetare. 

Social rapport

Syftet med en social rapport är bland annat att få ett kunskapsunderlag som kan stödja kommunen i arbetet mot en likvärdig och effektiv socialtjänst. Rapporten kan peka på sociala problem som behöver hanteras på strukturell nivå, exempelvis skillnader mellan olika verksamhetsområden och geografiska områden inom en kommun.

Rapporten kan peka på sociala problem som behöver hanteras på strukturell nivå, exempelvis skillnader mellan olika verksamhetsområden och geografiska områden inom en kommun.

I en kommun med få personer i hemlöshet kan det eventuellt vara mer resurseffektivt att ta fram en social rapport där hemlöshet ingår, än att genomföra och sammanställa en lokal hemlöshetskartläggning.

Det finns kommuner som regelbundet tar fram en social rapport (även kallad socialtjänstrapport).

Stöd och familj (på Stockholms stads webbplats)

Rapporter om socialtjänsten (på Göteborgs stads webbplats)

Underlag inom samhällsplaneringen

Konsekvensanalyser är exempel på underlag som kommunens samhällsplanerande instans tar fram under samhällsplaneringsprocessen och där ett socialt perspektiv behöver inkluderas. Här behöver socialtjänstens kunskap om de behov som inte tillgodoses på bostadsmarknaden ingå.

Konsekvensanalyser

Konsekvensanalyser används av samhällsplanerande instans primärt inom fysisk planering, vilket är den samhällsplanering som styr hur mark- och vattenområden ska användas, var bebyggelse och infrastruktur ska placeras och hur dessa bör vara utformade. Analyserna är ett verktyg för att bedöma hur ett förslag påverkar omgivningen, med fokus på miljömässig, social och ibland ekonomisk hållbarhet.

Syftet är att ge ett bättre beslutsunderlag genom att identifiera och värdera potentiella konsekvenser av förändringsförslag för sociala värden, trygghet, jämlikhet och barnens bästa. I den fysiska planeringen kan samhällsplanerande instans och socialtjänsten med fördel samverka kring och tillsammans ta fram sådana konsekvensanalyser.

Social konsekvensanalys

Social konsekvensanalys (SKA) är en analysmodell och processtöd som synliggör olika sociala aspekter när en förändring av den fysiska miljön planeras. Att genomföra en SKA bidrar till ökad kunskap om platsen och därmed vilka sociala aspekter som behöver tas om hand i den fysiska planeringen. Sociala konsekvensanalyser sker normalt löpande genom hela samhällsbyggnadsprocessen.

Att ta fram och arbeta med en SKA kan bidra till att skapa ett gemensamt språk och en plattform för samverkan mellan den samhällsplanerande instansen och socialtjänsten. Kunskap från socialtjänsten kan inhämtas redan tidigt i processen av samhällsplanerande instans. Det kan handla om hur områdets sociala aspekter och invånarnas behov ser ut i dagsläget. Socialtjänsten kan även bidra med kunskap om vad den planerade förändringen kan få för konsekvenser, såväl positiva som negativa.

Process för en social konsekvensanalys – ett exempel

Arbetsgången för att genomföra en SKA sker i olika skeden och kan se olika ut i kommunerna. Följande exempel utgår från Göteborg stad som har tagit fram en processbeskrivning och stöddokument som används i arbetet med sociala konsekvensanalyser.

Barnkonsekvensanalys

Barnkonsekvensanalys (BKA) är en analysmodell och ett processtöd som kan bidra till att skapa ett gemensamt språk och en plattform för samverkan, precis som en SKA. En BKA synliggör de positiva och negativa konsekvenser som beslut rörande planering, utformning eller förvaltning av miljöer får för barn och unga. Barn som berörs ska också få komma till tals själva eller genom företrädare. Syftet med en BKA är att säkerställa att barns rättigheter finns med i beslutsfattandet inom en verksamhet. Det hjälper till att omsätta barnkonventionen i handling och synliggöra barnets bästa.

En BKA behöver anpassas efter rådande förutsättningar och därför finns det inget facit på hur den bör utformas. Generellt innehåller en BKA ofta moment som berör lagstiftning, barnkonventionens artiklar, aktuell forskning, synpunkter från beprövad erfarenhet, barnets sociala nätverk och barnets eller barnens synpunkter. Även andra faktorer som rör den aktuella frågan ingår ofta, såsom ekonomi och intressekonflikter.

Att genomföra en BKA är ett sätt att förenkla arbetet med att ta hänsyn till barns rättigheter i samhällsplaneringen För att underlätta arbetet med att ta fram en BKA så har Barnombudsmannen tagit fram ett webbstöd och en modell för barnkonsekvensanalyser.

Prövning av barnets bästa (på Barnombudsmannens webbplats)

Barnkonsekvensanalys och social konsekvensanalys (på Göteborgs stads webbplats)

Nationella underlag och datainsamlingar

Det finns inget nationellt register över personer som befinner sig i olika hemlöshetssituationer. Några statliga myndigheter samlar in och redovisar uppgifter som kan bidra till en bild av hemlöshetens omfattning och av ouppfyllda bostadsbehov i landet. Socialstyrelsens nationella hemlöshetskartläggning, Boverkets mått på bostadsbrist och Kronofogdens statistik över avhysningar är exempel på detta.

Nationell hemlöshetskartläggning

Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen kartlagt hemlösheten i Sverige vart sjätte år sedan 1993. Den senaste kartläggningen genomfördes 2023. Resultaten från kartläggningarna kan ge en övergripande bild av hemlöshetens omfattning och karaktär på nationell nivå, även om inte alla personer som befinner sig i hemlöshet i landet ingår i kartläggningen, till exempel papperslösa personer. Uppgifter finns också på kommunnivå. Resultaten kan användas på lokal nivå, länsnivå och på nationell nivå i planering av arbetet att förebygga och motverka hemlöshet och i jämförelser.

Stöd för att motverka hemlöshet (på Socialstyrelsens webbplats)

Statistik om avhysningar

Att bli avhyst (vräkt) från sin bostad leder inte nödvändigtvis till att en person blir hemlös, men risken är påtaglig i samband med en avhysning. Statistik om avhysningar kan därför komplettera kartläggningar eller inventeringar av hemlöshet genom att belysa risksituationer som kan orsaka hemlöshet.

Kronofogden publicerar årligen statistik över antal ansökta och genomförda avhysningar mot personer. De publicerar också statistik över antalet barn som berörts av en ansökan respektive genomförd avhysning.

Statistik om vräkningar (på Kronofogdens webbplats)

Boverkets mått på behovsbaserad bostadsbrist

Boverket tar fram uppgifter som ska stödja kommunerna i deras arbete med bostadsförsörjningen. Uppgifterna redovisas i Boverkets öppna data och i en karttjänst. Underlaget består av olika mått över antalet hushåll som saknar en rimlig bostad, utifrån en uppsättning kriterier och normer. Måtten visar hur många hushåll som har en boendesituation som inte uppfyller de olika kriterierna.

De mått som Boverket har tagit fram är:

• ansträngd boendeekonomi
• ansträngd boendeekonomi baserat på KALP
• trångboddhet
• trångbodda och ansträngd boendeekonomi (2 mått)
• flyttar ofta
• hemmaboende vuxna barn
• återkommande problem.

Måtten visar inte hur många som är personer som befinner sig i hemlöshet eftersom de fokuserar på hushåll som har en bostad. Måtten är dock relevanta i arbetet med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden eftersom de speglar otillfredsställda bostadsbehov och ansträngda och ostabila boendesituationer.

Mått på bostadsbrist