Stöd från myndigheter för att hantera stigande hav och översvämning i bebyggd miljö och planläggning

Flera myndigheter bidrar med vägledning, stöd och underlag som är användbart vid hantering av översvämningsrisk. Därför kan det ibland vara svårt att veta vad som gäller – till exempel vilka klimatscenarier, säkerhetsmarginaler eller tidsperspektiv som är lämpliga i den fysiska planeringen. För att underlätta har Boverket, länsstyrelserna, MSB, SMHI och SGI gemensamt sammanställt denna översikt. Här får du information om ansvarsfördelning, förutsättningar och vägledningar samt underlag om framtida extremnivåer.

Informationen har sammanställts av en arbetsgrupp med representanter från Boverket, länsstyrelserna, MSB, SMHI och SGI, där länsstyrelserna representerades av Skåne och Västra Götalands län. Illustration: Boverket

Förutsättningar, ansvarsfördelning och stöd

Här beskrivs kort ramar och förutsättningar för bedömning av översvämningsrisk, ansvarsfördelning samt stöd och underlag från myndigheterna. Detta utvecklas sedan längre ner på sidan.

• Kommuner har det övergripande ansvaret för planläggning av mark- och vattenområden. Översvämningsrisk är en av de aspekter som ska beaktas vid planering utifrån plan- och bygglagen, PBL. Det gäller både planering av ny bebyggelse och planering av åtgärder för att skydda den befintliga bebyggelsen.
• Sveriges nationella strategi för klimatanpassning hänvisar till tio vägledande principer för klimatanpassningsarbetet. Flera av dessa är aktuella vid översvämningsrisk, bland annat principerna om hantering av osäkerhet, risk och tidsperspektiv.
• Boverket ger nationell vägledning om hantering av översvämningsrisk vid tillämpning av PBL. Översvämningsrisk behandlas i Boverkets tillsynsvägledning om naturolyckor. Där beskrivs grundläggande utgångspunkter för bedömning av översvämningsrisk vid planläggning. Tillsynsvägledningen behandlar även lämpligt klimatscenario, tidsperspektiv, sannolikhet (återkomsttid) för översvämning, samt olika konsekvensklasser för bebyggelse. Den ger också vägledning om tillämpning och avsteg från utgångspunkterna.
• Länsstyrelsen kan ta fram regionalt anpassad vägledning och kan vid behov även komplettera den nationella vägledningen. Länsstyrelsen har i uppgift att ge stöd till kommunen i planeringen. Länsstyrelsen har också rollen att granska och utöva tillsyn av antagna planer för att bebyggelse inte ska bli olämplig med avseende på bland annat översvämningsrisk. Länsstyrelsen har även ansvar för att ta fram riskhanteringsplaner för områden med betydande översvämningsrisk utifrån översvämningsförordningen.
• Flera myndigheter tillhandahåller information, data och kartunderlag som kan ge stöd vid bedömning av översvämningsrisk. Beroende på om planeringen rör planläggning av bebyggelse eller kustskydd för skydd av befintlig bebyggelse kan olika underlag vara användbara.
• Användbara underlag - SMHI utvecklar löpande kunskapsunderlag samt presenterar statistik och scenarioberäkningar för havsnivån utmed Sveriges kuster. Hos MSB finns bland annat hot- och riskkartor för områden med betydande översvämningsrisk som uppdateras var sjätte år. Även SGI har underlag om översvämningsrisk som kan vara användbart, särskilt för planering av skydd för befintlig bebyggelse. Vissa länsstyrelser kan ha tagit fram regionalt anpassade underlag till stöd för bedömningen.

Kommunernas ansvar

Kommunen har enligt PBL planeringsansvar för både befintlig och tillkommande bebyggelse. I översiktsplanen ska kommunen redogöra för sin syn på klimatrelaterade risker i den byggda miljön och hur dessa risker kan minska eller upphöra. På övergripande nivå ska kommunen identifiera områden med risk för skador på den byggda miljön. Kommunen kan i översiktsplanen beskriva lämpliga skyddsåtgärder för identifierade riskområden.

När kommunen tar fram detaljplaner ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet, bland annat med hänsyn till risken för översvämning. Detta ansvar gäller även i ärenden om förhandsbesked och bygglov utanför detaljplanelagt område. I detaljplaneprocessen har kommunen även möjlighet att reglera behov av skyddsåtgärder.

Ibland kan ny kunskap leda till att översvämningsrisker påvisas i områden som redan omfattas av en gällande detaljplan. Kommunen får då ändå inte neka bygglov med hänsyn till översvämningsrisk, trots ny kunskap om riskerna. Kommunen kan dock besluta om anstånd i bygglovsärende, och därefter vidta åtgärder för att upphäva eller ta fram en ny detaljplan.

Kommunen kan drabbas av skadeståndsskyldighet enligt skadeståndslagen, om kommunen gjort sig skyldig till fel eller försummelse vid ett beslut om en plan, ett lov eller ett förhandsbesked. Skadeståndsanspråk kan riktas mot kommunen upp till tio år från det att felet eller försummelsen begicks, enligt allmänna preskriptionsregler.

Kommunernas räddningstjänst har ett visst ansvar om översvämning inträffar. Men fastighetsägaren har fortfarande ett stort ansvar att skydda sin egendom. Räddningstjänsten prioriterar att skydda och genomföra insatser vid samhällsviktig verksamhet. Därför kan stöd till enskilda prioriteras ned eller utebli helt.

Kommunens vattentjänstplan, enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV), ska innehålla kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna va- anläggningarna ska fungera vid ökad belastning på grund av skyfall. Konsekvenserna vid ett skyfall kan bli allvarligare om det sammanfaller med förhöjda havsnivåer i området. Stigande havsnivåer behöver därför beaktas i vattentjänstplanerna.

Myndigheternas ansvar och stöd

Vägledning, stöd och underlag som kan vara användbart vid hantering av översvämningsrisk vid fysisk planering finns i första hand hos Boverket, länsstyrelserna, MSB, SMHI och i viss mån SGI.

Myndigheternas roller – hantering av stigande hav och översvämning i bebyggd miljö och planläggning. Illustration: Boverket

Boverket

Boverket har ansvar för frågor om byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse, boende samt bostadsfinansiering. Boverket ger vägledning om fysisk planering utifrån PBL för region- och översiktsplanering, detaljplanering samt bygglovsprövning.

I PBL finns flera bestämmelser som rör översvämningsrisk. Bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet, med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet, jord-, berg- och vattenförhållandena samt risken för olyckor, översvämning och erosion.

Planläggningen ska ske med hänsyn till miljö- och klimataspekter. Den ska också främja en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror. Därmed krävs ett långsiktigt angreppssätt vid bedömning av markens lämplighet vid planläggning för bebyggelse, med hänsyn till bland annat framtida klimatförändringar och stigande havsnivåer.

I Boverkets uppgifter ingår bland annat att

• ge vägledning till kommuner, länsstyrelser och regioner om tillämpning av PBL
• ge tillsynsvägledning till länsstyrelser och till kommunernas byggnadsnämnder utifrån PBL
• vara remissinstans till regeringen vid prövning av överklagade beslut om upphävda detaljplaner
• samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön.

Länsstyrelserna

Länsstyrelserna har flera roller i arbetet med att bidra till att anpassa samhället till ett förändrat klimat.

Enligt klimatanpassningsförordningen ska länsstyrelsen samordna det regionala arbetet. Detta innebär bland annat att initiera, stödja och följa upp kommunernas klimatanpassningsarbete samt analysera hur länet påverkas av klimatförändringarna.

Länsstyrelsen har tillsyn över kommunala beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser enligt PBL. De ska också beakta översvämningsrisk i samråds- och granskningsskedena. I översiktsplaneprocessen ska länsstyrelsen bevaka att kommunen redovisar sin syn på risken för skador på den byggda miljön, som kan följa av översvämning, ras, skred eller erosion som är klimatrelaterade, samt på hur riskerna kan minska eller upphöra.

Länsstyrelserna i Norrbottens, Västernorrlands, Västmanlands, Kalmar och Västra Götalands län är vattenmyndigheter för Sveriges fem vattendistrikt. Enligt översvämningsförordningen ska vattenmyndigheterna utarbeta kartor över översvämningsrisker för de områden, som redovisats av MSB, där betydande översvämningsrisker finns eller kan förväntas uppstå. Utifrån kartorna de utarbeta en riskhanteringsplan, med mål, för hantering av översvämningsriskerna.  

Skyddsåtgärder mot översvämning ska följa miljöbalkens bestämmelser om vattenverksamheter. Länsstyrelsen handlägger anmälningspliktiga vattenverksamheter och har samråd med verksamhetsutövare inför tillståndspliktiga vattenverksamheter.

MSB

MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har ansvar för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Ansvaret avser åtgärder före, under och efter en olycka, kris, krig eller krigsfara. I uppdraget ingår att utveckla och stödja samhällets beredskap mot olyckor och kriser. MSB är ansvarig myndighet för arbetet med översvämningsdirektivet. I MSB:s uppgifter ingår att

• identifiera områden med betydande översvämningsrisk och ta fram hotkartor enligt översvämningsförordningen, vägleda länsstyrelserna vid framtagandet av riskkartor samt uppdra åt länsstyrelserna att utreda inträffade översvämningar
• ta fram översiktligt planeringsunderlag i form av översvämningskarteringar
• fördela statsbidrag till kommunerna till förebyggande åtgärder mot naturolyckor
• ge stöd till länsstyrelserna i frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar.

SMHI

SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, har ansvar för meteorologiska, klimatologiska, hydrologiska och oceanografiska frågor. SMHI:s roll är att bedriva tillämpad forskning, inhämta och förmedla kunskap samt ta fram dataunderlag som bidrar till en god samhällsplanering. Inom SMHI:s uppdrag faller exempelvis särskilt att producera, sammanställa och förmedla information och kunskap om klimatförändringar och klimatanpassning samt att öka samhällsnyttan med sin verksamhet genom att bedriva uppdragsverksamhet och affärsverksamhet.

SMHI:s arbete specifikt kring havsnivåer och översvämningsrisk i relation till den byggda miljön inbegriper följande:

• SMHI tar fram kunskap för att beskriva den vetenskapliga grunden om hur medelvattenståndet och högvattenhändelser förändrats historiskt, hur det ser ut idag och hur det kan bli i framtiden.
• SMHI:s klimatinformation visar historiskt klimat, dagens klimat och framtidens klimat. Den beskriver och förklarar de effekter ett förändrat klimat har, och kan få, för samhället och naturmiljön. Den visar också behovet av att begränsa klimatpåverkan, och hur samhället kan anpassas till dagens och framtidens klimat.
• SMHI:s experter arbetar på vetenskaplig grund med allt ifrån insamling av data och kunskap till verktyg, tjänster, kunskapsspridning och forskning. De anlitas exempelvis som stöd till MSB vid deras prövningen av statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor.

SGI

SGI, Statens geotekniska institut, har ansvar för geotekniska och miljögeotekniska frågor. SGI arbetar för att risker förknippade med ras, skred och erosion ska minska, både nu och i framtiden. Stigande havsnivåer kan öka sannolikheten för ras, skred och erosion. 

SGI:s arbete sker bland annat genom stöd till kommuner och länsstyrelser i planprocessen i geotekniska säkerhetsfrågor, samt stöd till MSB vid prövningen av statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. De bistår också andra myndigheter med sakkunnigutlåtanden i ärenden om stranderosion, exempelvis länsstyrelserna i miljöbalksärenden. SGI utvecklar också kunskap om stranderosion och samordnar olika aktörers intressen. 

SGI ska bidra till att plan- och byggprocessen effektiviseras genom att inom sitt verksamhetsområde ta fram ny kunskap och nya metoder och ha en samordnande roll i syfte att identifiera kunskapsnivån och förmedla ny kunskap. De ska också bidra till effektivitet och kvalitet i p